Valle Postat 13 november 2008 Postat 13 november 2008 Har ni tänkt på en sak — att utrum (genus som kännetecknas av ändelser -[e]n) i sig är ett neutrum (genus som kännetecknas av ändelser -[e]t). Ganska fett, egentligen...
Dingbats Postat 13 november 2008 Postat 13 november 2008 Mm. Och att verb är ett substantiv. Fantastiskt.
Valle Postat 13 november 2008 Trådstartare Postat 13 november 2008 Mm. Och att verb är ett substantiv. Fantastiskt. 😉 Uttråkad?
Valle Postat 13 november 2008 Trådstartare Postat 13 november 2008 OK, då... Hur komparerar man få (som i inte särskilt många)?
Dingbats Postat 13 november 2008 Postat 13 november 2008 få, färre, minst Eller snarare få, färre, och sen får man använda en form av "lite" istället (som ju också kan användas i betydelsen "få").
Valle Postat 13 november 2008 Trådstartare Postat 13 november 2008 få, färre, minst wow... Vågade du inte säga färst — eller? Fåssenu... jo! Mamman är rädd — och det är barnet också. Barnet är alltså ... ?
Overkill Postat 13 november 2008 Postat 13 november 2008 få, färre, minst wow... Vågade du inte säga färst — eller? Fåssenu... jo! Mamman är rädd — och det är barnet också. Barnet är alltså ... ? En klassiker! Läste en artikel av Fredrik Lindström i Tidningen Språk om just det och han konstaterade helt enkelt att det fanns vissa "hål" (tappade bort ordet... det får duga tills jag kommer på vad jag tänkte på). Han nämnde även andra "hål", kommer dock inte ihåg några av dessa. Ska leta lite och se om jag hittar den.
Dingbats Postat 13 november 2008 Postat 13 november 2008 få, färre, minst wow... Vågade du inte säga färst — eller? Vågade och vågade, man kan väl säga färst om man vill, men det förändrar inte faktum att det ordet inte finns som en del av de flesta svenskars språk. Mamman är rädd — och det är barnet också. Barnet är alltså ... ? En klassiker! Läste en artikel av Fredrik Lindström i Tidningen Språk om just det och han konstaterade helt enkelt att det fanns vissa "hål" (tappade bort ordet... det får duga tills jag kommer på vad jag tänkte på). Han nämnde även andra "hål", kommer dock inte ihåg några av dessa. Ska leta lite och se om jag hittar den. Visst finns det hål, och de konjugationer/deklinationer/paradigmer/etc som innehåller dem kallas för defektiva.
Fidden Postat 14 november 2008 Postat 14 november 2008 konjugationer Fan... tacka vet jag matte. Där vet man vad som gäller. Iallafall till en viss gräns liksom. Jävla lingvistik! 😆😏
debatt Postat 14 november 2008 Postat 14 november 2008 1) Vågade och vågade, man kan väl säga färst om man vill, men det förändrar inte faktum att det ordet inte finns som en del av de flesta svenskars språk. 2) Mamman är rädd — och det är barnet också. Barnet är alltså ... ? 3) Visst finns det hål, och de konjugationer/deklinationer/paradigmer/etc som innehåller dem kallas för defektiva. 1) Inte om man vill prata svenska, väl? 2) Barnet är rädd 3) Inte defekta? //:debatt
Valle Postat 14 november 2008 Trådstartare Postat 14 november 2008 2) Barnet är rädd Som vi alla vet har även rädt och rätt fungerat (och fungerar fortfarande). Det som är roligt är att vi (naturligtvis ingen i den här tråden) ibland bländar med hippa förklaringar med undermening att om ett begrepp inte används tillräckligt frekvent, så är begreppet "fel" — för det säger proffsböckerna. Tills begreppet i fråga börjar användas lite frekventare och införs i proffsböckerna, förstås, för då blir det "rätt". Det är fantastiskt att man kan tala om "rätt" och "fel" när det enda som förutsätts är att man "förstår". Sidonot: Fredrik Lindström får kanske anses favoriten i sammanhanget. Men jag vill passa på att rekommendera det mesta med Lars Melin respektive Gösta Åberg.
