Jump to content
Annons

Recommended Posts

Postat
Vi har alla våra favvolåtar, favvoartister etc.

Men vilka favvoproduktioner har ni? Det behöver ju inte alls hänga samman med vilken smak man har. 😆

När det gäller mina favoritproduktioner, gillar jag "vinylmusik", rockmusik eller discomusik. (Har svårt att bestämma mig)

När jag menar vinylmusik menar jag inte bara Elvis utan det mesta som som är med komplett arrangemang där både sången och musiken ligger naturligt "inbäddad" och det känns ungefär som om man lyssnade live.

När det gäller rockmusik så är det väl det mesta. AC/DC, Metallica, Guns n Roses är bara några exempel på bra musik.

Annons
  • Svar 88
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

  • 2 veckor senare...
fregrit (oregistrerad)
Postat

Gran Turismo skivan med Cardigans!! Oj oj oj! Tore Johansson är gud!

Ska man ha en referens till akustisk musik så lyssna på skivan "Home" med Dixie Chicks. Inte ett trumslag på hela skivan och ändå ramlar man nästan av stolen!

Postat (redigerat)

Vet inte varför men Skid Row - A Slave To The Grind (1989)

c43478jhsd9.jpg

Skid Row gets harder and heavier on its sophomore effort, matching Sebastian Bach's gritty, streetwise rants to lean, driving riffs that manage to back up all the attitudinal posturing. Largely missing are the bits of pop-metal fluff that filled out Skid Row; in their place are tales from the dark side about drugs, corruption, and the like, with Bach affecting a tough, threatening persona most of the time. The furious noise kicked up behind Bach is usually more threatening than his overwrought vocal delivery, but Slave to the Grind is powerful enough that it doesn't really matter. "Monkey Business," "Get the Fuck Out," and the thrashy title track crush most anything on the debut, and power ballads like "Quicksand Jesus" and "Wasted Time" are far less generic than their Skid Row counterparts. Many observers were surprised when Slave to the Grind became the first heavy metal album to debut at number one on the Billboard charts, but it really was one of the best -- and heaviest -- examples of mainstream hard rock/heavy metal in the genre's MTV heyday. ~ Steve Huey, All Music Guide

George Marino - Mastering Mekarn

Michael Wagener - Producer, Mixing

Rob Affuso - Cymbals, Drums, Stick, ?, Percussion

Dave Sabo - Marimba, Producer, Processing, Equipment Technician, Guitar

Bob Defrin - Art Direction

Craig Doubet - Assistant Engineer

Rachel Bolan - Guitar (12 String), ?, Dyna-Acoustic Cabinets, Bass, Guitar, Strings

Riley J. Connell - Assistant Engineer

Scott Hill - Equipment Technician, Amplifiers, Guitar

Skid Row - Main Performer

Redigerat av chilone
Katla (oregistrerad)
Postat (redigerat)

Några favoriter:

Chemical Brothers - Let Forever Be, Block Rockin Beats

Beatles - Tomorrow Never Knows, Strawberry Fields Forever

Rolling Stones - 2000 Lightyears From Home

Jean Michel Jarre - Oxygene II, Equinoxe III, Arpegiator

TSOOL - Mantra Slider, Grand Canaria, Galaxy Gramophone

Silverbullit - Joy, Magnetic City, Axe Man

Björk - Army of Me, Hunter

Solar Plexus - Wallenberg, Som Ett Klarblått Klot

Michael Jackson - Thriller

Pink Floyd - Money, Wish You Were Here, Comfortably Numb

Har svårt att nämna hela album däremot...

Redigerat av equinoxe
Postat

Andromeda Heights av Prefab Sprout

Ständiga referensen vid test av musikanläggningar, monitorer, och placeringar av högtalare/monitorer. Underbar produktion och mix. Får man fake-surroundet i början av Weightless att sitta ordentligt så är saken klar sedan 😠

Postat

The Appleseed Cast - Two Conversations (Ed Rose + TAC = mästerverk. Så mycket detaljer att utforska.)

Mars Volta - De-Loused In The Comatorium (Som en knytnäve i ansiktet)

Postat

Devin Townsend... Han skapar det fetaste ljudet som finns. Han lyckas fylla varenda frekvens, det är som stenhårt vitt brus där hans skurit försiktigt för att urskilja instrumenten. Vackert.

Dessutom är han (väl??) helt galen, garvar hela tiden och skickar glada vykort när man köper hans skivor.

Såja, det var mitt bidrag till namedroppingen!

Stinkey (oregistrerad)
Postat

Pete Andersons produktioner är alltid bra i mina öron. Speciellt hans arbeten tillsammans med Dwight Yokum har ett otroligt väldefienrad ljudbild. Plus att han är en av mina favoritgitarrister.

Postat
Norah Jones - Feels like home. Bästa akustiken jag hört tror jag

....

Men håll med om att hon är fasansfullt präktig?

Föredrar Big Brother-Linda.

Ja, men jag förlåter henne.

