Värme my ass

[nattvaktaren]

Jag är sjukt trött på alla värdelösa termer som verkar ha fastnat på musikerforumen. Självutnämnda experter och inställsamma kids rapar upp samma modeord om och om igen - och till sist har det blivit en sanning, till exempel att digitala mixar låter "kallt" och mår bra av att "värmas upp" med till exempel analog summering, eller varför inte en svindyr plugg?

Dessutom tycks detta nonsens ha färgat av sig i media, kolla bara senaste Studio.

Just "värme" är värst av allihop - vad fan är värme egentligen, när man talar om ljud?

Personligen tror jag att den där värmen mest sitter i pluggarnas design - ju fler VU-mätare och rullband man stoppar in i interfejset ju varmare tycks det låta.

Varsågoda, liten byxneddragarordbok för nyblivna forumister:

1. "Värme"

Betyder dra ner diskanten.

2. "Bandmättnad"

Dra ner diskanten och lägg på en kompressor på hela mixen som pumpar lite småfult.

3. "Fett"

Dista mastern en aning och släng på en hängmatte-eq.

Och när, jag säger när, ska folk sluta tjata om den analoga teknikens överlägsenhet, Bob fucking Katz och loudnesskriget?

[joachime]

Håller i stora drag med dig. Men samtidigt är det en hårfin gräns mellan att diskutera den analoga teknikens fördelar (för såna finns) och att samma diskussion faller över i ett det-var-bättre-förr-rant.

Och visst finns det mycket kunskap att hämta hos Katz. Om man slutade använda honom som tillhygge i varje loudnessdiskussion och istället utnyttjade den kunskapen skulle även de mest dynamikutjämnade mixarna låta bättre.

Det är inte tekniken som gör mixen. Det är hur du använder den.

Edit: det är tidigt på morgonen och ögonen är fortfarande halvslutna.

Redigerat 20 oktober 2008 av joachime

[hegobald]

Joo fast.. Analog teknik är fortfarande överlägsen digital dito med tanke på dynamiskt utrymme och frekvensomfång, sen om man får lite brus och artefakter på köpet så tillhör väl det charmen

Fast jag håller med dig om termen värme resp. kyla. Skulle vilja byta uttrycket "analog värme" mot "analog charm" i stället 😲

Redigerat 20 oktober 2008 av hegobald

[joachime]

Joo fast.. Analog teknik är fortfarande överlägsen digital dito med tanke på dynamiskt utrymme och frekvensomfång, sen om man får lite brus och artefakter på köpet så tillhör väl det charmen

Fast jag håller med dig om termen värme resp. kyla. Skulle vilja byta uttrycket "analog värme" mot "analog charm" i stället 😲

Dynamiskt utrymme?

[Valle]

1. "Värme"

Betyder dra ner diskanten.

2. "Bandmättnad"

Dra ner diskanten och lägg på en kompressor på hela mixen som pumpar lite småfult.

3. "Fett"

Dista mastern en aning och släng på en hängmatte-eq.

Kan bli en riktigt intressant tråd det här...

Är det där synonymer som du anser är närmast "sanningen", eller har du gjort någon sorts sammanställning av allmänt, kvalificerat nonsens?

[nattvaktaren]

1. "Värme"

Betyder dra ner diskanten.

2. "Bandmättnad"

Dra ner diskanten och lägg på en kompressor på hela mixen som pumpar lite småfult.

3. "Fett"

Dista mastern en aning och släng på en hängmatte-eq.

Kan bli en riktigt intressant tråd det här...

Är det där synonymer som du anser är närmast "sanningen", eller har du gjort någon sorts sammanställning av allmänt, kvalificerat nonsens?

Det är naturligtvis den totalt objektiva sanningen. Jag skulle aldrig drömma om att låta mina åsikter komma fram i en debatt, det förstår du väl?

[Claes Holmerup]

...fast "värme" brukar väl snarare innebära lite dist med jämna övertoner, som det blir i rör.

Kan lägga till ett buzzword till: "Vintage", som är det som brukar innebära en dämpad diskant.

Det är många sådana ord som har missbrukats av budgettillverkarnas marknadsföringsavdelningar - och därför fullständigt har förlorat sin betydelse.

"Värme" får man enligt min mening i musiken när musiken står på egna ben och låter bra, helt enkelt. Det har ingenting alls med analogt/digitalt/dist/diskantfattigt etc att göra, men eftersom begreppet är så utbrett, så används det av alla ändå - trots att det kan betyda olika saker.

