Ljudtekniker-tabbar, let's hear 'em!

[desvaenger]

Alla har vi gjort våra misstag, sådana man gärna INTE berättar om. Men nu var det dags!

Jag blev lite inpirerad av "Taskig attityd i musikaffärer"-tråden, så jag tänkte att det hade varit riktigt roligt att höra om era värsta tabbar.

Glömt REC'a ett par spår när trummisen sätter värsta tagningen i studion, eller misslyckats fatalt vid livemixning? Ös nu på med trevliga historier så att man kan få sig ett gott skratt! Om ni vågar vill säga.. 😛

---

Jag har själv en riktigt jobbig incident som jag hoppas att jag aldrig kommer överträffa. Jag har aldrig varit så förstörd som människa.

Jag hade hand om en scen på en festival som i princip ensam ljudtekniker, extremt stressigt. Efter flera dagars hårt förberedande och byggande av scen, inhängnad och allt som hör till från morgon till kväll var det dags. Festivaldagen är givetvis jobbigast då man kommer på allt som inte hunnit göras.

Utöver diverse aktiviteter på scenen skulle tre band lira när kvällen kom. Först ut ett gladjazzband på 6-7 gubbar som lät helt fantastiskt. Idyllisk soundcheck där allt var i princip igång och färdigskruvat på 25 minuter eller så. Lyckan varar ej länge, för här börjar det gå åt helvete! Jazzarna spelar två låtar för mycket. Nästa band, som är låte småstora eller vad man ska säga, är riktigt sega upp på scen. Dessutom har de en riktigt jobbig scen-setup med 13-14 mickade instrument av olika slag/sång. Scenplaceringen är på rad längst fram på scen, precis framför monitorerna. Allt ska mickas, inget lajnas. Jag har nu 10-15 min på mig att koppla, micka stärkare och alla instrument och soundchecka. Det extremt dåliga beslutet att koppla in alla sladdar på måfå i stageboxen för att spara tid gjordes av mig och min nya medhjälpare. Tanken var att jag lätt kunde lista ut vad som hamnade var senare, vid mixern, genom att un-muta en sak i taget.

Sladdhärvan på scen var extremt besvärande att kolla på, minst sagt. Genvägen på scen straffade sig omedelbart, när det visade sig att det måste vara ett kabelbrott någonstans. Och det rundar?! Drar ner alla reglar en bra bit.. Det blev att springa mellan mixern och scenen som en yr höna ett tag för att felsöka. Värt att nämna är att jag pga. tidsfristen inte ens hade hunnit fixa talkback till scenen. Publiken väsnas nåt otroligt, det blir att springa till scen varje några ord måste växlas med bandet. Kontakten med bandet är totalt usel! Upp på scen och rota runt i kabelberget, det måste vara basen! Mycket riktigt. Lite lättad, men mer stressad än någonsin. Publiken vill ha bandet NU, alla hänger mot scen och skriker.

Men nu var det i alla fall ljud i allt, bara att börja köra? Eller? ... Det rundar? Va i helvete?! Vad jag än gör så rundar det. Vilken/vilka jävla mickar rundar? Situationen var nu så utom kontroll att nästan inget kunde göras. Vilket instrument sitter var? Varför rundar det så fort jag höjer lite ut? Bandet på scen skriker att vissa hör sig i monitorerna, och andra inte. Kommunikationen och engagemanget från bandets sida kunde varit lite mer professionellt. Jag ber bandet köra en låt för att få en chans att hitta allt på bordet, skruva till ljud och bli av med rundgångarna. Bandet slutar lira efter 20 sekunder. "Mer gitarr i monitorerna!", "Det är inget ljud i sångmicken" *pekar på micken*.. Hur fan ska jag veta vilken av 2-3 gitarrer de menar, och vilken kanal det är?! Totalt kaos.. Vad man än gjorde rundade det. "Ljudteknikern har lite svårt att hitta rätt knappar..", fick man också höra i PA:t. Riktigt inspirerande! 😄

Efter en halvtimmes sporadiskt lirande från bandets sida och mycket rundande och totalt uruselt ljud ordnar det sig iaf så pass att det gick att lyssna på, och bandet kunde spela sista 2-3 låtarna någolunda.

