Vilket europeiskt land har bäst möjligheter?

[The sweeper]

Tja

Efter fler års drömmande och spekulerande har vi till slut bestämt oss för att ta vårt band och flytta utomlands för att spela och kunna satsa ordentligt. Frågan är vart?

Jag spelar i ett band, som jag har spelat med i snart 7 år, och vi har länge pratat om att detta är något vi skulle vilja testa medan vi fortfarande är unga och dumma och inte har några viktiga jobb, utbildningar eller annat seriöst som håller oss kvar i sverige. Syftet med det hela är att vi ska kunna arbeta med bandet heltid på något ställe där det finns ett bra musikklimat, så att man kan få så mycket genomslag och spelningar som möjligt, och såklart samla på sig värdefull erfarenhet!

Vår första idé var att åka till london, och även berlin har varit mycket på tal, men såklart finns det ju många andra städer runt om i europa med gynnsamt klimat. Så här lyder frågan: Vad har ni för erfarenheter, åsikter, fördomar och tankar om projektet, och framför allt vilken stad lämpar sig bäst?

Kanske bra att nämna att vi spelar rock, inte helt olik band som u2 och jet, väldigt melodiös och med attityd.

Snälla, hjälp oss, bara bomba på med åsikter, tankar och idéer.

Tack på förhand!

(hoppas denna tråd hamnade rätt)

[Frekvensspektrumanalysator]

jag kanske är tråkig, men jag skulle helt klart säga sverige. det finns en anledning

till att inte typ tyskland är en av världens starkaste musikexporter 😉 men allt handlar

väl om att se till att man är på rätt ställe vid rätt tillfälle, och det kan ju vara

vart som helst. .

[MrBluesman]

Har själv fått bra respons i norra tyskland med mitt band Secret Circus (har dragit ett par miniturnéer dit). Exempelvis har Bremen och (fortfarande) Hamburg en hunger efter ny musik. En stor fördel med Tyskland är tätheten mellan städerna och infrastrukturen som är väldigt gig-vänligt (högst en timme mellan stora städer på autobahn).

Själv skulle jag vilja testa på London...

Dock tror jag inte att ni måste flytta utomlands för att slå igenom... Stockholm, göteborg och Malmö är ju ganska stora städer att börja i också... men jag måste säga att jag beundrar engegemanget. Önskar jag hade satsat liknande när jag var yngre. Typ bränt bron, slängt fallskärmen och bara kört framåt...

Önskar er all lycka till!

Redigerat 10 februari 2011 av MrBluesman

[nankerphelge]

Flytta till London, 2 timmar från paris, 1 timma hem till sverige. säkert lika snabbt till berlin. Bodde där förra året, dock inte som musiker, och musiklivet är riktigt bra där. Enda minus är att det är sjukt dyrt med boende och kollektivtrafik (fast ölen är ju billig så det jämnar ju ut sig 😉 )

[debatt]

Kambodja. Jag tror mycket på det!

[Overkill]

Nackdelen med London är väl att det är typ en biljon andra band där. Lättare att stå ut någon annanstans kanske.

[Kjubeis]

Jobba vidare i Sverige och åk på en skön semester istället.

Seriöst!

Hälsningar Tomas H

[nattvaktaren]

Stanna i Sverige. Rent statistiskt har svenneband som sjunger på engelska typ tio miljoner gånger större chans att slå på hemmaplan än utomlands. Tänk The Ark, Broder Daniel, Johnossi - världsstjärnor i Sverige och kanske Norge, totalt okända på resten av jordklotet.

[laxlaxlax]

Barcelona. Plus för att man fortfarande får bra med gage i sydeuropa. Finns inte hundra band på varje spelställe som i sverige.( Snacka med några bokare ska du se vad allmäna åsikten om Sverige är. 🙂 ) De har också jäkligt spännande scen i Barcelona och mycket händer där just nu. Men det kanske är mer åt pop, konst och åt det elektroniska hållet.

Iochförsig händer mycket överallt.. men ja, du fattar.

Redigerat 10 februari 2011 av laxlaxlax

[laxlaxlax]

Skulle jag själv välja skulle jag iofs satsa på Budapest. Lätt att drunkna i en mättad marknad i Malmö, Berlin, Paris, London.. och folk är så vana vid show att det nästan blir blasé. Ungern var ju rätt nyligen under östblocket och jag fick uppfattningen att många var sugna och nyfikna på vad kultur som än visades sist jag var där. Kan ha att göra med åldern på de jag hängde med. Ungdomar är ju alltid fräschare i skallen.

