Innerörat och vokala membranet

[debatt]

Hej!

I hörselorganets inneröra finns ju en massa sinnesceller som gör att vi kan höra olika frekvenser. De är uppdelade i grupper därinne som vardera representerar olika frekvenser, alltifrån märkaste möjliga bas till den ljusaste diskant. Jag undrar om det finns en motsvarighet i talorganet. Det vill säga om det finns olika celler på stämbanden som "har hand om" de olika frekvenser vi vill frambringa.

Stämläpparna består ju av olika lager av tunna skikt; längst ned vokalismuskeln, ovanpå den vokalligamentet (djupa och mellanliggande lagret) och överst höljet (bestående av det ytliga lagret och epitelet [P Lindblad, Rösten, Stud.litt, 1992]. Är det så att det i höljet, i synnerhet i epitelet, finns celler som motsvarar olika tonhöjdsfrekvenser?

I Sverige har man en annan hållning än t.ex. i USA. I USA menar man att man ska undvika att tala med en mörk röst vid rehabilitering av rösten, eftersom det är då som vokalismuskeln arbetar och ju mörkare desto mer, medan den inte engageras lika mycket vid ljusare tal. Och man gör till skillnad från här även en uppdelning i var en rösttrötthet sitter, antingen i larynxmuskulaturen eller i vocal tissue. Är det en sliten vokalismuskel man drabbats av så ska den inte maximalt aktiveras genom mörk röst.

"Investigators hypothesize that two distinct types of vocal fatigue occur: muscle fatigue and tissue fatigue. Muscular fatigue happens when the muscles of the vocal system are over-used, just as muscles in the other parts of the body ache when they are over-used with strenuous exercise. Tissue fatigue, however, is caused by excessive destruction of the cells composing vocal fold tissues.

 

Persons with vocal fatigue may be able to discern which type they are experiencing with close attention to symptomology. Muscular fatigue is often described as a tight or sharp pain in a diffuse area of the throat. Tissue fatigue, on the other hand, is likely to be a raw or sore feeling in a more localized area -- right behind the Adam's Apple.

 

So is this distinction important? After all, isn't vocal fatigue vocal fatigue? Not surprisingly, because the cause of these two types of fatigue differs, recommendations for alleviating problems also differ.

 

Persons with muscular fatigue may benefit from working with a vocologist. A vocologist can demonstrate special exercises that will strengthen the muscles used for talking. Other common sense approaches such as reducing muscle tension during speaking or improving breath support may also be helpful. New research is underway to determine if periods of talking, followed by periods of vocal rest — even as short as 10 minutes — will alleviate the daily toll on vocal musculature.

 

Those with tissue fatigue should improving vocal hygiene (increasing the body's hydration level, using good breath support and removing vocal irritants). Learning to use the voice more healthfully and efficiently — with the assistance of a vocologist — may also be helpful." [NATF]

Motsvaras olika tonhöjdsfrekvenser av olika slags celler utmed denna "vocal tissue"? Det skulle åtminstone förklara en del om varför gamla får en annorlunda, mindre klangfull och svagare röst, och som inte bara förklaras genom att vokalligamenten då blir stelare t.ex. vid åldrande, utan även slemhinnan åldras, främst genom uttorkning. Det skulle även förklara en del fall av rösttrötthet hos yngre, att det inte är så konstigt att en del inte kan frambringa en kraftigare stämma om det inte finns motsvarande antal frekvensbringande celler i "vocal tissue" som kan aktiveras överhuvudtaget.

Analogt tänkande jfr med hörselorganets inneröra; finns det inte tillräckligt många sinnesceller i ett visst fekvensområde, blir det svårare att uppfatta frekvenserna ifråga. Är detta fel sätt att tänka på eller är jag rätt ute?

----------------------

Dessutom, uttrycket "ljud finns inte förrän de kan uppfattas av någons öra" är märkligt, tycker jag. Om ingen är i närheten, men någon helt döv spelar fiol och denna spelas in med en mikrofon nära ljudkällan, så kan ju denna fiol höras sedan. Alltså måste ju ljudet ha funnits även om ingen hörde det. 🤪

Redigerat 21 juli 2010 av debatt

[joachime]

Dessutom, uttrycket "ljud finns inte förrän de kan uppfattas av någons öra" är märkligt, tycker jag. Om ingen är i närheten, men någon helt döv spelar fiol och denna spelas in med en mikrofon nära ljudkällan, så kan ju denna fiol höras sedan. Alltså måste ju ljudet ha funnits även om ingen hörde det. 🤪

Oj vad mycket text! Får beta av den senare.