Det visade sig att programmet jag hade recallat i Yamaha 02r:en inför soundchecken hade vissa av aux-sendarna som post-fader. TACK SOM FAN FÖR DIGITALBORD, VÅR ALLAS TEKNOLOGISKA FRÄLSARE! Detta hade aldrig kunnat hända på ett analogbord. Men givetvis är det ingen ursäkt, grundfelet var min kompetensbrist och trötthet/tidsbrist. Jag säger bara en sak som ett råd till er alla. Ha ALLTID koll på att alla monitor-sendar är pre-fader, för allas skull, och speciellt för musikernas öron. Jag fick lyckligtvis en liten revansch med sista bandet, huvudbandet för kvällen. Kanonljud, och ett jäkla tryck. Publiken förlät mig i alla fall, bandet lär jag aldrig se igen 😛

Det blev lite långt. 😛

---

Men mata nu på med era tabbar!

[CHAE]

Ah, det här ska bli kul! *puffar på pipan, lutar sig tillbaka i fotöljen och försvinner bort i nostalgins land*

Såklart har man dabbat sig duktigt genom åren. Ibland har det berott på yttre omständigheter (strulande Cubase som stängt ner är en jobbig grej. Framförallt om man inte sparat som man ska) men skrämmande ofta har det varit inre omständigheter såsom stress, fylla, trötthet etc). Nåväl, listan kan göras lång i mitt fall och ur den saxar jag dessa tabbar;

#1 Många år sedan. Kanske var det '02-'03. Jag skulle spela in en kör (live) på konsert med skolans KM84:or i AB-läge. M a o sitter mikarna rätt högt upp (kanske 2,5-3 meter) och kablarna ligger tvärsöver en liten trappa precis framför "scenen". Allt går kalas, soundcheck går finfint och allting är frid och fröjd.

Kören går upp och jag sitter nere vid bordet och pratar lite tyst med någon kompis. Det här är alltså livesammanhang, kören ska köra ett gäng feta arr och publiken består till största delen av personer modell äldre. Lokalen är ett stort kapell. Kompisen påpekar att kablarna "ligger farligt till" där kören ska vandra ner efter sista låten. Och mycket riktigt; de ligger lurigt till och risken för att någon ska snava kommer att vara överhängande. Jag beslutar mig för att, någon minut innan gig, åtgärda "så att ingenting dumt händer". Jag medelst smygande/hukande gång tar mig fram längs med mittgången och ska fixa till det där.

Stämningen är tyst, tät och förväntansfull. Någon hostar. Någon andas ett par dB för högt. En fluga kanske lyfter från flygeln och susar iväg mot främmande land. Det är m a o jäkligt tyst.

Vad tror du händer när jag väl är framme?

Japp rätt gissat, jag lyckas böka in foten bland alla två (2) kablar med resultatet att båda mikstativen går i stengolvet med ett härligt brak. Jag hasplar ur mig, i ett tämligen högt tonläge, "fan jävlars helvetes skit" samt ett könsord eller två.

Aldrig förr har jag råddat upp två mikstativ så snabbt och måttat in mikarna ungefär som de stod från början.

Två tankar formligen flyger genom huvudet:

Pro primo: Höll kondingarna? Annars sitter jag brunt till och får betala det här.

Pro sekundo: Det här med att svära urskillningslöst är ingen vidare bra grej. Framförallt inte när det sitter ett stort gäng pensionärer och förväntar sig en skönsjungnade kör och inte en vilt svärande yngling som trasslar in sig i ett par mik-kablar.

KM84:orna höll och inspelningen gick bra. Men jag fick några osköna blickar när allting var över och alal skulle avlägsna sig från lokalen. Då kom skammen. Jag hade mest lust att gömma mig under mina egna fötter.

#2 Det där med REC-knappen verkar vara en klassiker.

2007 skulle jag spela in några låtar tillsammans med en god vän. Det här var ett utav mina första riktiga prod.jobb f ö.