Uttrycket "kallt" om digitaltekniken uppstod i CD:ns barndom, när cymbaler lät som glaskross och man verkligen kunde tala om att digitalt lät dåligt - men så illa låter inte ens budgetprylarna i dag, så det är ett minst sagt föråldrat uttryck som tyvärr ändå hålls vid liv... 😉

EDIT: lyckades förväxla jämna och udda övertoner... 😲

Redigerat 20 oktober 2008 av Claes

[tbruce]

Isåfall kan man ju skrota alla digitala kompressorer, eq, filter, oscillatorer, delay osv som påstås låta "analogt", och ersätta dem med lagoma kombinationer av filter, fiskig kompression, brus, brum, knäpp, bandsvaj och dist.

Lik förbannat så finns det ju ett intresse och därmed en marknad för färdiga prylar som redan har dessa saker inbyggda i lagom mängd, helt enkelt eftersom många tycker det låter smutt. Och meningslösa ord som värme, fett, brett, stort, mjukt, bett, tydlighet, krispigt, power osv används för att sätta ord på detta. Ord som på samma gång säger ingenting och jättemycket.

Det är väl inte så mycket att bli upprörd över egentligen? Tycker artikeln i Studio ändå gör ett bra jobb med att förklara vad det "analoga" soundet beror på och består av...

[joachime]

...fast "värme" brukar väl snarare innebära lite dist med udda övertoner, som det blir i rör.

Rör ger jämna övertoner. 😲

[Emil]

Att beskriva ljud med ord är alltid ett problem, men när ett utryck väl blivit accepterat och förstås av de flesta så ser jag egentligen inte det negativa med det hela.

[Valle]

Isåfall kan man ju skrota alla digitala kompressorer, eq, filter, oscillatorer, delay osv som påstås låta "analogt", och ersätta dem med lagoma kombinationer av filter, fiskig kompression, brus, brum, knäpp, bandsvaj och dist.

Nä... Varför det? Att härma "analogt" kan ju vara syftet när man skapar/använder/köper verktyg som påstås härma "analogt". Det är de urbota korkade associationsbegreppen som är kruxet, inte det eftersträvade (ljud)resultatet.

[Claes Holmerup]

...fast "värme" brukar väl snarare innebära lite dist med udda övertoner, som det blir i rör.

Rör ger jämna övertoner. 😉

Självklart. Jag tänkte på något helt annat, nämligen hur en fyrkantvåg skapas - och det är ju inte riktigt vad som händer i röret... 😲

[Valle]

Det är naturligtvis den totalt objektiva sanningen. Jag skulle aldrig drömma om att låta mina åsikter komma fram i en debatt, det förstår du väl?

Well, you never know...

Att du ger dig på att definiera "fett" (med loudness-inspirerad EQ-kurva) är i alla fall jävligt roligt, eftersom just "fett" måste vara det töntigaste associationsordet som någonsin figurerat inom musikproduktion (att slutkonsumenten säger "fett" är en annan sak). Vem fan använder sig av uttrycket "fett sound" i produktionstekniskt syfte och dessutom på fullaste allvar?

(Och varför heter det förresten inte "grymt" istället för "fett"? Jag menar, "fett" var väl något som min flata, ironiska och cyniska generation (X) kom dragandes med. "Grymt" borde nog vara mer behörigt idag... Fast jag är nog lite osäker där.)

[Mige89]

Jag tycker nog ändå att orden fyller lite funktion även om de är lite luddiga.

En gitarrist kanske ber sin ljudtekniker att få lite mera "närhet" i sin gitarr. och teknikern pushar lite försiktigt mella 1 och 7 k någonstanns. Båda blir nöjda.

Gitarristen skulle ju självfallet kunna sagt något i stil med "boosta litegrann någonstanns mellan 1 och 7 kilo". Men alla musiker inesitter ju inte förmågan att veta vilka frekvenser de vill ha mer eller mindre av, så då kan de säga att de vill ha en "rundare" bas eller något sånt i stället. Inte alls dumt faktiskt.

Men det är ju bara min åsikt

[Björn Olsberg]

Att beskriva ljud med ord är alltid ett problem, men när ett utryck väl blivit accepterat och förstås av de flesta så ser jag egentligen inte det negativa med det hela.

Emil, du satte utmärka ord på vår syn.