Dingbats Postat 14 november 2008 Postat 14 november 2008 (redigerat) 1) Vågade och vågade, man kan väl säga färst om man vill, men det förändrar inte faktum att det ordet inte finns som en del av de flesta svenskars språk.1) Inte om man vill prata svenska, väl? Inte om man vill prata normsvenska, men det vill man sällan. I alla sammanhang utom de mest formella så pratar man det språk man är uppfödd med, och det varierar från person till person. 2) Barnet är rädd Säger du det för att du vet att det är "rätt" eller för att du verkligen tycker att det inte finns nånting tvivelaktigt med den meningen? Skulle du tänka lika lite på att det du sa lät konstigt om du sa "barnet är rädd" som om du sa "huset är gammalt"? Jag tvivlar på det. 3) Inte defekta? Det är faktiskt möjligt, jag bara direktöversatte från engelska... 2) Barnet är rädd Som vi alla vet har även rädt och rätt fungerat (och fungerar fortfarande). Jag skulle nog säga att det helt enkelt inte finns nåt sätt att böja "rädd" i neutrum. Visst, man kan säga "rätt", men jag tror knappast att det finns nån som gör det instinktivt och lika självklart som man böjer "stor" till "stort". Det som är roligt är att vi (naturligtvis ingen i den här tråden) ibland bländar med hippa förklaringar med undermening att om ett begrepp inte används tillräckligt frekvent, så är begreppet "fel" — för det säger proffsböckerna. Tills begreppet i fråga börjar användas lite frekventare och införs i proffsböckerna, förstås, för då blir det "rätt". Det är fantastiskt att man kan tala om "rätt" och "fel" när det enda som förutsätts är att man "förstår". Precis. Sidonot: Fredrik Lindström får kanske anses favoriten i sammanhanget. Men jag vill passa på att rekommendera det mesta med Lars Melin respektive Gösta Åberg. Fredrik Lindström är bra på att sprida grundkunskaperna till folk, eller i alla fall intresset, men jag har läst ett par av hans böcker och jag tycker han missar poängen på en del ställen. Till exempel var det nåt ställe i "Världens dåligaste språk" där han försökte försvara "jag såg han" med hänvisning till att det faktiskt har hetat så en gång i tiden, vilket är helt irrelevant; anledningen till att det inte är "fel" är för att "fel" är ett meningslöst begrepp och inget annat. Redigerat 14 november 2008 av Dingbats
Valle Postat 14 november 2008 Trådstartare Postat 14 november 2008 Min uppfattning av Lindströms böcker är inte att han har velat "lära ut" något. Snarare har han visat hur jävla spänt och onödigt redigt vi uppträder när det gäller språket. Till skillnad från Lindströms mer liberala stil vill jag påstå att Melin och Åberg är mer "måna" om normerna. Särskilt Åberg, vars pedagogik är oslagbar. Såvademedé... Ja, just det... dör vi i eller av vissa sjukdomar?
Overkill Postat 14 november 2008 Postat 14 november 2008 Min uppfattning av Lindströms böcker är inte att han har velat "lära ut" något. Snarare har han visat hur jävla spänt och onödigt redigt vi uppträder när det gäller språket. Till skillnad från Lindströms mer liberala stil vill jag påstå att Melin och Åberg är mer "måna" om normerna. Särskilt Åberg, vars pedagogik är oslagbar. Såvademedé... Ja, just det... dör vi i eller av vissa sjukdomar? Nu är vi ju där igen, finns inget rätt eller fel eftersom det går fram ändå, men jag skulle vilja säga: Han är sjuk i cancer Han dog av cancer Man dör av någonting; man dör av en orsak (sjukdom i det här fallet) medan man är sjuk i någonting.
Valle Postat 14 november 2008 Trådstartare Postat 14 november 2008 (redigerat) Ingen påstår att det finns "rätt" eller "fel". SAOB och Nusvensk Ordbok säger förresten att man dör i... (som inte nödvändigtvis betyder "rätt"!) Redigerat 14 november 2008 av Valle
Overkill Postat 14 november 2008 Postat 14 november 2008 Ingen påstår att det finns "rätt" eller "fel". SAOB och Nusvensk Ordbok säger förresten att man dör i... (som inte nödvändigtvis betyder "rätt"!) Nej, det vet jag att du inte sa, gjorde bara klart att jag inte kom och sa att "det är här rätt och det är här fel". Intressant, faktiskt. Tycker fortfarande av låter bättre, åtminstone lite mer logiskt (inte för att språk någonsin är logiskt, dock!). Jag tror jag använder av mest, men det är inte direkt så att i är obekant. Känns lite hugget som stucket. Lite liknande en annan språkgrej Dingbats pekade ut för ett tag sedan när jag sa "glömma av" – tydligen är det ett västgötskt uttryck och i resten av Sverige säger man "glömma bort". Hade jag faktiskt ingen aning om (aldrig tänkt på), utan helt enkelt antagit att båda uttrycken är lika vanliga. Men icke. 🙂
Valle Postat 15 november 2008 Trådstartare Postat 15 november 2008 (redigerat) Och jag brukar vara sjuk av vin — men inte förr. Edit: Stafvel (kan bero på vinet) Redigerat 15 november 2008 av Valle
Demonproducenten Postat 18 november 2008 Postat 18 november 2008 Ingen påstår att det finns "rätt" eller "fel". klart det finns rätt å fel å vem är du att säga att jag har fel om du inte håller med? 🙂
Valle Postat 18 november 2008 Trådstartare Postat 18 november 2008 å vem är du att säga att jag har fel om du inte håller med? 😆 En som skulle ge dig rätt fast du har fel eftersom det inte finns något rätt — och fel
Demonproducenten Postat 18 november 2008 Postat 18 november 2008 En som skulle ge dig rätt fast du har fel 😎 känns då skönt att veta att jag har rätt när du ger mig fel 😉
Valle Postat 18 november 2008 Trådstartare Postat 18 november 2008 känns då skönt att veta att jag har rätt när du ger mig fel 😉 Helt rätt! 😄
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.