Man lessnar snabbt på låtarna (samma visa hela tiden) men fyfan vilka bra produktioner det är. Hon är ju faktiskt svagaste kortet i hela orkestern.

Håller nog inte riktigt med där... 🙂

Postat

Själv tycker jag att Eric Clapton brukar hålla väldigt hög klass på sina produktioner.

Om man ska ta några favortiter (båda vad gäller det musikaliska och det produktions mässiga) så säger jag att Cardigans album "Long Gone Before Daylight" samt Jackson Brownes "The Naked Ride Home", vilka är två riktiga pärlor.

Postat (redigerat)
Andromeda Heights av Prefab Sprout

Ständiga referensen vid test av musikanläggningar, monitorer, och placeringar av högtalare/monitorer. Underbar produktion och mix. Får man fake-surroundet i början av Weightless att sitta ordentligt så är saken klar sedan 🙂

Men Andromeda Heights är så kasst instrumenterad jämfört med flera andra PS plattor; jag skulle nog testat med Memphis/Langley Park i så fall men någon audiofilplatta är det inte. Å andra sidan skall man helst inte ta med sig en bra mixad platta för att testa anläggningar. Det är mycket bättre att ta med sig usla plattor. En bra platta låter bra på de flesta hyfsade apparater; en usel platta avslöjar mer hos karaktären på anläggningen. 🙂

EDIT: Lite tips för mina åsikter har jag indirekt fått från Paddy Himself. Han spelade in Andromeda Heights eftersom hans ekonomi hade "blivit ohållbar". Då hade han heller inte råd att anlita stråksektioner från symfoniorkestrar och sådant, utan var tvungen att skapa ljudbilden med synthar. Han försökte rationalisera detta genom att säga (på ett ungefär) att "Njaaa...det kan lätt bli för tjockt med orkesterpålägg; de dränker lätt allt annat i låten...så egentligen är det på sätt och vis bättre att göra det med synthar)"; som om han hade misslyckats med tidigare produktioner genom att anlita akustika instrumentmusiker.

Hur som helst har en bekant flyktigt påstått att Paddys soloplatta är bra. Någon som hört den? Den kan rimligtvis inte vara sämre än Prefabs sista platta "The Gumnan and..."

Redigerat av Fredrikmo
Postat
EDIT: Lite tips för mina åsikter har jag indirekt fått från Paddy Himself. Han spelade in Andromeda Heights eftersom hans ekonomi hade "blivit ohållbar". Då hade han heller inte råd att anlita stråksektioner från symfoniorkestrar och sådant, utan var tvungen att skapa ljudbilden med synthar.

Och felet med synthar är...?

Postat

Johnny Cash American recordings IV

Dock nästan bara covers. Men ändå. Känns som att man har han i rummet hela tiden. ( speciellt om man lyssnar smuttandes på lite whiskey)

Postat

Beror på musikstil, men för rock gillar jag Spock's Beard "The light", mycket mellanregister och arg bas. Mer avslappnat? Vad som helst av Donald Fagen.

  • 1 månad senare...
musik (oregistrerad)
Postat

Hej!

Finns bara en...

"Out of the cradle"-cd:n med Lindsey Buckingham (från Fleetwood Mac).

:musik

Postat

Dylans tidiga rockalbum (Highway 61 Revisited, Blood on the Tracks, Desire etc.) är grymt bra mixade.

Sedan har vi Springsteens album (Born To Run, Darkness on the Edge of Town, The River etc.), de flesta av U2 och även förstås Nirvanas "Nevermind" som är otroligt grymma.

Postat
som ett troget Radiohead-fan så måste (och vill) nämna OK Computer:)

kanske den största inspirationskällan av alla:)

ok computer äger... 😛

får rysningar av let down...

Postat

Mars Voltas förra - deloused in de comatorium (felstavat?). Dynamiksprång som inte är av denna världen, och trummorna låter som om de skulle trilla ur högtalarna. Det är tätt men samtidigt luftigt, intensivt kontra totalt lugn. Plus att de fått upp volymen sjukt högt utan att rucka på dynamiken. Hur gör de? 😛

  • 2 månader senare...
Ndesh (oregistrerad)
Postat

Lee Scratch Perrys 70tals produktioner är helt lysande, fortfarande! Låter modernare än nästa all samtida dub.

Vad gäller modernare saker är Anthony Rother svår att slå vad gäller ljubild tycker jag, lyssna bara på atmosfären i "Nacht der Götter" från Simulationszeitalter. Och ja, Rythm & Sound pojkarna inte att förglömma, återhåltsammt och minimalistiskt men med enorm värme.

Postat

Guns´n Roses - Use Your Illusion I och II

så klockrent mixade skivor. tröttnar aldrig att lyssna.

Postat

Rent produktionsmässig känns det ändå som om dom gamla genesis plattorna är något i hästväg,

sen gillar jag mycket mettal från början av 90 talet, innan alla började använda kompressor på varenda kanal.

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.