Musikteori — bra eller dåligt?

[Valle]

Håller med om detta.

Jag också — fast bara angående detaljen att man inte blir "mer originell".

Men som jag sa tidigare; det är lite märkligt att en insnöad musik(teoretiker) är så beroende av kunskapen "på papper" att han totalt flippar om "papperet" glöms, göms eller brinner upp.

Redigerat 22 november 2010 av Valle

[Demonproducenten]

musik(teoretiker) är så beroende av kunskapen "på papper" att han totalt flippar om "papperet" glöms, göms eller brinner upp.

snöar du inte in på notläsning lite för mycket nu?

jag tror ju inte dungbutt måste kolla en nedkluddad kvintcirkel varje gång han byter ackord

[Valle]

snöar du inte in på notläsning lite för mycket nu?

Nej, jag "snöar" inte in mig.

Det behöver inte vara just notläsning. Det var därför som jag citerade "på papper" och inte nämnde noter specifikt.

[Demonproducenten]

Det behöver inte vara just notläsning.

utan tex?

[aROCKER]

Fick en tanke när jag svarade på ett inlägg i en granntråd.

Hur relevanta är musikteoretiska kunskaper för ens skrivande/spelande?

Är en teoretiskt kunnig musiker "bättre" än en som inte kan ett skit?

I min pappas dansband för tre miljoner år sedan fanns en saxofonist/klarinettist som var jävligt duktig. På ett gig hände något och scenljuset slocknade, det blev bäckmörkt på scen. Alla fortsatte dock spela — utom saxofonisten. Efter en si sådär en halv minut tändes ljuset igen, och saxofonisten tog vid dit de andra hunnit.

Saxofonisten var "beroende" av sina noter. Utan dem kunde han helt enkelt inte spela. Men när han väl spelade var han den häftigaste saxofonisten jag hade hört.

Det säger kanske ett och annat?

Och trummisen hittade pukorna klockrent i mörkret...hm, Saxofonisten kanske gjorde nåt helt annat i mörkret, helt enkelt sket i att spela!?

Men visst kan det vara bra att kunna lite teori så man talar samma språk när man skapar/spelar med andra.

Redigerat 22 november 2010 av aROCKER

[Overkill]

dungbutt

😄

För mig har grundläggande musikteori varit ett stort hjälpmedel. Är från början trummis och har ett ruskigt dåligt gehör (som dock börjar bli bättre) så det underlättar mycket när man vet vart de vanliga gränserna går. Kan ingen musikteori gällande trummor eller rytmer (vet knappt vad synkop betyder men skulle någon spela det vet jag ju precis vad det är), utan bara då det allra mest grundläggande som skalor, hur vanliga ackord är uppbyggda och liknande. Numera håller jag mest på med elektronisk musik och där är det inte riktigt lika viktigt med skalor och sånt, men tycker ändå det är ett bra hjälpmedel när man gör låtar. Vet man reglerna vet man också hur man kan bryta dom och göra det kontrollerat och snyggt.

[Valle]

utan tex?

Arr.

(Kom igen nu... påstå att det är "samma som noter").

[Valle]

Och trummisen hittade pukorna klockrent i mörkret...hm, Saxofonisten kanske gjorde nåt helt annat i mörkret, helt enkelt sket i att spela!?

Nej, det gick till som jag beskrev. Jag var där när det hände, och dessutom berättade saxofonisten själv efteråt att det förhöll sig så.

(Det förekommer förresten inte så värst mycket "pukslagande" i hederlig, god dansbandsmusik — varför trummisen klarade sig fint 😉)

[Demonproducenten]

Arr.

(Kom igen nu... påstå att det är "samma som noter").

du menar "2 x vers, brygga, refr, break --- vers, brygga, refr 2x etc"?

är inte det mer minnesanteckning än musikteori?

precis som noter

[Valle]

precis som noter

😄

OK, du kanske har rätt i att noter/notläsning inte bör räknas till musikteori. Jag har dock alltid sett det som en viktig del av teorin. I t.ex. harmonilära blir det ganska tufft att "förklara med ord" istället för att illustrera med noter/toner.

