debatt Postat 13 juli 2010 Postat 13 juli 2010 (redigerat) Röststyrkan är framförallt beroende av det subglottala trycket, stämläpparnas spänning och käkens öppningsgrad. Subglottalt tryck Det subglottala trycket, d.v.s. lufttrycket under stämläpparna, styrs i sin tur av andningsapparaten. Ett högt subglottalt tryck gör att glottisvibrationerna och de resulterande tryckvågorna får stor amplitud. Vid ökande röststyrka ses en ökad aktivitet i vocalismuskeln. En fördubbling av det subglottala trycket ger i genomsnitt en ökning av ljudnivån med ca 9 dB. Detta uppfattas som en fördubbling av röststyrkan. Stämläpparnas spänning Vid ökat kommunikationsavstånd ses en ökad spänning i stämläpparna, som ger en högre F0. Skillnaden i F0-frekvens är betydande: som exempel kan man se en ökning från 110 Hz i F0-medelvärde för män vid ett kommunikationsavstånd på 0,3 m, till ett F0-medelvärde på 274 Hz vid ett kommunikationsavstånd på 187,5 m. Käkens öppningsgrad Käkens öppningsgrad har framförallt en påverkan på F1, den första formanten. Vid ökad röststyrka ses en ökad öppning av käken och ansatsröret, och därmed också en högre F1. [källa:Wikipedia] Det handlar alltså om att andas ordentligt och sedan låta stämbanden spänna emot. Vilket instrument! "En fördubbling av det subglottala trycket ger i genomsnitt en ökning av ljudnivån med ca 9 dB. Detta uppfattas som en fördubbling av röststyrkan." Detta var intressant. En del pratar i 40-50 dB, många i 50-60 dB, andra i 60-70 dB, vissa uppemot 80 dB. Vilken skillnad i spänning av stämbanden dessa olika kategorier uppvisar, då varje ökning med 9 dB motsvarar en fördubbling! 😳 Hur högt sjunger man egentligen om man är en volymstark sångare eller sångerska? 😕 //:debatt Redigerat 13 juli 2010 av debatt
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.