Tala lågt

[debatt]

Jag har väl kommit till det läget att jag fortsättningsvis bör skona rösten. Det borde iofs alla göra... 😳

När man läser rekommendationer så står det att man absolut helst ska tala lägre.

Innebär det då att tala med lägre volym eller att tala med lägre frekvens, alltså djupare, mörkare?

Igår läste jag en logoped i USA som tvärtom sa att de flesta röstproblem kommer sig av att folk pratar för lågt.

Avsåg hon då, för låg röststyrka (och att man vänjer hela röstapparaten till att klara av bara just den ansträngningen)

eller avsåg hon låga frekvenser (och att man hamnar i ett lägre register än vad man egentligen klarar, vilket sliter)?

Kan det inte på ett bättre sätt finnas två olika uttryck för detta, så man vet vad som menas med "lågt".

Dessutom ska socialt prat undvikas helt. Då undrar ju vän av ordning, vad menas med det?

Allt utom monologer eller?

😕

[Piccazzo]

Dessutom ska socialt prat undvikas helt. Då undrar ju vän av ordning, vad menas med det?

Att man inte bör prata med folk utan helt undvika alla former all social integrering för säkerhets skull så att man inte behöver engagera sig i

samtal. Man bör även kasta bort mobiltelefonen då detta kan även leda till onödiga samtal som inte kan anses produktiva för rösten.

Troligtvis menar dom volymen , att man ska tala i lägre volym inte ton.

[Martin]

Prata som du sjunger, och sjung som du pratar. Ett telefonsamtal kan vara en hel låt av toner, bara man vågar använda sig av alla olika röstlägen (melodier) man kan framkalla. It's all in the mind...

Kaffe torkar ut stämbanden, och en frisk kropp i övrigt gör att man får ett renare sound, vill du ha skitigt sound ska du leva ett dåligt liv. Man får välja själv, man är sitt eget instrument... 🙂

För att hitta din naturliga talton ska du "sweepa" upp i ditt register och känna efter när det börjar vibrera i huvudet, så det liksom bildar en "inre klang". Hittar du den så är det där du ska prata för att använda så lite energi som möjligt.

Att prata i rätt ton med rösten är lite som att ha korrekt hållning i kroppen, det kan av andra anses lite "pretto".

Att gå med dålig hållning sliter på kroppen, likaså att sjunga/prata med fel "hållning" (läs frekvens/anspänning) förstör också dina stämband.

Redigerat 8 juli 2010 av Martin

[DivineCo]

Jag kan inte svara på vad din logoped-referens avsåg men det är ett känt faktum att båda tolkningarna kan ha skadlig inverkan på rösten.

Det är också känt att män ofta (o)medvetet försöker tala i ett lägre röstläge (i Hz) för att låta manligare. Detta kan ha en skadlig inverkan.

Det är också känt att folk som viskar för att tala lågt (i dB) kan anstränga rösten.

Så vitt jag vet ska man tala på ett korrekt sätt i sitt mest naturliga tonläge och med låg volym för då sparar man stämmbanden.

Viskningar blir lätt onaturliga och skapar spänningar då man försöker göra sig hörd. Det man i princip gör är att man forcerar stämband som inte sluter så tätt som dom ska.

Mitt råd är att tala i din rösts mest naturliga och bekväma läge (tonhöjdsmässigt) men med lägre volym. Och att till varje pris undvika att viska.

[debatt]

Prata som du sjunger, och sjung som du pratar. Ett telefonsamtal kan vara en hel låt av toner, bara man vågar använda sig av alla olika röstlägen (melodier) man kan framkalla. It's all in the mind...

Kaffe torkar ut stämbanden, och en frisk kropp i övrigt gör att man får ett renare sound, vill du ha skitigt sound ska du leva ett dåligt liv. Man får välja själv, man är sitt eget instrument... 🙂

Nu är det dock meningen att jag ska ha en ren, stark röst.

Jag kan aldrig bibehålla en hes röst.

Blir den hes är det en fråga om sekunder tills den försvinner helt.

En del människor har ju en hes röst av naturen och kan t.o.m. få

den att låta starkt. I regel beror det på att deras stämband inte

går ihop lika tight som hos andra, men det är ändå deras naturliga läge.

Mina stämband går tvärtom emot varandra normalt sett exceptionellt väl

i sitt naturliga läge. När de då inte gör det ger de upp helt.