Klockan är mycket, kanske halv tre på morgonen och vi är skapligt trötta men inte värre än att vi kan spela musik. På en utav låtarna skulle han lira nylongtr och kom fram till att enda sättet att få den där känslan var att lira rakt igenom utan klipp och pauser. I 7 minuter! Nåväl, sagt och gjort; han repar några gånger medan jag rattar in ljudet. Det låter kalasfint och allt det där. Ett antal tagningar (en sisådär 10-15 stycken) misslyckas men efter det känner han sig redo för mastertagningen. Han påpekar att han efter halva låten nästan alltid får kramp. Jag säger säkerligen något i stil med att "det är sådant man får räkna med. Lid för konsten eller brinn, baby".

Han vandrar in vid miken och sätter igång. Under tiden smiter jag ut och tar en cigg. Står där och funderar på livets mysterier. Efter ett tag hör jag ett glädjetjut. Han satte det! Hela låten. På en tagning. Och vad som är ännu bättre; han hade den där exakta känslan hela tiden. Han har, dessutom, fått galet mycket kramp i handen men men... "vad gör man inte?"

Glädjesprudlande frågar han hur det lät hos mig och vill såklart höra alltihopa.

Kaos och katastrof!!! Det finns inget spår med hans superbraiga tagning. Hans tagning med stort T existerar helt enkelt inte. Ljudspåret lyser med sin frånvaro och den bittra sanningen går upp för mig. Jag har helt enkelt (p g a trötthet) glömt att trycka på rec-knappen.

Han och jag har känt varandra i över 10 år. Vi har vandrat genom det mesta; skilsmässor, separationer, dödsfall m m. Vi har stampat samma grus och allt sådant där. Men jag har aldrig sett honom bli så förtvivlad. Jag trodde ta mig fan att han skulle sätta sig ner och gråta. Jag hade nästan lust med det i alla fall. Jag liksom led med honom.

Dagen därpå så går vi på den där låten igen och precis innan han ska gå in och sätta sig och spela så ger han mig en outgrundlig blick och säger "jag vill se dig trycka på rec-knappen nu, Andreas".

Nåväl, jag har lärt mig massor och de här grejerna lär aldrig inträffa igen. Hoppas jag 😛

Det här vart ett långt inlägg men jag är helt OK med det.

/CHAE

Redigerat 3 januari 2010 av CHAE

[Justwannagroove]

Ehm, har inte världens största bagage, men skulle spela in en klasskompis och hennes ackispojkvän när jag gick i gymnasiet.

Dom lirade någon episk jazz så det var lång livetagning.

Satte igång mastertagningen och det lät och gick bra. Tills jag tänkte spendera lite tid på aftonbladet varvid logic crashar...

Vet inte vad jag skyllde på men kom lindrigt undan..

[sadomachine (oregistrerad)]

Vi hade en rolig ljudtekniker i Stockholm för nåt år sen, vi började ana oråd redan långt innan soundcheck när hans tjej kom och tjatade om hur duktig han var och att han hade diplom och så brukade han dessutom köra ljudet på Docklands.

Sen när mannen i fråga kom och skulle diskutera hur vi ville att det skulle låta så fattade vi noll.

Kommentarer som, "Är det du som är grejen eller", "Man vill ha tinnitus, det ska ringa runt i hela lokalen" eller "Oroa er inte, jag hör vad ni håller på med så Tweakar jag ljudet, jag tweakar som fan"

Det visade sej att när man har kört ljudet på Docklands så lär man sej ingenting om hur monitorer funkar, dessutom drog han ner alla reglar mellan låtarna och liksom Mixade om varje låt..., sen förstod vi att det inte bara var musiken han gillade med docklands, han drog såklart i sej ett och annat som inte passar sej för en ljudtekniker om man säger så.

Som ni kanske förstår så fick han inget betalt och blev vansinnig och skulle polisanmäla, sen vet jag inte hur det gick....

Borde ha fattat nåt redan när han inte fick till ljudet när Kajsa Grytt spelade före oss, hon körde bara med en gitarr och en sångmick.

[0sk4rb]

Ha ha ha! Det här är ju skitkul att läsa, på ett lite elakt sätt!

