Gamla svenska ord.

[SadamJR]

Ska göra en lektion för treddjeklassare där de ska få ett antal mer eller mindre gamla

svenska ord, som de sedan ska försöka förklara.

Är det någon som har några förslag? Gärna med förklaringar.

[Lithium]

Backuladan/bacchuladan! Sjuttonhundratalsslang för krogen, vin guden Bacchus lada, boning, hus!

[®offe]

Båtnad

Oomkullrunkelig

Tima

Velicoped

Hjon

Skrå

Skola ( i betydelse "alla skola brandstod gifva och taga")

[debatt]

kvinna

[SadamJR]

kvinna

Blir nog för svårt.

[Dingbats]

ånyo

emellertid

emedan

medelst

Skola ( i betydelse "alla skola brandstod gifva och taga")

Då lär det ju snarast bli en grammatiklektion också, eftersom det inte räcker att säga att det betyder "ska", utan man måste förklara att det bara används i plural.

[SadamJR]

Tänkte vänta med verbets pluraländelser till i fjärde klass.

[Valle]

Jag har ett intressant ord:

Kylslagen

Begreppet är något vi gärna vill förknippa med något nedkylt, kallt... Men förr associerade vi det mer med ljum, varm — dvs, något man hade "slagit kylan ur".

[SadamJR]

Jag har ett intressant ord:

Kylslagen

Begreppet är något vi gärna vill förknippa med något nedkylt, kallt... Men förr associerade vi det mer med ljum, varm — dvs, något man hade "slagit kylan ur".

Märkligt, trodde du drev med mig först. Kan användas till en intressant kuggfråga, eller egentligen inte, eftersom

det knappast går att ha fel. Googlade, vilket gick bra eftersom det bara är ett ord, och alla verkar associera ordet

med kyla, inte värme.

[Dingbats]

Jag har ett intressant ord:

Kylslagen

Begreppet är något vi gärna vill förknippa med något nedkylt, kallt... Men förr associerade vi det mer med ljum, varm — dvs, något man hade "slagit kylan ur".

Känns mer som kuriosa än nåt man verkligen kan ha nytta av.

[SadamJR]

Känns mer som kuriosa än nåt man verkligen kan ha nytta av.

Helt fel. Kylslagen är inte bara ett ord som har ändrat meningen med tiden, utan ett ord

som faktiskt fortfarande används. Ordet är dessutom utmärkt när det gäller att beskriva

för elever hur språket kan förändras och utvecklas.

[Krokodil]

Gallematias.

Betyder ungefärligen struntprat eller nonsens, vad jag vet.

Redigerat 15 augusti 2009 av Krokodil

[spaceman]

Här finns en längre lista på gamla ord:

http://www.braord.se/

[debatt]

Gallematias.

Betyder ungefärligen struntprat eller nonsens, vad jag vet.

Jag använder det ordet ofta, nån gång i veckan åtminstone.

[tordA]

guttaperka

[SadamJR]

Här finns en längre lista på gamla ord:

http://www.braord.se/

Tack för listan, mycket användbar - och - stavas det inte gallimatias? Är det någon som

vet varifrån ordet kommer.

[spaceman]

Jordsnurr (hur många år man är)

Matbespisning

Brevvän

Kassettdäck

Sober glans

Charterapplåd

[Demonproducenten]

fitta - våt ängsmark

[Fidden]

fitta - våt ängsmark

"Jag plaskade runt i fittan i morse och gissa vad jag hittade.. EN GRÄVLING! Eller rättare sagt, en hel familj, de hade byggt ett gryt."

[SadamJR]

Barnen kommer att gilla det här.

[spaceman]

Om jag nu ska lägga till några ord som gör att man mår illa och låter vidrigt

så är det:

Vårtgård(ar)

Smegma

Flytningar i underlivet eller svamp i underlivet. Orden används ibland i tv reklam.

Kussimurra

Nåja, här är två andra gamla ord.

Understundom

Lappkast

Sunkist (den där tetraförbackade dryckerna med sugrör)

glassen X-15

Radiola (tv tillverkare)

Luxor

Flourtant

Bläst

Bandol polo (tröja)

Bandolen byxa

Garbadin byxa

Platå träskor

[Fidden]

krösamos

[laxlaxlax]

burke - ett 1800talsyrke, en man som mördade eller grävde upp kroppar och sålde till anatomer

bryllerska - vimmelkantig kvinna

Ett mer seriöst förslag är att fundera på ordet lus. Lus som i luspank, fattig som en lus, luspudel

Lössen var ju överallt förr i tiden. Hittade lite spännande läsning på http://www.biomus.lu.se/zoologiska-museet/...och-verklighet: ( valda stycken )

"Det är svårt att föreställa sig, hur pass besvärade människor förr i tiden kan ha varit av löss och annan ohyra. Greken Herodotos påstår, att orsaken till att präster och skrivare rakade sina huvuden var att hålla lössen borta. På så sätt slapp de ett obehag, som kunde distrahera dem i deras andlighet. Att parasiterna var ett naturligt inslag i vardagen ... i allvarliga eller komiska situationer, dyker de upp, dessa människans "intima följeslagare".