Att man ska använda olika röstlägen läste jag igår. Det provar jag med.

Sedan finns det något slags frekvenscentrum där ens egen röst borde "vila"

bäst. Det är i mitten av ens frekvensomfång. Man bör inte ligga och gnaga

i ytterligheterna av detta frekvensomfång alltför länge.

Använder inte tobak, alkohol, mentoltabletter och kaffe som alla torkar ut stämbanden.

[Martin]

Nu är det dock meningen att jag ska ha en ren, stark röst.

Jag kan aldrig bibehålla en hes röst.

Blir den hes är det en fråga om sekunder tills den försvinner helt.

En del människor har ju en hes röst av naturen och kan t.o.m. få

den att låta starkt. I regel beror det på att deras stämband inte

går ihop lika tight som hos andra, men det är ändå deras naturliga läge.

Mina stämband går tvärtom emot varandra normalt sett exceptionellt väl

i sitt naturliga läge. När de då inte gör det ger de upp helt.

Att man ska använda olika röstlägen läste jag igår. Det provar jag med.

Sedan finns det något slags frekvenscentrum där ens egen röst borde "vila"

bäst. Det är i mitten av ens frekvensomfång. Man bör inte ligga och gnaga

i ytterligheterna av detta frekvensomfång alltför länge.

Använder inte tobak, alkohol, mentoltabletter och kaffe som alla torkar ut stämbanden.

Ät bra, träna, och motionera din röst dagligen. Det är din sweep spot där du ska prata som är ditt "viloläge".

Hitta det och bygg din röst kring detta. Det är din mitt och ditt centrum i ditt instrument, och du ska alltid utgå ifrån detta läge.

Rekommenderar denna: http://en.wikipedia....en_of_Screaming

Redigerat 8 juli 2010 av Martin

[debatt]

Länken... "Melissa Cross, a vocal coach whose speciality is unclean vocal techniques used in extreme metal music styles."

Minns att jag för typ... 15 år sedan försökte sjunga rockigt, inte i närheten av att ens growla... det slutade med jättehosta efter 2-3 meningar bara. Min röst är mer... ren av naturen, som ett klockspel. När jag nu hör folk prata, på tv och irl, så hör jag mer på rösten.

[Martin]

Då gjorde du fel. Men DVD:n är bra för att hon har så naturlig inställning till rösten, många tränade människor ser rösten som ett instrument. Det är sant förvisso, men man får inte glömma att rösten är en helhet i det som är DU.

[debatt]

För att hitta din naturliga talton ska du "sweepa" upp i ditt register och känna efter när det börjar vibrera i huvudet, så det liksom bildar en "inre klang". Hittar du den så är det där du ska prata för att använda så lite energi som möjligt.

Att prata i rätt ton med rösten är lite som att ha korrekt hållning i kroppen, det kan av andra anses lite "pretto".

Att gå med dålig hållning sliter på kroppen, likaså att sjunga/prata med fel "hållning" (läs frekvens/anspänning) förstör också dina stämband.

😳 Vibrera i huvudet. Det gör det ingenstans. Provade nu. Då måste man ju tala ganska högt kan jag tänka mig.

Men jag tror jag vet var min naturliga frekvens finns. Det kan dock vara så att det är den som är den mest ansträngda

och därför bör jag leta upp en annan frekvens? Hållningen är viktigare än vad man tror. Pga diskbråck är inte min 100.

[debatt]

Man bör även kasta bort mobiltelefonen då detta kan även leda till onödiga samtal som inte kan anses produktiva för rösten.

Jepp. Ett "viktigt" idiotiskt samtal med en myndighet satte mig ett steg tillbaka igen, när jag hade tagit två steg framåt.

[debatt]

Jag kan inte svara på vad din logoped-referens avsåg men det är ett känt faktum att båda tolkningarna kan ha skadlig inverkan på rösten.

Det är också känt att män ofta (o)medvetet försöker tala i ett lägre röstläge (i Hz) för att låta manligare. Detta kan ha en skadlig inverkan.

Det är också känt att folk som viskar för att tala lågt (i dB) kan anstränga rösten.

Så vitt jag vet ska man tala på ett korrekt sätt i sitt mest naturliga tonläge och med låg volym för då sparar man stämmbanden.

Viskningar blir lätt onaturliga och skapar spänningar då man försöker göra sig hörd. Det man i princip gör är att man forcerar stämband som inte sluter så tätt som dom ska.