[desvaenger]

jag lyckas böka in foten bland alla två (2) kablar med resultatet att båda mikstativen går i stengolvet med ett härligt brak. Jag hasplar ur mig, i ett tämligen högt tonläge, "fan jävlars helvetes skit" samt ett könsord eller två.

Hahaha. Stämningen lär ha vart tät nog att skäras med kniv efter det där! 😄

[Steven Persson]

Alltid jävla kul med stories som dessa! Själv har jag inget att bjuda på av liknande slag............så jag bjuder på cola medans underhållningen rullar på! ☺️

[slejnard]

Roliga storys! ☺️

[debatt]

Detta tilldrar sig för ett bra tag sedan, när jag var 14 bast. Vi i bandet hade spelat in ett originalband helt klart (det var på den tiden vi körde med bandare, jag hade ej dator). Det hade tagit drygt ett år att få ihop dessa låtar och alla var nöjda med den timme musik vi presterat, på utgåva nummer 4. Tidigare år hade vi gjort 3 andra produktioner också. Tiden gick och vi spelade in ännu fler utgåvor under de 2-3 följande åren. Rätt många faktiskt. När andra mest stod och hängde, spelade fotboll eller körde moped... så spelade vi in. Varje månad.

När så en dag det som inte fick hända hände! Jag hade varit ute en sväng och kom hem när jag märker att band 4 var borta ur cd-arkivskåpet med ovärderliga stereoinspelade kassetter jag ovan nämnde. Det var i den vevan jag fått för mig att mastra dessa originalband till cd i en stor dj**la CD-box med 24 skivor också.

Ultra Limited Edition.

Det visar sig att ena brorsan helt enkelt snott "ett band". I min förtvivlan över det tappade arbetsåret av inspelningstid är hans enda förklaring att "är nu den sketinspelningen så viktig, får du skylla dig själv om du så djävla dum att du inte gömmer den bättre. Det kan ju inte jag rå för! Förresten, du kan få tillbaka bandet, för det Soul Corner jag skulle spela in var flyttat, så det kom bara in några nyheter, eller också var fel kanal inställd. Här!"

Det har nu gått ett kvarts sekel och jag börjar förlåta honom...

Redigerat 3 januari 2010 av debatt

[CHAE]

Ouch!

[laxlaxlax]

Desvaenger: Fy fan, fick rejält magont av din berättelse! Måste varit riktigt tufft.

Scenljudet försvann i tio minuter under en bobhundspelning förra året och jag stod i publiken och tänkte att nu står det nog någon ljudkille vid en mixer, strax marinerad i adrenealin. Själv har jag bara stått på andra sidan mixerbordet och råkat ut för ett och annat tekniskt haveri, glömt på det stora hela. Men tror nog alla ljudkillar gör så så gott de kan.

[Joppeh]

Haha underhållande läsning detta 😉 Skadeglädje när den är som bäst!

[base10]

Har bara hört en sak

En kompis kopplade in en vanlig småhögtalare på ca 25w in i vägguttaget.

"Jesse, det luktar brännt"... xD

[rapparkalja]

När jag pluggade till ljudtekniker så skulle jag vara ljudtekniker på en liten festival vid hip hop-scenen. Soundcheck gick smidigt, men den första gruppen råkade sparka en monitor och eftersom de båda monitorerna var seriekopplade så drogs den andra också ner. De gick sönder men alla artister fortsatte som vanligt, förutom en artist, tyvärr ganska stor, som valde att stå och skrika och gnälla om att han inte kunde höra sig själv i monitorerna. det slutade med att han avbröt showen och publiken var skitsur. Det var fruktansvärt pinsamt...

[desvaenger]

När jag pluggade till ljudtekniker så skulle jag vara ljudtekniker på en liten festival vid hip hop-scenen. Soundcheck gick smidigt, men den första gruppen råkade sparka en monitor och eftersom de båda monitorerna var seriekopplade så drogs den andra också ner. De gick sönder men alla artister fortsatte som vanligt, förutom en artist, tyvärr ganska stor, som valde att stå och skrika och gnälla om att han inte kunde höra sig själv i monitorerna. det slutade med att han avbröt showen och publiken var skitsur. Det var fruktansvärt pinsamt...

Men det var ju knappast ditt fel. Synd bara att du fick ta skiten.

