Favoritackord

[MusicNixon]

Är inne på överlagrade treklanger och hitta snygga voiceings i det. Jäkligt kreativt sätt att tänka om man vill hitta snygg stämföring.

Det är för lite överlagrade treklanger i dagens hitlistemusik. 😠

Är "You are the sunshine of my life" det mest kända exemplet på överlagringar? Det är den enda "poplåt" jag kommer på nu.

Redigerat 21 december 2004 av MusicNixon

[VacUm]

Ingen aning.. Mycket stråkarr/blåsarr och sånt bygger ju på det.

[MusicNixon]

Jo, det är sant. Jag tänkte mer på hemliga klanger á la A7 med överlagrat Eb.

[VacUm]

Jo, det är sant. Jag tänkte mer på hemliga klanger á la A7 med överlagrat Eb.

Det är iofs snyggt som satan.... Fast det skulle funka i vilken poplåt somhelst bara man satte det i rätt sammanhang som ett genomgångsakord.. Enkelt tänkt (inte snyggt men låter inte konstigt) E/A, Eb/A, D/A

A7/Eb är ju egentligen ett A7#11b9 och inte så himla konstigt ändå.

[milton]

Det är för lite överlagrade treklanger i dagens hitlistemusik

Mer slickmusik åt folket!

Det är dags att starta en resurrection group och ge folket slickmusiken tillbaka.

David Foster! Al Jerreau! Earth, wind & fire!

/exalterad.

Redigerat 21 december 2004 av milton

[MusicNixon]

A7/Eb är ju egentligen ett A7#11b9 och inte så himla konstigt ändå.

Nä, egentligen inte... allt handlar ju, som du säger, om vilket sammanhang ackordet hamnar i.

Nu kom jag på "You Are The Sunshine"-ackordet, om man tänker att låten går i B.

G#7 med ö.l. F = G#13b9

Genomgångsackord, men det skaver skönt. 😉

[VacUm]

A7/Eb är ju egentligen ett A7#11b9 och inte så himla konstigt ändå.

Nä, egentligen inte... allt handlar ju, som du säger, om vilket sammanhang ackordet hamnar i.

Nu kom jag på "You Are The Sunshine"-ackordet, om man tänker att låten går i B.

G#7 med ö.l. F = G#13b9

Genomgångsackord, men det skaver skönt. 😉

Precis.. Men man skriver ju beroende på vilken tonalitet man vill ska spelas över akordet. Har du ett C7 med ö.l F# så blir det ju inte samma skala som ett C7#11b9.. Skriver man C7|F# så vill man ju att det ska kännas som om man tänker F# lydisk och inte C superlokrisk som man hade menat med C7#11b9..

[MusicNixon]

Nu är jag iofs gitarrist, och har lite begränsade möjligheter att voica ackord.

För mig blir ett t.ex. C7b9#11 automatiskt ett F#/C (ok, just DET ackordet kör jag inte varje dag), eller C13b9 blir ungefär ett A/C (lite vanligare för mig).

Jag brukar tänka om många färgade ackord som tre-/fyrklanger mot en annan baston för att kunna vara lite friare när jag spelar.

Ex.

Cmaj7 = Em/C

G11 = F/G

Cmaj9 = G/C

Am7b5 = Cm/A

Visst, jag missar några toner, men essensen i ackordet blir kvar.

[VacUm]

Ser man bara på vilka toner man tar i akordet så är det ju helt ok att tänka så. Men skulle du skriva så i en akordanalys skulle nog många jazzmusiker bli grymt förbryllade 😉 Färgningarna talar ju om vilken skala man enligt musikteorin bör hålla sig till när man spelar över akorden, och om du t ex skriver F/G (i c-dur) så bör man tyda det som ett subdominantiskt akord (F-lydisk), men står det G11 så vet man att det är ett dominantiskt akord (G mixolydisk, fast man skulle t ex kunna spela G mixolydisk b13 om man ville osv.. skulle va helt förbjudet att stoppa in ett Eb i F/G).