Mitt råd är att tala i din rösts mest naturliga och bekväma läge (tonhöjdsmässigt) men med lägre volym. Och att till varje pris undvika att viska.

Och harkla sig är av ondo också, eftersom stämbandskanterna slår emot varandra kraftigt då. Därför har jag HELT slutat med att harkla mig. Läste att varje kraftig harkling motsvarar att skrika rakt ut. Om man harklar sig 20 gånger per dag (vilket jag gjort i en massa år), så blir det många skrik... Så den rakt uppåtgående smärtan till vänster om struphuvudet har i alla fall försvunnit. Nu önskar jag att "bandet" som tycks ligga över strupen på vågrätt plan ska väck också. Som en slags ökad tonus är det frågan om, vilken blir mest påtagligt efter prat. Inte efter försiktig sång faktiskt.

Redigerat 8 juli 2010 av debatt

[Martin]

😳 Vibrera i huvudet. Det gör det ingenstans. Provade nu. Då måste man ju tala ganska högt kan jag tänka mig.

Men jag tror jag vet var min naturliga frekvens finns. Det kan dock vara så att det är den som är den mest ansträngda

och därför bör jag leta upp en annan frekvens? Hållningen är viktigare än vad man tror. Pga diskbråck är inte min 100.

Det ska liksom buzzzzzza i skallen när man hittat rätt, vissa har lättare att känna av detta, det beror på hur känslig man är.

Och hur naturlig inställning man har till sin röst från första början, har man pratat fel i många år, kan det vara en lång väg att hitta tillbaka till ett naturligt röstläge.

Precis samma sak med kroppen i övrigt. Hur som helst ska du inte prata högt för att hitta det, du ska ligga på ett Mmmmm, eller Ooooo. Tänk dammsugare.

Avslappnad i käke, ansikte, tunga, och så sweepar du bara och känner efter!

Jag måste tag i min dag nu, så lycka till! 🙂

Redigerat 8 juli 2010 av Martin

[debatt]

Ok, tack!

Om jag får säga vad jag tror, så har jag nog alltid talat rätt frekvensmässigt och dessutom volymmässigt skonsamt, men talat för mycket i vår, vilket inte heller är bra.

Redigerat 8 juli 2010 av debatt

[slejnard]

Använder inte tobak, alkohol, mentoltabletter och kaffe som alla torkar ut stämbanden.

Men det gör jag (allt utom mentoltabletter). Inte medan jag uppträder dock (ja en liten paj under läppen) Sjunger 3*45 minuter ibland och det funkar nuförtiden. Alldeles till nyligt har jag gjort fel. Det är synnerligen viktigt att hitta " sitt röstläge" så att det inte blir alltför ansträngt. Träna upp rösten genom att gnola dagarna i ända och var inte ängslig. Ta paus när det smärtar. Prata som vanligt. Prova en sexa whiskey i muskelavslappnande syfte. Ha en flaska med byxljummet vatten mellan låtarna. ☺️

[SadamJR]

I värsta fall kan man göra som Caruso och använda eterspray.

[debatt]

Fick veta att upp till 128 muskler i halsen m.m. är involverade när vi pratar och sjunger. Eftersom en hel del av dessa inte kopplas in hela tiden utan bara när vi anstränger rösten extra mycket, kommer en del av musklerna att arbeta oftare. Därmed har jag fått en förklaring till varför jag faktiskt tycker det är extremt jobbigt för rösten att alltid prata tyst. Jag skulle behöva ha hjälp av fler muskler i vissa lägen. Har provat detta från och till och det känns lättare att prata något volymstarkare och få hjälp av fler muskler.

Parallell kan dras till annan fysisk aktivitet där det går lättare att koppla in fler musklergrupper i ett visst moment.

Man flyttar vikten lättare.

[debatt]

En intressant notering är att den oerfarne sångare bör träna 20 minuter om dagen. Med lite mer vana kan man sträcka ut det till 30 minuter, men aldrig mer än en timme. Vid uppträdanden bör ett maximum i tid ligga på 1.5 timme. Vad gäller tal och prat bör detta aldrig ligga längre än 2 timmar i sträck. Därmed går alla intervjuarjobb och många försäljararbeten fetbort!! 😳

[DivineCo]

Fick veta att upp till 128 muskler i halsen m.m. är involverade när vi pratar och sjunger

Jag undrar om detta verkligen stämmer. Kan kanske stämma när man använder rösten på fel sätt men 128.