[Guitar Nilsson]

Det här är inget om en tekniker, men ändå. Jag och mitt band, en bluestrio skulle spela efter en annan bluestrio, vi körde på samma prylar, PA-t var lite hembyggt, bla annat en multikabeldosa med telekontakter (Tidigt 80-tal kanske det var) Allt funkade när band 1 spelade, men de hade basstärkaren, en gammaldags 100 watts Marshall och en fyrtolvlåda så långt bort från trummisen att jag sa åt vår basist att rulla basgrejerna närmare trummorna så vi skulla höra varann bättre, och även flytta med micken till samma ställe. (ingen lajn, bara mick) Efter en stund när jag joxat klart med mina gitarrgrejer tittade jag bort mot basisten, han såg svårt nervös ut, det var han jämt, kallade sig själv för Nervous Görre. -"Fan, det låter ju inget, skits helvete", han spelade som fan på basen, han hade en äkta 1953 års telecasterbas, han hade betalat hur j-amycket som helst för. I alla fall, jag tyckte plötsligt att jag hörde ett mkt svagt ljud när han spelade på basen, det lät: "frett", "frett" knappt hörbart nånstans i från. Va fan är det för ljud, det kommer ju från Marshalllådan, är alla elementen slut eller, de lät ju nyss?!?! Till slut såg jag, Nervous Görre hade flyttat lådan med toppen först, ställt micken perfekt på plats också, sen hade han av nån anledning dragit ur högtalarkabeln på baksidan, tagit bort den helt! Och inte nog med det, han hade stövlat iväg till multikabelboxen på andra sidan trummorna och dragit ur mickkabeln till basutmickningsmicken, det var en AKG D190 tror jag de hette, och stövlat iväg tillbaka till Marshallen med mickkabeln och pluggat in den på högtalarutgången! Sanslöst. Sen körde han på med 100 rörwatt på det lilla mikrofonmembranet! "Frett" "Frett"! Micken var inget vidare efteråt. 😄

Redigerat 27 januari 2010 av Guitar Nilsson

[CHAE]

[...]"Frett" "Frett"! Micken var inget vidare efteråt.

Ha haa! Vilken sköning!

/CHAAE

[saverman]

Jag kan nog minnas mig själv ha kommenterat någons framförande med talkbacken på. Lagom pinsamt...

Annars gillade jag det jag läste för någon månad sedan eller så där regeln för Britney Spears mygga fortfarande var uppe när hon stod bakom scenen under en konsert i Las Vegas. Orden "My pussy i sticking out" lär ha ekat ut i konsertsalen. 😄

[desvaenger]

Sen körde han på med 100 rörwatt på det lilla mikrofonmembranet! "Frett" "Frett"! Micken var inget vidare efteråt. 😄

Hahahaha. Fruktansvärt roligt!

[Analogfreak (oregistrerad)]

Nåt som är kul är att pitcha ner leadsången ett halvt tonsteg i monitor om man har att göra med ett gnälligt band. 😄

[desvaenger]

Nåt som är kul är att pitcha ner leadsången ett halvt tonsteg i monitor om man har att göra med ett gnälligt band. ☺️

Den tanken är inte helt främmande. Har vart bra sugen. Så lågt kan man inte sjunka dock. 😄

[imaster]

Nåt som är kul är att pitcha ner leadsången ett halvt tonsteg i monitor om man har att göra med ett gnälligt band. 😄

😆

Den ska definitivt brukas i framtiden. Jag är alldeles för snäll för att komma på sånt själv... 😲

[CHAE]

Nåt som är kul är att pitcha ner leadsången ett halvt tonsteg i monitor om man har att göra med ett gnälligt band.😄

AF; du är hemsk! 😏 men det är lätt en jävligt bra idé 😕

/CHAE

[KillwithSkill]

Jag gjorde en RIKTIGT ful grej för en herrans massa årsen. Blev inkallad att göra ett mixjobb!

