Straplocks hjälp.

[rainydays]

Haha ja så är det. 🙂

Dubbar dig till kung Nilsson! Men vad i satan har det att göra med straplocks? Jag har haft samma axelband i över tio år och det funkar utmärkt utan straplocks. Ska man leka Yngwie:http://www.youtube.com/watch?v=DPbFjv7TDJ8&feature=related så är det ett måste. Annars förstår jag inte syftet.

Mina gitarrer har lossnat alldeles för många gånger för att jag ska se det roliga i det. Visserligen har jag lyckats fånga upp dem i sista stund alla gånger utom en, men det är inte bra för hjärtat. Känns rätt skönt att kunna släppa gitarren med båda händer utan att bli nojig.

De senaste axelbanden jag köpte sitter iofs ganska bra, de är styva med ganska små hål. Tyvärr lite för korta bara.

[rainydays]

Stratamick på en tele? Intressant.

Det brukar det väl vara? Fast normalt sitter det ju bara två av dem där (en med chromat överdrag och en vanlig). Men mittenmicken är ju inte helt ovanlig den heller.

[Guitar Nilsson]

Stratamick på en tele? Intressant.

Sista bilden...äh då vart jag lite rädd... 🙂

Jag spelade samma strata i 15 år eller mer, sen provade jag den svarta american standardtelen och blev fast. Saknade dock stratans mittmick så jag designade det här systemet och lät gitarrbyggaren Paul Guy i stockholm fixa det.

På original tremickade tele sitter en 5-way switch, lika som på strata. Inte bra, eftersom man går miste om att kunna spela på stall och halsmicken samtidigt, ett typiskt sound telen är ensam om, att mista det ljudet vore ju katastrof, att ta hela själen ur telen! Så jag bytte aldrig brytaren utan bytte i stället ut tonkontrollen (som jag alltid haft på fullt) till en balanskontroll dit mittmick och stallmick är kopplad.

Med brytaren i "stall-läge" kan jag steglöst ratta mellan mitt och stallmic. Med brytaren i mittläget kan jag få halsmick + mittmick, halsmick + stallmick, eller alla tre, och steglösa lägen mellan hals och någon av de två nedre.

Med brytaren i halsläge låter enbart halsmicken som vanligt, ett underbart sound, det jag spelar mest på.

Det är mycket enkelt att sköta det hela, jag finjusterar balansen hela tiden, spelar jag på mittmicen och vill ha anings mer bett rattar jag över mot stallmicken, eller tvärtom.

Ett problem med tele kan ju vara att halsmicken blir lite väl dov, och stallmicken för diskantig och sen finns inget lagom läge däremellan. Med det här systemet finns det massor av varianter, och det utan krångliga och fula extrabrytare. Gitarren ger en enorm sustain och output med två original Delta Thone-mickar och en Noiseless strata midmic. PÅ min tidigt 70-tals-strata har jag vid stallet en Noiseless Hot, men den har ändå inte samma krut som någon av de här tre. Har även inne på Musikbörsen jämfört min gitarr mot en USA-strata med Texas Special, den lät fesigt tunt i jämförelse. Man kan spela med mkt hög gain utan att det blir akustisk rundgång, annars ett typisk teleproblem

Den noggranne betraktaren kan se att mittmicken sitter närmare stallet än vad brukligt är på både tremickade tele och strator, jag ville ha anings mer "stallbett" i den än med den originalplaceringen. Noiseless som mid är helt suveränt om man styr över rejält, typ Carlos Santana, man kan vrida över balansen lite grann mot stallmicen för att få det sista lilla bettet. Vrider jag över helt, blir det med max dist lite för vasst, och lite för snålt med midhäng.

En mycket lyckad ombyggnation.

Redigerat 12 oktober 2008 av Guitar Nilsson

[tAUG]

Den rem jag har på huvudgitarren fick jag av morsan i början av 70-talet! Jag spelade bas då och var en spinkig fan. Morsan provlyfte den ganska tunga basen och kollade in remmen jag hade, modell smal av tyg man har till spansk nylongitarr, Frälsningsarmen har ju den modellen. Inte bra för axeln tänkte mor och köpte en bred svart flott rem åt mig. Den hade vadderad insida från början, det ramlade bort för väldigt länge sen. Jag har tappat bort allting i mitt liv men remmen har jag kvar. Och bekväm är den.

Jag har fäst den med en grövre plåtskruv än original och en blank bricka, man drar inte åt så hårt att remmen nyper, bara nästan. Inget sticker ut, inget behöver tas loss, jag kan packa ner den i caset ändå. Remmen är förtås fastsatt lika i andra änden, där det sitter en smalare bit rem. Konstigt att den hållit hela livet!

Ni kan ju fundera på mittmicken om ni vill.

Fender rules.

Iof, jag har också någon liknande lösning som funkar prima

😛😆😆 Klockren bild 😛😎

[Soxic]

Det här är ju smått löjligt. Ska det vara så svårt att slänga med ett par standard strap locks till alla större gitarrmärken som passar just dem (eller ännu hellre universala). När jag köpte min Fender för en herrans massa år sedan så ingick strap locks på den. Suveränt! Köpte för ett tag sedan en Epiphone Slash Siganture och där kom inga strap locks med. Istället får man köpa de här plastringarna från dunlop eller vad det är som man får vrida om. Men jag gillar det inte. Känns inte 100% säkert. Man tycker ju det vid det här laget borde tillverkas riktigt bra strap locks utan att man ens ska behöva tänka på en sådan detalj.

Jag har precis som många andra inte lust att köpa Schaller eller nåt annat och riskera att det inte ska passa. Borra, limma eller fylla hålet med tändstickoor har jag verkligen inte lust med. Vill inte ens skruva ut skruven och riskera att det inte sitter lika bra när jag skruvar tillbaka. Borde ju finnas standard locks till det befintliga skruvhuvudet på Les Pauls och Epiphone så man slipper skruva ut hela skruven. Helt sjukt...

Som i bilden nedan. Kan man köpa dom där låsen som syns ovan i bild och skippa skruvarna och som då passar knopparna på Epiphone så man slipper skruva och hålla på??

http://www.soundmeout.com/store/images/Ric...ller%20Tops.jpg