Jump to content
Annons

Recommended Posts

Analogfreak (oregistrerad)
Postat

Jag vill att Olsberg kommer hit och umgås lite med oss. Det är ju ändå hans garage det här.

Annons
  • Svar 21k
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

  • Micke H

    3117

  • Pazo

    3086

  • Overkill

    2023

  • Neosus

    1880

Postat mest i detta ämne

Postat
Jag var lite som dingis innan...fast ändå lätt för att få kompisar. Det kan iof ha att göra med att mina problem nästan uteslutet handlade om tjejer och folk jag verkligen inte kände 😛

Du? Som jag? 😄 haha.

Postat

haha. japp! Mina föräldrar mobbade mig jämt för att jag var så blyg. Hade extremt stora problem att prata med folk jag inte kände... kunde liksom aldrig be om "ursäkt" om nån liksom var i vägen eller dylikt. Pratade aldrig med folket i kassorna i affärer osv osv osv.... Å hade inte direkt tjejkompisar förrän i mitten av högstadiet kanske... å då blev man typ kär på en gång bara för de liksom var tjejer som faktiskt umgicks med en 😛

Analogfreak (oregistrerad)
Postat
haha. japp! Mina föräldrar mobbade mig jämt för att jag var så blyg. Hade extremt stora problem att prata med folk jag inte kände... kunde liksom aldrig be om "ursäkt" om nån liksom var i vägen eller dylikt. Pratade aldrig med folket i kassorna i affärer osv osv osv.... Å hade inte direkt tjejkompisar förrän i mitten av högstadiet kanske... å då blev man typ kär på en gång bara för de liksom var tjejer som faktiskt umgicks med en 😛

Låter inte så kul

Postat

Och det är vid sådana här tillfällen jag inser hur långt jag egentligen kommit, när en tjej ingående och ganska målande beskriver hur hon suger på en klubba... 😛

Jag upprepar mitt "övning". Det var så jag ändå lärde mig att öppna upp mig och bli mer social.

Analogfreak (oregistrerad)
Postat

hahahaha

Postat

Jag hade inga vänner öht när jag var mellan typ 13 och 19 år. Klasskamrater hade jag iofs, som jag hängde med på raster och så... 😛

Sen flyttade jag hemifrån, kom ifrån gamla roller och så blev allt bra mycket bättre =)

Postat

10 år senare tvingas jag flytta tillbaks "hem", kommer tillbaks till gamla roller igen, stänger in mig och träffar inte en människa... 😛

Postat

jag var heller aldrig med folk under högstadiet och gymnasiet. hände väl att man åkte hem till nån men det var ju inte direkt ofta. skola och rep räckte för mig. och då tycker man att man är världens största loser som är dömd till ett liv i ensamhet och tycker filmtiteln "40-year-old virgin" är hemsk för man tänker att fan det där är ju jag snart och sen flyttar man till uppsala och BAM så kan man hänga med pazo och massa schyssta människor och det känns naturligt och inte forcerat eller jobbigt och det är till och med KUL att socialisera och så får man flickvän 😛 det är lite surrealistiskt, visst hade man förhoppningar som man försökte kväva innan flyttlasset gick men det blev ju tusen gånger bättre trots det

Analogfreak (oregistrerad)
Postat

Jag har flyttat runt så mycket och har aldrig hunnit lära känna folk nå djupare. Har alltid haft svårt för att passa in i grupper och har helst bara nån enstaka vän. Tycker det är jobbigt med många vänner eftersom jag känner stor press på att jag måste leva upp till nåns förväntningar.

Postat
jag var heller aldrig med folk under högstadiet och gymnasiet. hände väl att man åkte hem till nån men det var ju inte direkt ofta. skola och rep räckte för mig. och då tycker man att man är världens största loser som är dömd till ett liv i ensamhet och tycker filmtiteln "40-year-old virgin" är hemsk för man tänker att fan det där är ju jag snart och sen flyttar man till uppsala och BAM så kan man hänga med pazo och massa schyssta människor och det känns naturligt och inte forcerat eller jobbigt och det är till och med KUL att socialisera och så får man flickvän 😛 det är lite surrealistiskt, visst hade man förhoppningar som man försökte kväva innan flyttlasset gick men det blev ju tusen gånger bättre trots det

😄

Postat
jag var heller aldrig med folk under högstadiet och gymnasiet. hände väl att man åkte hem till nån men det var ju inte direkt ofta. skola och rep räckte för mig. och då tycker man att man är världens största loser som är dömd till ett liv i ensamhet och tycker filmtiteln "40-year-old virgin" är hemsk för man tänker att fan det där är ju jag snart och sen flyttar man till uppsala och BAM så kan man hänga med pazo och massa schyssta människor och det känns naturligt och inte forcerat eller jobbigt och det är till och med KUL att socialisera och så får man flickvän 😛 det är lite surrealistiskt, visst hade man förhoppningar som man försökte kväva innan flyttlasset gick men det blev ju tusen gånger bättre trots det

Måste bara säga att jag tycker det är skitkul att det gått så bra för dig. 🙂

Ett skitbra exempel på hur allting tenderar att lösa sig ändå. 😄

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.