Redigerat 10 februari 2011 av laxlaxlax

[DionHarris]

Jag hade stannat i Sverige och satsat på en bra hemsida och noga analysera responsen från branschen. Att sticka iväg är ju drömmen när man inte har några avbetalningar. Allt blir så mycket enklare då. Det känns så i alla fall. Men, det är nog enklare att vara en fattig musiker när det är nära hem till morsans mat än att ligga under en kartong nånstans långt bort.

Jag tror inte att brittiska öarna är någon höjdare om man inte har ett bra bankkonto och kontakter på boende. Irland är just nu riktigt illa ute så många irländare drar till england i hopp om jobb. Ja, resten kan man ju enkelt räkna ut. Dessutom, dit skulle jag nog bara dra om jag hade en dregglandes manager alt producent som stog och väntade på Heathrow.

Men, är man med i ett band som gör något som INGEN annan gör, ja då kan man ju dra var i världen som helst.

[The sweeper]

Självklart är ju detta ett riktigt långskott, och det är ju väldigt naivt att tro att vi skulle bli några rockstjärnor bara för att man åker utomlands. Det vi själva tror att vi kan vinna mycket på som band är att bo ihop på ett ställe där det först och främst finns ett bandvänligt klimat, men också att vi inte har någonting annat än bandet som skulle ta våran tid, och kan ägna heltid åt kreativitet, promotion, spela och skapa kontaktnät för bandets räkning.

Vi har självklart en budget för detta, och har jobbat ihop pengar, så att vi har ett tillräckligt startkapital att leva på. Rent ekonomiskt inser vi ju själva att det kanske inte är den bästa lösningen att bo utomlands, men vi är heller inte ute efter att tjäna pengar. Vi vill bli så bra band som möjligt helt enkelt.

Finns det någon som har testat på både tyskland och england och kan dela med sig av sina erfarenheter om dessa båda länder. (Just på grund av språket är det dessa som vi har riktat in oss på mest)

[pikzel]

Stanna i Sverige. Rent statistiskt har svenneband som sjunger på engelska typ tio miljoner gånger större chans att slå på hemmaplan än utomlands. Tänk The Ark, Broder Daniel, Johnossi - världsstjärnor i Sverige och kanske Norge, totalt okända på resten av jordklotet.

Och många som är stora utomlands, men inte i Sverige. Det är ju bara nu på senare tid som folk i Sverige förstått att Robyn är stor.

[SadamJR]

Självklart är ju detta ett riktigt långskott, och det är ju väldigt naivt att tro att vi skulle bli några rockstjärnor bara för att man åker utomlands. Det vi själva tror att vi kan vinna mycket på som band är att bo ihop på ett ställe där det först och främst finns ett bandvänligt klimat, men också att vi inte har någonting annat än bandet som skulle ta våran tid, och kan ägna heltid åt kreativitet, promotion, spela och skapa kontaktnät för bandets räkning.

Vi har självklart en budget för detta, och har jobbat ihop pengar, så att vi har ett tillräckligt startkapital att leva på. Rent ekonomiskt inser vi ju själva att det kanske inte är den bästa lösningen att bo utomlands, men vi är heller inte ute efter att tjäna pengar. Vi vill bli så bra band som möjligt helt enkelt.

Finns det någon som har testat på både tyskland och england och kan dela med sig av sina erfarenheter om dessa båda länder. (Just på grund av språket är det dessa som vi har riktat in oss på mest)

Distraktionerna är domsamma. Kvinnor och alkohol finns överallt.

[Rabieshund]

Finns det någon som har testat på både tyskland och england och kan dela med sig av sina erfarenheter om dessa båda länder. (Just på grund av språket är det dessa som vi har riktat in oss på mest)

Har inte själv men känner folk i Skottland (nära nog) och där finns det sjukt många band. Finns också många ställen att spela på som är bättre än de flesta svenska ställen. När jag var där gick vi ut två gånger och kollade på olika band, på några dagar.

Har också kompisar som gjort europaturnéer och spelat flera gånger i bla Tyskland och där kommer det GALET mycket folk till varje spelning. Även om de inte ens hört talas om bandet. Stödet är alltså helt annorlunda jämfört med Sverige där det är svårt att dra publik som litet band.