Tänkte bara på det sista du skrev. Om vi utgår från att personen som spelar fiol är helt döv och inte heller upplever något klanglikt, rytmiskt eller tonalt innehåll i vibrationerna som fortplantar sig mellan instrument och människa så uppfattas ljudet för första gången när en person lyssnar på inspelningen.

Detta om man utgår från att ljud, det är något man hör. En döv person hör inte. En mikrofon hör inte. Et lagringsmedium hör inte. Det är lyssnaren som hör i ditt exempel. Och det är först då ljud uppstår.

Å andra sidan. En ljudvåg kan vara något man framförallt upplever via känseln, till exempel en subton som får golvet/marken att vibrera och som slår lyssnaren i magen.

Well well.

[debatt]

Oj vad mycket text! Får beta av den senare.

Det är lyssnaren som hör i ditt exempel. Och det är först då ljud uppstår.

Kan man multicitera samma person och samma inlägg?

Märkligt sätt att se på ljud, tycker jag, om man tänder

en lampa och ingen är hemma, är inte lampan tänd då?

😳

Ja, offra gärna 45 sekunder och läs texten. Jag undrar om det finns ljudceller eller vad man ska kalla det, på stämbanden. Alltså "knippen" av särskilda celler på stämbandsmembranet som bidrar till hanteringen av olika slags frekvenser. Såsom innerörat arbetar ungefär.

Redigerat 21 juli 2010 av debatt

[joachime]

Kan man multicitera samma person och samma inlägg?

Ja, manuellt.

Märkligt sätt att se på ljud, tycker jag, om man tänder

en lampa och ingen är hemma, är inte lampan tänd då?

😳

Kanske märkligt, men inte ovanligt.

Ja, offra gärna 45 sekunder och läs texten.

Egentligen menade jag mycket information. Det tar mer än 45 sekunder att analysera den och formulera ett svar. Om jag nu har någonting att tillföra.

[debatt]

Ja, manuellt.

Kanske märkligt, men inte ovanligt.

Egentligen menade jag mycket information. Det tar mer än 45 sekunder att analysera den och formulera ett svar. Om jag nu har någonting att tillföra.

Tänk då mina brev... Inte konstigt att inga svarar samma vecka. 😆

Det står inte uttryckligen i litteraturen att det finns olika slags ljudceller på stämbandsmembranet, men det kan vara så att forskningen inte vet ännu heller.

[AnthonyS]

Jag har mycket svårt att tro att det skulle finnas specialiserade epitelceller utifrån vilken frekvens de ska återge. Möjligen, och detta är jag inte säker på, skiljer sig kompositionen av ECM något från området närmast fästet till kanterna för att uppnå olika lokala variationer av elasticitet (fast jag har svårt att tro det också), men epitelcellerna lär vara de samma.

Redigerat 21 juli 2010 av AnthonyS

[debatt]

Så styrningen av frekvenserna kan kanske istället tänkas ha att göra med vår medvetna och omedvetna styrning av strupens muskulatur inklusive stämbandsmuskulaturen, samt hur vi formar ansatsröret m.m. Vi lyfter ju t.ex. struphuvudet när vi ska ta en ljusare ton.

Kanske kan äldres (riktigt gamlas) ändrade, ofta svagare röst istället hänföras till den muskelatrofi som uppstår över tid och de förändringar av broskdelar och ligament som tar vid. Självklart spelar andningsförmågan in också. Detta kan motverkas en hel del genom att man använder rösten. Män får generellt en ljusare röst över tid och kvinnor en mörkare, vilket kanske kan hänföras till muskelförmågan och för männen åtminstone så tunnas stämbanden ut på höjden.

Redigerat 21 juli 2010 av debatt

[AnthonyS]

Ja, så kan det säkert vara. Jag skulle nog säga att röstförändringen över tid beror på många saker, ex. vår andningsförmåga, vävnadsatrofi och säkert muskelatrofi som du tar upp. Jag ska nog ta och kolla upp det närmare, återkommer i tråden!

[debatt]

😕 Redigerat 22 juli 2010 av debatt