[debatt]

Nej, det gick till som jag beskrev. Jag var där när det hände, och dessutom berättade saxofonisten själv efteråt att det förhöll sig så.

Jag tror dig. Men hävdar samtidigt att det inte har med musikteori att göra. En del vill se vad de håller på med helt enkelt.

Då menar jag att en del blir helt handikappade om de får en ögonbindel på sig, oavsett om de har körkort eller inte.

Eller hänvisade saxofonisten till att han inte kunde spela bara för att han inte hade noterna?

I så fall var de en oumbärlig hjälp för honom och gjorde honom till en fantastisk saxofonist.

Alltså är musikteori i betydelsen notläsning fenomenalt bra.

[Dingbats]

OK, du kanske har rätt i att noter/notläsning inte bör räknas till musikteori. Jag har dock alltid sett det som en viktig del av teorin. I t.ex. harmonilära blir det ganska tufft att "förklara med ord" istället för att illustrera med noter/toner.

Det är ett verktyg för att förklara teorin, som ofta är väldigt praktiskt att kunna, men som inte är nödvändigt. Martin Luther King hade kunnat komma på och memorerat hela "I have a dream" i huvudet utan att skriva ner det, men det underlättade förmodligen att kunna sätta det på papper. Likväl är inte pappret som det står på liktydigt med talet, utan talet är det som sker när han öppnar mun.

Eller nåt...

[Valle]

Jag tror dig. Men hävdar samtidigt att det inte har med musikteori att göra.

Noterat.

Demonproducenten tyckte det noter var "minnesanteckningar", Dingbats tyckte att det var "verktyg", jag ser det som symboler som kanske bör få liiite mer "cred" än minnesanteckningar och verktyg.

Dingbats talexempel var dessutom inte särskilt rättvist det heller. En notkunnig musiker förväntas kunna lira noter rätt upp och ner när han får papperna — allt står ju där; takt, notlängd, pauser, tempo etc. Om jag skrev ner ett tal och bad Demonproducenten "tala upp" det skulle det förmodligen bli skit av det.

Memorera det här: Det är inte vad man säger som gör talaren — det är hur man säger det.

Och så gled vi lite OT. Sorry!

Redigerat 22 november 2010 av Valle

[Dingbats]

Dingbats talexempel var dessutom inte särskilt rättvist det heller. En notkunnig musiker förväntas kunna lira noter rätt upp och ner när han får papperna — allt står ju där; takt, notlängd, pauser, tempo etc. Om jag skrev ner ett tal och bad Demonproducenten "tala upp" det skulle det förmodligen bli skit av det.

Det är för att han är en sån usel talare. Martin Luther King hade klarat det galant.

[blacktears]

de där beror väl lite från person till person, en person med massa kunskap kan ju vara sämre på t.ex jamma än en som inte läst något alls, men om den som inte läst något alls skulle läsa lite teori så skulle han/hon förmodligen utvecklats mer.... att läsa teori är ju ingen förlust precis.. men om du menar notläsning så tycker jag notläsning är överskattat, om man inte ska spela i nån orkester då.. men finns ju annan teori som skalor, parallelltonarter och massa sånt kan ju vara bra att kunna 🙂 (har inte läst igenom alla svar)

[Sakenjag]

Jag får väl anse mig själv som en ganska talangfull musiker för min ålder, när det kommer till känsla, arrangering och improvisation. Har aldrig studerat musikteori men vissa saker som vilka ackord som passar i tonarten osv. har jag väl listat ut med tidens gång.

Det är först nu när jag läser på gymnasiet som jag börjat läsa musikteori, och för mig har det hjälp mig. Jag känner när jag tänkt för mycket på teorin att musiken blir tråkigare. Men det är speciellt andvändbart när man ska spela andra musikstilar än de man är "hemma i". För tillfället håller jag på att lära mig spela country och jazz. Och för att kunna göra egna licks och solon på högre nivå så krävs det att man har kommit en bra bit med att koppla ihop svårare musikteori till greppbrädan. Kanske inte i all jazz och country, man kan ju spela på gehör med. Men det underlättar.