Samma gäller kompet om man ska spela lite snygga voicings över harmoniken. Då kan det bli massor av bekymmer om man skriver ut fel akordbeteckning.

Jag låter som nån jävla harmonilärapolis nu och en sån vill jag inte alls va. Vad som står på pappret spelar ju ingen roll sålänge man vet vad man vill. Men ska man repa in 15 låtar på kort tid är det otroligt skönt när allt är noterat ordentligt så man vet vad som gäller. Det är då man faktiskt har lite nytta av sina teorikunskaper. Nästan aldrig annars.

[MusicNixon]

Jo, jag håller helt med. Jag blir spattig om jag ser för mycket x/y i noterna och läser hellre G11 än F/G, just pga att jag ser funktionen på en gång. Men i huvudet blir det nedmonterat till treklanger.

Det är ju ändå bastonen som gör att vi uppfattar ackordet som vi gör. F lydisk och G mixolydisk är vita tangenter lik förbaskat. Och bastonen gör att F/G upplevs mixolydiskt. Kvinten ryker ju fort i ackordläggning ändå (inte i hårdrock kanske...). Och då kan man ställa sig och lira långa Eb-toner över ackordet oavsett om det står F/G eller G11. 😉

Redigerat 21 december 2004 av MusicNixon

[tryff]

fan va ni e avancerade...

Spelat gitarr i 30 år och får säga att jag fortfarande älskar visackordet G över allt annat...låter så grymt i synnerhet på stålsträngad akustisk:

G-H-D-G-D-G....

[Ken Kängström]

AmSus2 är en av mina favoriter. Det klingar mystiskt i örat =).

[Torre]

på gitarr skulle jag säga A11/E hihi 😉.

Nämen mollnior använder jag ofta. På piano blir av nån anledning ofta att fingrarna letar sig till ett am add9 spelat som ett Am sus2 med basen nedflyttad en oktav.

[Duende]

Maj7#5 är rätt syggt. 7b5 och Maj#11 med.

Henrik eller...susb9..

[Reason]

Utan tvekan Db7(sus)

[MusicGene]

AmSus2 är en av mina favoriter. Det klingar mystiskt i örat =).

Existerar AmSus2? Borde det inte heta antingen Asus2 eller Amadd9?

Annars är som sagt Abadd9 ett tjusigt ackord. På gitarr gillas även Cadd9.

[Ken Kängström]

I praktiken är det ingen skildnad på Asus2 och AmSus2 men i teorin så är det viktigt att skilja på dom.

[Jocke]

AmSus2 är en av mina favoriter. Det klingar mystiskt i örat =).

Existerar AmSus2? Borde det inte heta antingen Asus2 eller Amadd9?

Annars är som sagt Abadd9 ett tjusigt ackord. På gitarr gillas även Cadd9.

Håller med. "Sus" är förkortning av "suspend" vilket betyder att man utelämnar tersen och ersätter med nåt annat.

[Audiorent]

Våran sångare i bandet brukade skriva sina låtar på en gammal elorgel och spelade bara på de svarta. Dvs tonarterna var C#, D# F#, G# o A# våran keybordist fick spader varenda gång vi skulle lära in nån ny låt. Fast faktum är att hans röst låter mkt bättre med de svarta tangenterna!!!

Själv skriver jag nästan allt i E, G och A o naturligvis mycket add2(9) no third....

men ett favvoakord på piano är F#m9 add4 (F#,A,H,C#,E,G#) som gjort för nån soulballad...

[Ken Kängström]

Enligt böcker så håller min teori iaf. Men praktiskt så spelar det ingen roll. Och det blir inte Am-add9 för då ska tersen fortfarande finnas kvar.

[MusicGene]

Enligt böcker så håller min teori iaf. Men praktiskt så spelar det ingen roll. Och det blir inte Am-add9 för då ska tersen fortfarande finnas kvar.

Böcker bränns på bål. Meningen med att skriva Am är ju att man vill att det skall vara moll-ters. Eftersom du inte vill ha med molltersen så är det ju lite smålöjligt att skriva Am. Men du verkar iallafall veta hur du vill ha det, och det är ju viktigast så länge man inte skall förklara det för andra. 😄

God Jul!