Om man vet och förstår vad man är ute efter så tycker vi det är bra att det finns produkter som kan hjälpa en att uppnå det. Men för den sakens skull är det ju inte alla som behöver produkterna.

Vill passa på redan nu att uppmana alla att hålla sig till trådens ämne och undvika eventuella personangrepp 🙂

[Stoneyoung]

Ett coolt beat då? Kallt eller ballt?

[Omni]

Hegobald:

Analog teknik är fortfarande överlägsen digital dito med tanke på dynamiskt utrymme och frekvensomfång,

Nej.

Mvh Omni

[Valle]

Att beskriva ljud med ord är alltid ett problem, men när ett utryck väl blivit accepterat och förstås av de flesta så ser jag egentligen inte det negativa med det hela.

Emil, du satte utmärka ord på vår syn.

Fast är det det då — accepterat och förstått av "de flesta"?

[Opus99]

En advokat, som pratar i exakta termer, rena kinesiskan, och låter som tagen direkt ur svenska akademins ordlista, med slickad kotlettfrisyr, helt känslolös och en uppsyn likt en robot, det är kyla. Motsatsen till det, är värme. Så är det i ljud med, för mig. Något som är alltför exakt, och hänsynslöst, blir kallt. Och det som uppvisar uppmärksamhet och omtänksamhet mot en själv, blir varmt. Det här rör ju inte bara ljud, det här rör ju känslointryck överlag, i bild, känsla, smak, lukt, tankegångar etc.

Bandmättnad är den kvalitet som rullband tillför till ljudet när man spelar in i hög nivå på bandet. Att dra ner diskant och pumpa med kompressor det tycker i alla fall inte jag efterliknar inte den kvalitén speciellt bra.

Fett betyder tjockt, massivt, att ytterligheterna är mättade och de element som innehåller den detaljrikaste informationen för människans uppfattning är återhållen.

The loudness war, är väl en benämning som man kan irritera sig på. Men vilket ord man än använder så sker likafullt en utveckling som leder till tekniskt degradering av ljudet. Det är ofrånkomlig fakta.

Att beskriva ljud med ord är alltid ett problem, men när ett utryck väl blivit accepterat och förstås av de flesta så ser jag egentligen inte det negativa med det hela.

Håller med till 100%. Begrepp skapas genom att en benämning upprepas tills andra anammar det. Alla benämningar, det spelar ingen roll vilken benämning man än pekar på, har skapats genom att det upprepats och anammats tillräckligt mycket. Det jag kallar Lejon, kallar en del akademiker för Felis Leo. Det jag kallar sömnmedel kallar läkare Flunitrasepam. Men båda uttrycken har kommit till på samma sätt i båda lägren - föreslagits eller upprepats till de blivit anammade.

Redigerat 20 oktober 2008 av Opus99

[jockmic]

Appropå "Analog värme".

Tveklöst finns det såväl utmärkta analoga inspelningar som digitala dito. Jag tror att behovet av "värme" uppstår när man komprimerar/limiterar (för) hårt, vilket är vanligt idag. Klippning orsakar distorsion som vanligtvis brukar bestå av övertoner. Så det finns ett behov av en lite "rundad topp"! ;-)

Sen strävar vi efter att alla led ska vara "raka" i frekvensgång medans många (de flesta?) föredrag att diskanten rullar av lite. Mer värme behövs!

Vidare kan man nog inte bortse ifrån att det är lätt hänt att man omvandlar mellan analog och digital samt mellan olika digitala format ett antal gånger och vissa amvandlingar faktiskt är destruktiva i den mening att de inte är bit-identiska!

/Jocke

[Valle]

En advokat, som pratar i exakta termer, rena kinesiskan, och låter som tagen direkt ur svenska akademins ordlista, med slickad kotlettfrisyr, helt känslolös och en uppsyn likt en robot, det är kyla. Motsatsen till det, är värme. Så är det i ljud med, för mig. Något som är alltför exakt, och hänsynslöst, blir kallt.

Med en blygsam reservation för "slickad kotlettfrisyr" så skulle jag snarare vilja kalla (!) det där för "rent". Bara för att du inte förstår vad som återges eller att det kanske låter monotont måste inte betyda att det är "kallt".

Redigerat 20 oktober 2008 av Valle

[Claes Holmerup]

En advokat, som pratar i exakta termer, rena kinesiskan, och låter som tagen direkt ur svenska akademins ordlista, med slickad kotlettfrisyr, helt känslolös och en uppsyn likt en robot, det är kyla. Motsatsen till det, är värme. Så är det i ljud med, för mig. Något som är alltför exakt, och hänsynslöst, blir kallt.