Sen har jag vänner som kommer från andra änden, kan massa teori, men det kan kännas jätteoinspirerande att spela med de för att de inte har känslan. Så då jobbar de med den.

Det går att vara jättevass på teori och ha känsla skulle jag vilja säga, men det är väldigt lätt som musiker att luta sig för långt åt teoridelen..

[nankerphelge]

så länge man inte bara tänker i teoretiska banor är det nog bara nyttigt, det gäller att kunna koppla bort det och lyssna på vad man spelar. att kunna "se" musik är en bra egenskap men i slutändan handlar det väl bara om hur det låter?

[Martin]

teori är kött och musik är vatten

skål!

Redigerat 22 november 2010 av Martin

[Krokodil]

Teori är för mig oväsentligt. Jag skriver och spelar in min musik samtidigt, d.v.s. lite som improvisation--det som hamnar i det öppna projektet är vad som inifrån kommit intuitivt och omedvetet. Att tänka i teori tvingar en att resonera fram musiken, något som jag tycker är kontraproduktivt för dess sanna väsen: ett kraftfullt introspektivt verktyg.

[KillwithSkill]

I kombination är det oslagbart!

För en massa herrans årsen så mixade jag ett jazzstorband. Och på repet så stod, vid ett tillfälle, kapellmästaren och gjorde narr av rockmusiker som inkompetenta.

Det gjorde mig förbannad och sa."-Jaha?! Är det därför det finns rockmusiker som kan 200 låtar i huvet medans ni tappar fattningen direkt när ni står utan noter?

Fick ett hånflin och tokfan trodde jag inte visste vad jag talade om. Och det roliga var att dom spelade som fulla skator...

[nankerphelge]

Teori är för mig oväsentligt. Jag skriver och spelar in min musik samtidigt, d.v.s. lite som improvisation--det som hamnar i det öppna projektet är vad som inifrån kommit intuitivt och omedvetet. Att tänka i teori tvingar en att resonera fram musiken, något som jag tycker är kontraproduktivt för dess sanna väsen: ett kraftfullt introspektivt verktyg.

man kan improvisera med teorikunskaper, musiken kan komma intuitivt (dock blir det ju medvetet, och det är väl bättre att vara medveten om vad man spelar så man inte glömmer bort det direkt? eller är det därför du spelar in det så du ska komma ihåg det? 😉 ) skillnaden är att när tonen väl är spelad vet du precis vad tonen har för förhållande till tidigare ton, man kan ju även jobba tvärtom och skriva tonen i huvet innan du spelar den, fortfarande improvisation eftersom du fortfarande skriver i stunden, bara att man ligger ett par takter före 🙂

Redigerat 23 november 2010 av nankerphelge

[Claes Holmerup]

man kan improvisera med teorikunskaper, musiken kan komma intuitivt (dock blir det ju medvetet, och det är väl bättre att vara medveten om vad man spelar så man inte glömmer bort det direkt? eller är det därför du spelar in det så du ska komma ihåg det? 😉 ) skillnaden är att när tonen väl är spelad vet du precis vad tonen har för förhållande till tidigare ton, man kan ju även jobba tvärtom och skriva tonen i huvet innan du spelar den, fortfarande improvisation eftersom du fortfarande skriver i stunden, bara att man ligger ett par takter före 🙂

Om man "bara" använder sitt gehör, helt utan att göra någon sorts teoretisk analys, så hör man också vad tonerna har för förhållande till varandra, så det går alldeles utmärkt att ligga ett par takter före även om man inte har några teoretiska kunskaper.

Är alla konstvetare duktiga konstnärer? Är alla musikprofessorer svinduktiga musiker?

Utan teorikunskaper hör man vad som låter bra och kan därför skapa bra musik. Kan man teorin så kan man också förklara varför det låter bra. Svårare är det inte - men det ena tar inte nödvändigtvis ut det andra... 😉

[Hemmpe]

Och trummisen hittade pukorna klockrent i mörkret...hm, Saxofonisten kanske gjorde nåt helt annat i mörkret, helt enkelt sket i att spela!?

Men visst kan det vara bra att kunna lite teori så man talar samma språk när man skapar/spelar med andra.