[VacUm]

Enligt böcker så håller min teori iaf. Men praktiskt så spelar det ingen roll. Och det blir inte Am-add9 för då ska tersen fortfarande finnas kvar.

Man kan inte skriva Am sus2. Då heter det Asus2. Har man med tersen så heter det Am add9.

Skulle va kul att veta vem som skriver Am sus2 i någon musikteoribok... För det är helt fel.

[Ken Kängström]

3 st av mina lärare på min musik-tutbildning.

[Henke]

Som sagt, ett sus2-ackord är ju varken ett dur eller ett mollackord eftersom tersen har uteslutits och ersatts av sekunden/nonan. (suspend = utesluta)

Finns däremot både ters och sekund/nona med i ackordet så ska det ju vara add9 (add = lägga till).

Så det vore ju hemskt ologiskt och förvirrande att kalla ackordet mollsus2 (vad är det då som har uteslutits?). 😄

Opedagogiskt av dina lärare att tuta i dig något sådant!

Redigerat 24 december 2004 av Henke

[Ken Kängström]

Tycker inte alls det är opedegogiskt. Väldig pedagogiskt däremot.

Tex.

Vad känns bekvämast och mest logiskt att titta på?

C, Am-sus2, F-maj, Gsus4

eller?

C, A-sus2, F-maj, Gsus4

I samanhanget så är det en förtydligande av vilken tonart låten går i.

[VacUm]

3 st av mina lärare på min musik-tutbildning.

Då får dom helt enkelt kamma sig och läsa på lite innan dom snackar skit. Låter som något nån klassiskt skolad person skulle kunna säga möjligtvis. Dom brukar ha en väldigt spännande syn på akord och akordbeteckningar (som ofta är helt fel).

[VacUm]

Tycker inte alls det är opedegogiskt. Väldig pedagogiskt däremot.

Tex.

Vad känns bekvämast och mest logiskt att titta på?

C, Am-sus2, F-maj, Gsus4

eller?

C, A-sus2, F-maj, Gsus4

I samanhanget så är det en förtydligande av vilken tonart låten går i.

Ge mig ett enda exempel på en tryckt låt där det står Am sus2 (som inte getts ut av nån av dina tre lärare då).

susakord är terslösa. Dom är varken dur eller moll. Sen om du lägger in dom i nåt diatoniskt sammanhang spelar absolut ingen roll.

[Ken Kängström]

Litar mer på fullutbildad pedagog på ackis och en av dom bätre jazzgitarristerna i sverige om jag får säga. Och det kan ju inte vara så dåligt resonerat som 3 st håller till samma teori. Har dikuterat detta med dom förr nämnligen.

Men som sagt har jag inte påstått att det är någon skildnad praktiskt. Men teoretiskt så

är det viktigare att inte iförvirra. Det kan lätt bli ett missförstånd om vilken tonart och vilken moll/dur klang man kan jobba med i ackordet om man ska fylla ut med licks.

Redigerat 24 december 2004 av addic59

[Henke]

Vad är det som säger att sus-ackordet i grunden är ett moll- respektive durackord?

I ditt exempel (C, Asus2, Fmaj7, Gsus4) kan man ju lika gärna utgå från A-moll som A-dur, även om ett A-dur i detta fall är tonartsfrämmande. Ett tonartsfrämmande ackord kan ju fungera minst lika bra, det beror ju helt och hållet på sammanhanget...

Åtminstone mina öron tillåter mig att lira såväl (exempelvis) mixolydiska som eoliska licks över sus-ackordet i ovanstående progression...

[Edit: lade till lite bara]

Redigerat 24 december 2004 av Henke

[Ken Kängström]

Ja det är klart att ett Asus2 skulle funka lika bra om man vill det. Men läs mitt tidigare inlägg varför jag och många många andra resonerar såhär. Framgår klart och tydligt med en bra grund varför detta är viktigt.