I en gåta för fiskarpojkar, som kan spåras till 600-talet f Kr, finns denna ramsa: "Vad vi såg och vad vi fångade, det lämnade vi, men vad vi inte såg och misslyckades med att fånga, det bär vi med oss". Och svaret är förstås - löss...

Genom klädbyte och bad kunde de rika hålla lössen borta - åtminstone temporärt. Men för det stora flertalet var detta en lyx, som man sällan kunde unna sig. Att löss kopplades till fattigdom lever fortfarade kvar i vårt eget språk - "fattig som en lus" och "luspank"- och detta trots att vi i stort sätt nu är befriade från följeslagarna.

Lössen kunde också betraktas ur en annan aspekt: som tecken på hälsa eller ohälsa. Frans G Bengtsson ger i Röde Orm en målande bild av en vikings känslor inför döden. När Ylwa kammar Orms hår saknas löss på kammen. Orm blir orolig och utbrister: "Då är det illa med mig, och värre än jag trott. Ty då har det gått sjukdom i blodet." Och lite längre fram tillägger han: ... "Nu vet jag att jag skall dö, sedan inte en lus trivs hos mig"... Biologiskt är situationen inte orimlig. Löss är mycket temperaturkänsliga och reagerar med ökad rörlighet på feber"

Redigerat 26 augusti 2009 av laxlaxlax

[Demonproducenten]

"Jag plaskade runt i fittan i morse och gissa vad jag hittade.. EN GRÄVLING! Eller rättare sagt, en hel familj, de hade byggt ett gryt."

du menar kanske bäver?

runkade du?

alltså - skakade du på huvet när du hittade den?

tycker det är en intressant insikt att lyfta fram att vissa av de sk "fula" orden inte alls är fula från början

[Björn Olsberg]

Jag har funderat kring betydelsen av ordet ångra. Uppe i Ångermanland så finns det en herrans massa ställen som börjar eller slutar på -ånger. Såvitt jag förstår så kommer ordet från tiden då man skeppade timmer på älvarna. När man åkte in i en vik och ut därifrån så kallades det tydligen att ångra.

Alltså, det här är intressant. Att åka in i viken för att sedan åka ut igen. Är det inte precis vad vi gör när vi ångrar oss. Tar ett steg tillbaka.

Ingen aning om detta skulle passera Fredrik Lindströms språkskolefilter, så ta det för en observation.

[laxlaxlax]

Runkade

Jag tror det var i åttan, vi gick igenom statarförfattarna och läste harry martinsson högt i klassen. Det var en bit om nån rörläggare. Jag läste lite i förväg och såg att längre ner på sidan kom det en mening "... och han runkade röret" och såg upp på mina klassisar om någon annan märkt det än. När ordet sen närmade sig var det fler och fler som tittade upp och flinade. Och när han som läste kom dit stannade han till kort och fortsatte sen ".. och han runkade röret." Folk brast ut i fniss runt omkring och fröken sa "fortsätt läsa!" Han läste vidare blodröd i ansiktet, stackarn.

[slejnard]

Runkar kanske kommer från ordet ungkar(l) eller tvärtom.

Redigerat 27 augusti 2009 av slejnard

[SadamJR]

Barnen är 9 år.

[Dingbats]

Runkar kanske kommer från ordet ungkar(l) eller tvärtom.

Näe.

[Fidden]

Back to topic, här är några ord som ansågs för ålderdomliga i senaste ordlistan och därför ströks:

absentera ("avlägsna")

admittera

alltbetvingande

anammansvärd

annotationsblock

approbera ("godkänna")

avytterlig

baldakinbärare

befrämjan

begabberi ("hån")

begynnare

bemantla ("dölja")

besolda ("leja, värva")

betjäntplats

bottinklädd

brackaktig

budoarstämning

bysättning

dandyelegans

devalvation

dispaschera

djäkneår

dränggöra

duskig

efterspörja

eho

ehuruväl

eunuckröst

fagerlockig

fattigmansstuga

fejdlysten

filistermässig

filurisk

frestarinna

fysiljering ("arkebusering")

förklenlig

försakelsevecka

gagnelighet ("nyttighet")

gascognarlynne

gentagning

giftasgalen

gormighet

grannsynt ("skarpsynt")

grubbeltyngd

gynnarinna

hackelsekista

hugnelig ("trösterik")

hugstorhet

hårdnackenhet

hövitsmannaskap

ilgodsexpedition

immoderat

inficiera ("tillföra smitta")

invalidbostad

jazzifiera

kalmera ("lugna")

kassett-tv

knoddaktig

koafför ("frisör")

kraftstulen

kringtänkt ("förtänksam")

konvenera ("passa")

kretintrakt

kurtisant ("fallen för kurtis")

kvicklunch

köpmannamässig ("affärsmässig")

lakejsjäl

lantpolis

lastfull ("lastbar")

ledera "skada"

lekamliggöra ("förkroppsliga")

likasåväl

läshämmad

mammonsträl

marta(s)bekymmer

maskinisera

mockant ("spefull")

mosterlig ("beskyddande")

mygelförmåga

mörkhyllt ("mörkhyad")

namnfästa ("ge namn åt")

nedhåna

njugghänt