Han tog sig väll en sup i mörkret,gäller att passa på medans man varken syns eller hörs. 😆

[Demonproducenten]

Om jag skrev ner ett tal och bad Demonproducenten "tala upp" det skulle det förmodligen bli skit av det.

ja med tanke på hur mycket dynga du skriver så.... 😑

☺️

tycker för övrigt dyngbats liknelse med talet är ganska klockrent

sådetså

Redigerat 23 november 2010 av Demonproducenten

[Demonproducenten]

Det är för att han är en sån usel talare.

jag är faktiskt ganska hyfsad framförare av tal

faktiskt

är jag ⚠️😱

[Valle]

tycker för övrigt dyngbats liknelse med talet är ganska klockrent

Good for you.

För att hänga kvar på "talar"-biten: Håller du med om att "Det är inte vad man säger som gör talaren — det är hur man säger det"?

[Demonproducenten]

"Det är inte vad man säger som gör talaren — det är hur man säger det"?

ja möjligen "det som gör talaren" - inte nödvändigtvis talet däremot

fast det är en annan diskussion

[Elephanttea]

Om man "bara" använder sitt gehör, helt utan att göra någon sorts teoretisk analys, så hör man också vad tonerna har för förhållande till varandra, så det går alldeles utmärkt att ligga ett par takter före även om man inte har några teoretiska kunskaper.

Är alla konstvetare duktiga konstnärer? Är alla musikprofessorer svinduktiga musiker?

Utan teorikunskaper hör man vad som låter bra och kan därför skapa bra musik. Kan man teorin så kan man också förklara varför det låter bra. Svårare är det inte - men det ena tar inte nödvändigtvis ut det andra... 😉

det är svårt. jazzmusiker hör ju var som är bra och inte bra på gehör. men de är också väldigt bra på musikteori.

Jag förstår inte hur folk tänker: älskar man musik, vill man inte lära sig mer om det? Förstå fler dimensioner? Kunna kommunicera med skolade musiker, förstå hur Bachs musik är uppbyggd...

John Frusciante säger nåt i stilen med att man måste ha någon sorts bild i hjärnan över hur musik fungerar. Även om det inte är noter eller funktionsanalys eller inversioner... så måste du veta att vissa ackord är uppbygda "på ett viss sätt". Du måste ha en bild av det, sen kan du kalla den för maj ackord eller vilken färgning du vill ha...

Men det bästa jag hört om ämnet är det här: att kunna för mycket musikteori kan vara i vägen, för att det kan bli så att du skriver musik med den kunskapen du har, och de flesta människor har inte den kunskapen. Så de kommer inte att förstå dig.

Själv: musikteori i 9 år (gymnasiet, Lunnevad och KMH). Jag gick för Roine, och bättre teorilärare i Sverige för man leta efter... han visade hur extremt kul och coolt det är med teori, och när jag läser nästan alla inlägg här så känns det som om folk hatar teori helt enkelt för att de inte kan det, och det är sorgligt. Teori är musik. Musik är teori, oavsett om du vill förstå det eller inte, så FINNS DET toner i en C dur ackord, ackordet är UPPBYGGD på ett visst sätt och den FÖRHÅLLER SIG till andra ackord på olika sätt. Du kan vägra att se det. Men du kan inte ändra på det. Det är så, och du kommer att bli en bättre musiker om du lär dig att förstå det, det är ändå där. Gehör, notläsning, musikteori, att kunna improvisera, att kunna musicera, teknik, idéer... det är allt delar av samma bild.

[Valle]

ja möjligen "det som gör talaren" - inte nödvändigtvis talet däremot

Jodå, även talet (budskapet). Samma budskap kan nå fram till åhöraren på olika sätt beroende på hur budskapet förmedlas/framförs.

Klassisk retorik.

[Demonproducenten]

Jodå, även talet (budskapet). Samma budskap kan nå fram till åhöraren på olika sätt beroende på hur budskapet förmedlas/framförs.

ja

men rappakalja är rappakalja om än framfört på ett bra sätt

mona sahlin pratar skit även om hon bräker på söderdialekt - tex

lägg märke till att jag menar innehållet - inte hur det når fram