Med en blygsam reservation för "slickad kotlettfrisyr" så skulle jag snarare vilja kalla (!) det där för "rent". Bara för att du inte förstår vad som återges eller att det kanske låter monotont måste inte betyda att det är "kallt".

Det är just detta som är problemet. Orden har inte samma betydelse för alla. Förutom det så har den egentliga betydelsen gått förlorad på grund av överanvändning hos marknasföringsavdelningarna, om budgetprylar som inte alls låter "varmt", utan bara kallt distorderade i stället... 🙂

När buzzwords blir så vanliga att de till slut används om alla produkter i säljande syfte oavsett hur de egentligen låter (vilket faktiskt är fallet numera), så försvinner meningen med att använda dem.

[Opus99]

Med en blygsam reservation för "slickad kotlettfrisyr" så skulle jag snarare vilja kalla (!) det där för "rent". Bara för att du inte förstår vad som återges eller att det kanske låter monotont måste inte betyda att det är "kallt".

Förstår hur du menar.

Jag ser det som att vi människor upplever vissa saker som behagliga och andra som mindre behagliga. Och att använda "rent" som riktmärke, det leder sällan till vad vi upplever som behagligt.

X-2000 tåget har ju så pass bra "väghållning" att folk blir betydligt mer åksjuka och upplever förvirring i den tågmodellen än i tidigare tågmodeller med sämre väghållning. Fantastiskt rena mixerbord, som Sonys OXF-R3, spelar in och återger ljud så ofärgat att färgningen nästan inte är mätbart alls, och det är väldigt få som tycker om den ljudkvalitén som kommer av det. Det låter "krom", blankt, gnistrande, och ganska hårt. Noll mysfaktor. För mig är det tecken på när det blir "för rent". Är man, som advokaten, duktig på att formulera sig i den svenska akademins uppfattning om god svenska, så brukar folk säga att man låter som en pojkscout, en besserwisser, högfärdig, okänslig, principriddare osv. Det blir jobbigt att lyssna på, ansträngande, precis som alltför rent ljud.

Det behövs ojämnheter, variation och blandat kompott i viss mån och viss form för att vi ska trivas. Hur vi upplever saker är en sak, medan rent är teori och tekniska efterhandskonstruktioner. Om vi lyssnar på ljud som är precis balanserat, lika mycket av alla frekvenser vi kan höra (

) så tycker vi det låter extremt ljust och hårt och inte alls musikaliskt, för att människans uppfattning om bra ljud ser ut ungefär såhär. Så kan jag tycka att det här är med "rent" med.

Redigerat 20 oktober 2008 av Opus99

[Claes Holmerup]

Vad är det för fel på att lyssna på inspelningen som den låter i verkligheten?

Om du är i samma rum som instrumentet som spelar, så får du varken snygg eller ful färgning, utan det låter som det låter. Varför måste man då tvunget ha ett annorlunda ljud på inspelningen...? Det riktiga instrumentet låter inte "kallt", utan bara naturligt - och då blir det ju knappast "kallare" bara för att det spelas in så rent det är tekniskt möjligt, eller hur...? 🥰

[Valle]

X-2000 tåget har ju så pass bra "väghållning" att folk blir betydligt mer åksjuka och upplever förvirring i den tågmodellen än i tidigare tågmodeller med sämre väghållning. Fantastiskt rena mixerbord som Sonys OXF-R3, spelar in och återger ljud så ofärgat att färgningen nästan inte är mätbart alls, och det är väldigt få som tycker om den ljudkvalitén som kommer av det. Det låter "krom", blankt, gnistrande, och ganska hårt. Noll mysfaktor. För mig är det tecken på när det blir "för rent".

Som i "det var bättre förr"?

[Opus99]

Vad är det för fel på att lyssna på inspelningen som den låter i verkligheten?

Om du är i samma rum som instrumentet som spelar, så får du varken snygg eller ful färgning, utan det låter som det låter. Varför måste man då tvunget ha ett annorlunda ljud på inspelningen...? Det riktiga instrumentet låter inte "kallt", utan bara naturligt - och då blir det ju knappast "kallare" bara för att det spelas in så rent det är tekniskt möjligt, eller hur...? 🥰

Jo, det har du rätt i. Ska väl tilläggas att jag har aldrig suttit vid en sån mixer som jag nämnde heller, bara hört ljudet ifrån den.