Det jag med säkerhet vet är att man ska undvika det mesta vad det gäller anspänning av muskler i hals, tunga och haka, i synnerhet diagrastic muscles (tror det motsvarar svälj-muskler på svenska) i alla fall när man sjunger. Dom muskler som kontrollerar stämbanden är givetvis viktiga men som regel försöker man koppla in alldeles för mycket andra muskler som definitivt inte gör någon nytta vid sång.

[debatt]

En viktig fråga blir ju naturligtvis hur många av de musklerna man kan styra med viljan och vilka som är autonoma.

När det blir riktigt fel i muskelsinnet aktiveras en del autonoma muskler i tid och otid, sa min sjukgymnast.

[DivineCo]

Absolut. Mycket viktig fråga. Tror att man ska låta det mesta sköta sig självt och koncentrera sig på att få bort dom spänningar som man vet är felaktiga i stället. I alla fall vid sång. Spänd käke och spänd tunga är aldrig bra. Dom muskler som används vid sväljning ska inte spännas. (Sätt tummen under hakan, blir det hårt och spänt här används onödiga muskler)Sen är det ju aldrig bra om samtliga senor och blodkärl står ut som motorvägar ur halsen när man sjunger. Nacke och axlar är annat som man bör vara vaksam över.

[Linus]

När man läser rekommendationer så står det att man absolut helst ska tala lägre.

Innebär det då att tala med lägre volym eller att tala med lägre frekvens, alltså djupare, mörkare?

Igår läste jag en logoped i USA som tvärtom sa att de flesta röstproblem kommer sig av att folk pratar för lågt.

...att tala med lägre frekvens. Och bägge har naturligtvis rätt - på sitt sätt.

Att prata ljust/sjunga höga toner kan slita på, och besvära, stämbanden. Då är det bättre att tala med en lite djupare men ändå avslappnad röst.

Men att tvinga ner rösten att prata lågt är inte heller bra. Då spänner du bara stämbanden och får röstproblemen som du har läst om.

Du kan prata lågt så länge som din röst är avslappnad. Gå inte lägre än så.

Det bästa förhållningssättet till din röst är att vara uppvärmd och hålla en avslappnad ton.

[debatt]

...att tala med lägre frekvens. Och bägge har naturligtvis rätt - på sitt sätt.

Att prata ljust/sjunga höga toner kan slita på, och besvära, stämbanden. Då är det bättre att tala med en lite djupare men ändå avslappnad röst.

Men att tvinga ner rösten att prata lågt är inte heller bra. Då spänner du bara stämbanden och får röstproblemen som du har läst om.

Du kan prata lågt så länge som din röst är avslappnad. Gå inte lägre än så.

Det bästa förhållningssättet till din röst är att vara uppvärmd och hålla en avslappnad ton.

Min naturliga vanliga röst är varken mörk eller ljus, utan håller sig däremellan. Det är frekvenserna i den rösten, och då särskilt vid tal, som är slitna. Det råder delade meningar, men en del menar att man då ska försöka hitta en annan röst, lägre eller högre i frekvens som får bli ens nya röst. Det är klurigt. Kommer att tänka på parallellen med hörsel och hörselskador, där vissa frekvenser kan vara mer eller mindre slitna. Är det fel att göra den jämförelsen?

Framförallt verkar mitt problem vara ett torrhetsproblem. Stämbanden torkar fortare än normalt. Inte så konstigt kanske, eftersom det var så det uppkom. Att det är viktigt att funkta strupen även när man inte är törstig har jag förstått, men att sömnen skulle vara lika viktig kom som en överraskning. Inte bara det faktum att man är tyst under sömnen avses, utan sömnen i sig. Viktig visst, men lika viktig?

Min luftfuktighetsmätare mäter det till 72% luftfuktighet härinne i rummet nu, vilket jag starkt betvivlar. När luftfuktaren går igång så går nämligen talet ned... 😄 Den måste ha fått solsting!