Sossarna (eller om det vänsterpartiet?) hade nån firande dag, vet inte om det 1a maj. Kan ha varit det. Inne på Folkets hus. Inte så mycket folk. Det fanns lite fika kaffe bullar lite saft osv... Och så var en äldre herre som skulle spela på pianot som fanns där, köra lite mingelmusik. Rätt stor lokal så vi mickade upp det. Och timmarna gick och det var sååå förbannat tråkigt. Sen så dök några av polarna upp. Och så hade jag en harmonizer i fx-racket. Skickade en send dit från pianot och snéställde det en nästan en halv ton. Satt och unmutade den kanalen nån tiondels sekund då & då. Och det lät som om pianisten snubblade i klaveret. Ingen märkte utom jag och polarna. Men vi jävligt roligt. Moget? Nej, men förbannat skoj!

[KillwithSkill]

En annan lite roligare historia:

Var ute på turné med ett ganska stort svenskt band. Några i bandet hade in-ear. Och jag hade en talkbackmick!

Var ju kanon att kunna kommunicera på så vis.

Sen en gång så skulle sångerskan ha mellansnack inför publiken. Det var några tusen på en festival.

Och jag tänkte att nu ska här jävlas... Tog tag i talkbackmicken och drog av en brakare rakt in i öronen på henne!

Hon bröt ihop av skratt! Publiken fattade ingenting, dom trodde väl att hon bara var en glad typ 😏

Kan säga att hon hade svårt sen resten av turnén att hålla sig för skratt! 😕

[CHAE]

En annan lite roligare historia:

Var ute på turné med ett ganska stort svenskt band. Några i bandet hade in-ear. Och jag hade en talkbackmick!

Var ju kanon att kunna kommunicera på så vis.

Sen en gång så skulle sångerskan ha mellansnack inför publiken. Det var några tusen på en festival.

Och jag tänkte att nu ska här jävlas... Tog tag i talkbackmicken och drog av en brakare rakt in i öronen på henne!

Hon bröt ihop av skratt! Publiken fattade ingenting, dom trodde väl att hon bara var en glad typ 😆

Kan säga att hon hade svårt sen resten av turnén att hålla sig för skratt! ☺️

😆

Edit: kul att den här tråden tog eld igen... (jag kunde skrivit "tagit fart" men då hade väl KillwithSkill garvat ihjäl sig 😉 )

Redigerat 28 januari 2010 av CHAE

[Gäst]

En annan lite roligare historia:

Var ute på turné med ett ganska stort svenskt band. Några i bandet hade in-ear. Och jag hade en talkbackmick!

Var ju kanon att kunna kommunicera på så vis.

Sen en gång så skulle sångerskan ha mellansnack inför publiken. Det var några tusen på en festival.

Och jag tänkte att nu ska här jävlas... Tog tag i talkbackmicken och drog av en brakare rakt in i öronen på henne!

Hon bröt ihop av skratt! Publiken fattade ingenting, dom trodde väl att hon bara var en glad typ 😆

Kan säga att hon hade svårt sen resten av turnén att hålla sig för skratt! 😆

Fan va roligt:D!!!! HAHAHA Garvar!

[KillwithSkill]

(jag kunde skrivit tagit "fart" igen men då hade väl KillwithSkill garvat ihjäl sig 😱 )

HÖHÖHÖ! 🙂

[Kassettporta]

En annan lite roligare historia:

Var ute på turné med ett ganska stort svenskt band. Några i bandet hade in-ear. Och jag hade en talkbackmick!

Var ju kanon att kunna kommunicera på så vis.

Sen en gång så skulle sångerskan ha mellansnack inför publiken. Det var några tusen på en festival.

Och jag tänkte att nu ska här jävlas... Tog tag i talkbackmicken och drog av en brakare rakt in i öronen på henne!

Hon bröt ihop av skratt! Publiken fattade ingenting, dom trodde väl att hon bara var en glad typ

Kan säga att hon hade svårt sen resten av turnén att hålla sig för skratt! ☺️

"garvar så tårarna sprutar"

[cwc]

Hade en go livetekniker på Trägårn, GBG för ett par år sen som va så packad så han först somnade över mixerbordet och sen ser jag från scenen hur han långsamt, långsamt glider av stolen och hamnar i framstupa sidoläge på golvet... Riktig gött gig ändå men det lät nog inget vidare 🙂