Förmodligen är det signalprocessningen man menar, de inbyggda effekterna (ungefär samma som Sonnox).

Som i "det var bättre förr"?

Nä, inte så 😛 Snarare att de som siktar mot att renodla, extrapolera och "göra fritt från smågrus", dom går i en gammal fälla. Vi vill gärna ha det serverat rent och rakt och "logiskt". Nazisterna är mitt favvoexempel på det, då dom lyckades missa att det är känt sedan hedenhös att "rent blod" är genetiskt sett det minst motståndskraftiga. 😉

Redigerat 20 oktober 2008 av Opus99

[Claes Holmerup]

Vad är det för fel på att lyssna på inspelningen som den låter i verkligheten?

Om du är i samma rum som instrumentet som spelar, så får du varken snygg eller ful färgning, utan det låter som det låter. Varför måste man då tvunget ha ett annorlunda ljud på inspelningen...? Det riktiga instrumentet låter inte "kallt", utan bara naturligt - och då blir det ju knappast "kallare" bara för att det spelas in så rent det är tekniskt möjligt, eller hur...? 🥰

Jo, det har du rätt i. Ska väl tilläggas att jag har aldrig suttit vid en sån mixer som jag nämnde heller, bara hört ljudet ifrån den.

Förmodligen är det signalprocessningen man menar, de inbyggda effekterna (ungefär samma som Sonnox).

Jag tror också att många är så vana vid hur det "ska" låta, med bandmättnad, mjuk distorsion etc, att de har svårt att släppa det gamla ljudidealet och ta till sig den nya tekniken på allvar och göra det bästa möjliga med den i stället för att ständigt snegla bakåt och se om det låter likadant som det alltid har gjort med den gamla tekniken... Det primära måste ju alltid vara att det ska låta BRA - och inte att det till varje pris ska låta som förr. Hade den bakåtsträvan funnits tidigare, så hade vi fortfarande haft kristallmikrofoner och vaxrullar.

Frågan är då varför vårt framåtskridande tillåts bromsas av hur det lät på 60-talet, typ. På den tiden gjorde man det bästa möjliga med den tidens teknik. Varför gör vi då inte det bästa möjliga med vår tids teknik - i stället för att hela tiden backa...? Min gissning är att man på något sätt vill få tillbaks den musikaliska kvaliteten som fanns då, men som numera har förpassats till periferin, till förmån för "fast food"-kvantitet. Det tragiska är att det inte sitter i ljudet, utan i musiken - och därför tillåter man den tekniska utvecklingen bromsas helt i onödan och "alla" lägger krut på att ta fram produkter och pluggar som låter som förr...

Vad är det som säger att färgningen av en överstyrd rörpreamp är "bättre" än att färga med en bitcrusher - eller att äkta bandmättnad är "bättre" än att färga med något som nästan liknar sådan mättnad? Det är olika sound, helt enkelt och de behöver inte ställas mot varandra som om allting vore svart eller vitt och helt utan gråzoner.

Det är väldigt intressanta frågor som dyker upp när man funderar lite på det...

[Opus99]

Jag tror också att många är så vana vid hur det "ska" låta, med bandmättnad, mjuk distorsion etc, att de har svårt att släppa det gamla ljudidealet och ta till sig den nya tekniken på allvar och göra det bästa möjliga med den i stället för att ständigt snegla bakåt och se om det låter likadant som det alltid har gjort med den gamla tekniken... etc

Det primära måste alltid vara att det ska låta bra. Där håller jag med, men ofta har jag lite svårt att se varför bakåtsträvan kommer med in i bilden?

Ja vet inte ... jag går mer på intryck. Det är den högsta sanning som finns för mig. Om det låter bättre nu, eller då eller imorgon ... jag tänker liksom inte i tidsaxel där, utan jag bara lyssnar och säger. Det finns gott om gammal teknik för några kronor som låter betydligt bättre än ny teknik för tiotusentals kronor, och det finns lika gott om ny teknik för tiotusentals kronor som låter betydligt bättre än gammal teknik för några kronor. En ny produkt, en ny metod, teknik kan komma till, men ofta så har ju nya metoder en barndom att uppleva, med sjukdomar, oavsedda effekter och oförutsedda problem, som måste slipas ned och fasas av, innan de blir balanserade och mogna verktyg. För mig är det inte en fråga om att nytt är en förbättring av det gamla. Det nya är bara något annat, och frågan om det är bättre eller inte .. det avgör vi ju själva, genom att undersöka det på nära håll.