//:debatt

[debatt]

Absolut. Mycket viktig fråga. Tror att man ska låta det mesta sköta sig självt och koncentrera sig på att få bort dom spänningar som man vet är felaktiga i stället. I alla fall vid sång. Spänd käke och spänd tunga är aldrig bra. Dom muskler som används vid sväljning ska inte spännas. (Sätt tummen under hakan, blir det hårt och spänt här används onödiga muskler)Sen är det ju aldrig bra om samtliga senor och blodkärl står ut som motorvägar ur halsen när man sjunger. Nacke och axlar är annat som man bör vara vaksam över.

Jag är helt avspänd överallt när jag sjunger. Kände efter på och runt strupen, under hakan etc. Även axlarna har jag sänkta då.

Vid tal blir situationen lite annorlunda. Märkte att jag var tämligen spänd under hakan då. Axlarna åkte upp automatiskt också.

Av naturen har jag en lite grann volymsvag röst, därför blir det lättare att sjunga än att tala.

Tänkte låna någon bok om röstträning på biblan. I väntan på logopedtid.

[DivineCo]

Det låter tråkigt att du har problem med rösten. Påminner om min mor som älskar att sjunga men under en lång tid inte har kunnat göra det. Hennes problem var visserligen struma som klämde på ena stämbandet. Men innan dess hade hon ansträngt sin röst hårt. Hon hade som du en ganska svag talröst och hon älskar att prata. Detta gjorde att hon ansträngde rösten när hon talade. Sången fungerade men detta i kombination med struman gjorde att ena stämbandet förtvinade. Det var bara en smal sträng i slutet. Hon fick injektioner som gjorde att stämbandet svällde så att nu har nästan båda stämmbanden kontakt. Hennes röst är nu mycket fylligare och hon har försiktigt börjat sjunga igen.

Jag vet inte om detta överhuvud taget har någonting med dig att göra. Däremot kan det kanske vara så att det är din svaga talröst i kombination med ljudstarka miljöer som sabbar din röst. Kanske är det även så att dina stämband inte riktigt sluter tätt. Du måste undersöka detta!

Min mor viskade väldigt mycket och forcerat innan diagnosen för att hon trodde att det sparade rösten. Gör inte det!

Många säger att man ska sjunga som man talar men det är inte säkert i ditt fall är kanske din sång det mest hälsosamma sättet att använda din röst.

I övrigt så tror jag bara delvis på speach-like singing då jag är övertygad om att det faktiskt är en hel del andra funktioner som krävs när man sjunger i förhållande till när man talar. En sångröst behöver inte vara stark men den behöver projektera rätt typ av övertoner för att gå igenom. Ett bra exempel på detta var Pavarotti. Vissa tror att han ryter som ett Lejon. Från en som har sjungit med honom på Metropolitan: "His voice is rather small but he pings like a trumpet." Svagt är en bra början det som man kan ta svagt kan alltid fås att låta starkt men strong and wrong is always wrong.

Nu flöt jag ut lite för mycket men jag tror verkligen att du borde låta en doktor som är specialist eller i alla fall en doktor titta på om dina stämband verkligen har den kontakt dom behöver ha. Gör det!

Sen önskar jag dig allt gott och hoppas att allt löser sig.

[debatt]

Det låter tråkigt att du har problem med rösten. Påminner om min mor som älskar att sjunga men under en lång tid inte har kunnat göra det. Hennes problem var visserligen struma som klämde på ena stämbandet. Men innan dess hade hon ansträngt sin röst hårt. Hon hade som du en ganska svag talröst och hon älskar att prata. Detta gjorde att hon ansträngde rösten när hon talade. Sången fungerade men detta i kombination med struman gjorde att ena stämbandet förtvinade. Det var bara en smal sträng i slutet. Hon fick injektioner som gjorde att stämbandet svällde så att nu har nästan båda stämmbanden kontakt. Hennes röst är nu mycket fylligare och hon har försiktigt börjat sjunga igen.

Jag vet inte om detta överhuvud taget har någonting med dig att göra. Däremot kan det kanske vara så att det är din svaga talröst i kombination med ljudstarka miljöer som sabbar din röst. Kanske är det även så att dina stämband inte riktigt sluter tätt. Du måste undersöka detta!

Min mor viskade väldigt mycket och forcerat innan diagnosen för att hon trodde att det sparade rösten. Gör inte det!

Många säger att man ska sjunga som man talar men det är inte säkert i ditt fall är kanske din sång det mest hälsosamma sättet att använda din röst.