Sen om en överstyrd rörpreamp eller bitcrusher är bättre eller sämre .. ja det är inte svart eller vitt. Det har du rätt i. Min inställning är att förbättring ger användaren mer frihet, fler valmöjligheter utan beskostnad av produktivitet. Digitalt kan ju emulera analogt ganska bra, medan analogt inte kan göra detsamma. På det sättet tycker jag digitalt är bättre, om det används på ett konstruktivt sätt. Men om analogt hade kommit idag, och det digitala som finns idag var idealet för 20 år sen, då hade jag tyckt det som fanns för 20 år sen var bättre; men inte för att det tillhör någon gammal personlig kärlek.

Ah, där sa jag något, att man kan förväxla tekniska ideal med en preferens för musiken för den tiden. Det kanske är det som berörs lite här, som jag inte snappat upp förrän nu? 🙂 att vissa säger den tekniken "är bättre" bara för att de gillar den musiken som gjordes med den teknikens förtecken.

Redigerat 20 oktober 2008 av Opus99

[KillwithSkill]

Tror att det mesta handlar om en känsla. Att förklara det med känsla, i både ljud och stil...

"-Fan vilken klubba det är i trummorna"

"-Vilken köttig bas".

"-Sången låter hårt"

"-Sången låter sliskig"

"-Skitigt ljud"

"-Träigt"

"-Vilket mangel"

"-Hammarplast"

"-Dieselrock"

"-Bläster"

"-Fjolldist"

"-Betong"

Osv.. Ja listan kan ju göras hur lång som helst. Och det handlar ju om man förstår innebörden eller inte. Men dom flesta förstår nog vad "värme eller vintage i ljudet" menas. Sen är det väl en slags genväg. Det känns ju lättare att säga att "skitigt ljud" än att säga "väldigt vad mycket dist du har pådraget på din fuzzbox" som ett exempel då..

Edit: Hittar fan stavfel varje dag...

Redigerat 2 november 2008 av KillwithSkill

[Johan Royen]

Jag tror också att många är så vana vid hur det "ska" låta, med bandmättnad, mjuk distorsion etc, att de har svårt att släppa det gamla ljudidealet och ta till sig den nya tekniken på allvar och göra det bästa möjliga med den i stället för att ständigt snegla bakåt och se om det låter likadant som det alltid har gjort med den gamla tekniken... Det primära måste ju alltid vara att det ska låta BRA - och inte att det till varje pris ska låta som förr. Hade den bakåtsträvan funnits tidigare, så hade vi fortfarande haft kristallmikrofoner och vaxrullar.

Frågan är då varför vårt framåtskridande tillåts bromsas av hur det lät på 60-talet, typ. På den tiden gjorde man det bästa möjliga med den tidens teknik. Varför gör vi då inte det bästa möjliga med vår tids teknik - i stället för att hela tiden backa...? Min gissning är att man på något sätt vill få tillbaks den musikaliska kvaliteten som fanns då, men som numera har förpassats till periferin, till förmån för "fast food"-kvantitet. Det tragiska är att det inte sitter i ljudet, utan i musiken - och därför tillåter man den tekniska utvecklingen bromsas helt i onödan och "alla" lägger krut på att ta fram produkter och pluggar som låter som förr...

Vad är det som säger att färgningen av en överstyrd rörpreamp är "bättre" än att färga med en bitcrusher - eller att äkta bandmättnad är "bättre" än att färga med något som nästan liknar sådan mättnad? Det är olika sound, helt enkelt och de behöver inte ställas mot varandra som om allting vore svart eller vitt och helt utan gråzoner.

Det är väldigt intressanta frågor som dyker upp när man funderar lite på det...

Wörd. Jag tror att mångas ljudideal formas i tonåren och därefter förändras ganska litet. Det innebär att de som spelar in musik idag eftersträvar 80- och 90-talets ljud, då folk emulerade 60-70-talets ljud, då folk emulerade 50-talets ljud. Eller om man så vill är dagens ljud ett derivat av ett derivat av ett derivat av ett derivat av hur musik lät på 50-talet. Det är såklart en truism OCH en grov förenkling, men nån kanske fattar vad jag menar ☺️