I övrigt så tror jag bara delvis på speach-like singing då jag är övertygad om att det faktiskt är en hel del andra funktioner som krävs när man sjunger i förhållande till när man talar. En sångröst behöver inte vara stark men den behöver projektera rätt typ av övertoner för att gå igenom. Ett bra exempel på detta var Pavarotti. Vissa tror att han ryter som ett Lejon. Från en som har sjungit med honom på Metropolitan: "His voice is rather small but he pings like a trumpet." Svagt är en bra början det som man kan ta svagt kan alltid fås att låta starkt men strong and wrong is always wrong.

Nu flöt jag ut lite för mycket men jag tror verkligen att du borde låta en doktor som är specialist eller i alla fall en doktor titta på om dina stämband verkligen har den kontakt dom behöver ha. Gör det!

Sen önskar jag dig allt gott och hoppas att allt löser sig.

Jodå. Jag har redan varit tre besök på vårdcentralen, där de skrev en remiss till slut till halsläkare. Denne gjorde en fiberskopiundersökning som visade relativt bra resultat, dock en liten liten svullnad av stämbanden. Mycket god öppning (abduktion) och slutning (adduktion) av stämbanden, vilket snabbt verifierades genom "schh"-ljud respektive "hii"-ljud under 5 sekunder vardera.

Fonasteni (rösttrötthet) syns i regel inte under en stämbandsundersökning och hörs vanligen inte ens!! Det kan man ju beakta om man hamnar i den situationen att man måste besöka läkare för alltför svag otillräcklig röst, särskilt efter längre eller kortare pratstunder, eller skav i halsen, sveda, brännande smärta i samband med att man pratar eller att man låter klangfattigare än normalt.

"Svagt är en bra början det som man kan ta svagt kan alltid fås att låta starkt men strong and wrong is always wrong." [källa:DivineCo]

Det låter lovande och det är väl just detta som röstterapi går ut på, hoppas jag.

🙂

//:debatt

Redigerat 12 juli 2010 av debatt

[debatt]

Ska lägga till att rösttrötthet (fonasteni) drabbar speciellt de med pratiga yrken såsom försäljare, intervjuare, advokater och sångare. Det kan vara ett resultat av långvarigt felaktigt användande av rösten i mindre eller högre grad eller om man vid ett visst tillfälle använt den fel. Det kan också utlösas av t.ex. extra torr miljö eller faktiskt även av alltför lång tystnad eller relativ röstvila!!

Beträffande injektioner i stämband så används tuppkamsextrakt vanligen, men numera även botox t.ex. Behandlingen sker vanligen vid tillstånd av förlamning (pares). Den kan inte sällan uppkomma efter en infektion, men då låter man ofta kroppen läka själv utan injektion, vilket tar 3-4 månader i regel.

🙂

[DivineCo]

Du verkar utan tvekan att ha koll på det mesta. Det är bara en tanke jag har säkert fel. Kan det inte vara så att du oroar dig lite grand i onödan.

Jag har ingen rätt att säga så men ibland så accepterar man inte sin rösts dagsläge. Man sjöng igår och då fungerade allt. Idag kan man inte ens sjunga John Denver i hans egen tonart. Då är det lätt att brusa upp och tänka att något är fel. I verkligheten så förändras rösten hela tiden. Vissa dagar är man kungen medan andra dagar vill man bara gå och dö. Om jag har lärt mig någonting så är det att man måste acceptera sin röst som den är utan att bli nervös. Har man problem måste man försöka att sjunga i alla fall. Man kan lägga om sången och kanske låta publiken sjunga där man blir trött. Eller att inte sjunga alls i vissa partier. Det värsta man kan göra är att oroa sig för då kommer rösten obönhörligen att svika.

Lita på ditt uttryck det hjälper dig långt. Är sen rösten kass ibland måste man även acceptera detta och försöka anpassa resten.

Jag avfärdar ingenting av det du har sagt men det värsta som du kan göra är att låta nerverna styra för dom kommer alltid via överjaget att säga att du har problem. Är man där tar rösten slut på fem minuter. Jag vet för jag är ofta där.

Acceptera din röst oavsett!

Min mor gjorde det inte trots att hon faktiskt är utbildad sångpedagog. Visserligen pensionerad men i alla fall.

Redigerat 12 juli 2010 av DivineCo

[debatt]

Kan det inte vara så att du oroar dig lite grand i onödan? Jag har ingen rätt att säga så men ibland så accepterar man inte sin rösts dagsläge. Man sjöng igår och då fungerade allt. Idag kan man inte ens sjunga John Denver i hans egen tonart. I verkligheten så förändras rösten hela tiden. Man måste acceptera sin röst som den är utan att bli nervös.

Acceptera din röst oavsett! Min mor gjorde det inte trots att hon faktiskt är utbildad sångpedagog. Visserligen pensionerad men i alla fall.

Ett litet missförstånd har uppstått. För att klargöra: Vid de tre besöken på vårdcentralen i våras (mars, april, maj) så framstod med all önskvärd tydligen att min röst var fruktansvärt paj (orsakat av en infektion), den lät som en slö såg när jag försökte prata. Vid besöket till remitterad specialist i slutet av maj lät min röst relativt bra, nästan normal, men redan 2-3 dagar därefter var den lika försvunnen igen vid återbesök där akut, på sköterskeexpeditionen. Tyvärr var inte personlig tid bokad till läkaren då - det är ju som bekant väntetider till specialister på flera veckor. Så det enda rådet från och till har varit röstvila sedan i mars fram till idag.

Ska bli viktigt att se vad en logoped säger. Det handlar nu i sommar om en rösttrötthet som uppstår efter pratande och/eller torr luft-exponering. Försöker jag då fortsätta prata ändå, så blir jag till slut faktiskt stum. Rösttrötthet (fonasteni) kallas i folkmun ibland för "musarm i svalget", vilket beskriver det fysiska tillståndet ganska väl. En överansträngning av muskler inne i och/eller rumtom struphuvudet brukar man också tala om. Att inte det i regel kan ses vid en undersökning, visste jag inte. Kan förresten en läkare vid en undersökning se om patienten har musarm? Jämförelsen är annars inte så dum. Musarm kan ju uppstå av ensidig belastning, ensidiga rörelser utan tillräcklig vila, slitage helt enkelt. Detsamma kan säkert sägas gälla för rösttrötthet, ett ensidigt kanske alltför forcerat pratande i perioder utan tillräcklig vila.

Det enda som kan förhala detta röst-tillstånd hos mig verkar vara om jag mjukt försöker sjunga istället för att prata, samt har tillräcklig luftfuktighet där jag vistas. Fanns väl en figur på stenålders-tvns tid som kallades eller rentav hette Bertil Boo, och som "alltid" sjöng? 😄

Det du säger om nervositet kan säkert påverka någons röst, men det är inte förklaringen till mina röstproblem. Jag är rätt lugn som person, men samtidigt är det säkert så att även jag kan få extra torra stämband och en sämre röst än jag borde om jag spänner mig i situationer där jag vet att jag måste ta i för att nå ut med min röst. Man motarbetar ju sig själv då. Jag beaktar och tänker på detta. Sedan är det alltid så att forskaren i mig styr vad det än gäller! Jag har den läggningen av naturen. Det enda i tillvaron som faktiskt gör mig oroad är när jag inte vet, vad det än gäller. Det man inte vet har man alltid ont av.

Din mamma behöver inte acceptera sin dåliga röst, däremot kan hon acceptera att hennes röst blivit bättre och kommer att fortsätta bli bättre. Röstapparaten är en komplex apparat (den mest komplexa muskelmaskinen i hela kroppen brukar man säga), men samtidigt så extremt simpel. Med det menar jag att endast en liten ynka brist ger ett större utslag än vad man tror i röst. Om stämläpparna bara är pyttelite isär när de inte ska, att kanske den ena av de två är partiellt paralyserad, så kommer det ge en läckande röst, som både en själv och omgivningen istället kan tycka måste bero på ett jättestort fel och inte på nån enstaka millimeters felställning. På så sätt menar jag att det är simpelt.

Det är väl en hel del man skulle kunna tänka sig att reklamera, när den dagen är inne... 😄

//:debatt

Redigerat 12 juli 2010 av debatt

[debatt]

Hörde lite Robert Broberg på tv häromdan. Är det sant att han fyllt 70? Låter som 40 och ser ut som 50.

Hur kan han låta så? var det första jag tänkte.

Han har en rätt mjuk röst.

Det har jag också.

[debatt]

Visste ni att hundar är de djur som oftast får stämbandsproblem, särskilt stämbandskatarr (laryngit). Det uppstår genom för mycket skällande. Att få hunden att utöva röstvila kan vara knepigt.