Hur läser ni egentligen?

[debatt]

Det är ju Bok- och biblioteksmässa nu och med anledning av ett program på TV4 om boktips så kom jag att tänka på att folk läser på olika sätt och olika snabbt. Själv läser jag relativt sett, i jämförelse med andra människor alltså, oerhört långsamt.

Där fanns en kvinna som var skådis och hon sa att hon läser 3 skönlitterära böcker i veckan minst, någon annan sa 1 bok. Herregud. Det var ju vad man läste på Universitetet. Då kunde tempot vara högt och tre böcker skulle plöjas på en vecka, och oftast var de jättetjocka. Men då hann man ju inte göra något annat heller nästan. Så jag tror inte ett skit på vad de säger. Jag läser skönlitterära böcker på precis samma sätt som jag läser universitetslitteratur!!

Det där andra sättet att läsa på påminner om hetsläsning, tycker jag och är bara ett sätt att misshandla språket på, ett sätt att våldföra sig på något vackert. Hetsläsa kan man göra om man letar efter ett speciellt telefonnummer i telefonkatalogen. Inte om man läser en diktsamling.

Dessutom, jag läser alltid böcker som om jag läste högt, med stor eftertanke. Och när man läser högt - kanske inför en publik - så gör man ju många och långa och tydliga pauser, när man låter blicka vandra över åhörarna. Så läser jag, även när jag läser tyst för mig själv. Jag plockar orden ett efter ett och smakar på dem, som om de vore färska bär...

Det är därför jag kan hålla på med en roman gott och väl två månader.

Så.

Hur läser ni?

Tillägg: Kan ju redan nu poängtera att jag skriver själv och är inte dyslektiker.

//:musik

Redigerat 26 september 2008 av debatt

[Overkill]

Hej musik! Kul att se att du är tillbaka, om än i ny form. 😉

Läsandet går väldigt upp och ner. En del böcker (normala skönlitterära på allt från 500 till 800 sidor) har jag läst på en dag, utan att hetsläsa för den sakens skull. Ibland fastnar man bara och har man inget annat at göra som stoppar en så fortsätter man bara. Sedan finns det andra böcker jag började läsa för ett och ett halvt år sedan men fortfarande bara läst halva av. 😉

[D Vibe]

Jag läser alldeles för lite böcker egentligen.. Tycker om att läsa böcker, men det kommer mig sällan för att sätta igång och läsa.

.. kanske även speglade av sig på bokmässan när jag var där igår, eftersom den enda som jag bad får signerat av var Jonas Darnell i hans Herman Hedning-bok 🙂

Har lärt mig att om man läser en text effektivt och snabbt så går det in lättare i huvudet förövrigt, eftersom man då inte fastnar med blicken på enstaka ord och stavelser..

[Fredrik Karlsson]

Det är ju Bok- och biblioteksmässa nu och med anledning av ett program på TV4 om boktips så kom jag att tänka på att folk läser på olika sätt och olika snabbt. Själv läser jag relativt sett, i jämförelse med andra människor alltså, oerhört långsamt.

Där fanns en kvinna som var skådis och hon sa att hon läser 3 skönlitterära böcker i veckan minst, någon annan sa 1 bok. Herregud. Det var ju vad man läste på Universitetet. Då kunde tempot vara högt och tre böcker skulle plöjas på en vecka, och oftast var de jättetjocka. Men då hann man ju inte göra något annat heller nästan. Så jag tror inte ett skit på vad de säger. Jag läser skönlitterära böcker på precis samma sätt som jag läser universitetslitteratur!!

Det där andra sättet att läsa på påminner om hetsläsning, tycker jag och är bara ett sätt att misshandla språket på, ett sätt att våldföra sig på något vackert. Hetsläsa kan man göra om man letar efter ett speciellt telefonnummer i telefonkatalogen. Inte om man läser en diktsamling.

Dessutom, jag läser alltid böcker som om jag läste högt, med stor eftertanke. Och när man läser högt - kanske inför en publik - så gör man ju många och långa och tydliga pauser, när man låter blicka vandra över åhörarna. Så läser jag, även när jag läser tyst för mig själv. Jag plockar orden ett efter ett och smakar på dem, som om de vore färska bär...

Det är därför jag kan hålla på med en roman gott och väl två månader.

Så.

Hej musik!

Kul att du är tillbaks.

Hur läser ni?

Tillägg: Kan ju redan nu poängtera att jag skriver själv och är inte dyslektiker.

//:musik

[Johan Royen]

Lite olika, men så finns det ju skönlitteratur och skönlitteratur. Thomas Pynchons senaste tog flera månader för mig att läsa klart; den där Dan Brown-boken tog max två dagar.

[android]

Ja, det varierar ju. En vanlig deckare kan man ju plöja igenom på några dagar, medans andra böcker kräver (och är värda) mer eftertanke medans man läser.

Jag är dessutom sådan att jag oftast håller på med ett antal olika böcker samtidigt, och väljer den bok jag för stunden känner för att läsa.

[Fidden]

Jag läser alldeles för lite. Måste varit flera år sedan jag läste ut en bok. Har börjat på ett par stycken efter det, men alltid tröttnat.

Studentlitteratur läste jag mycket i början av utbildningen jag går, men man lärde sig gallra bort det onödiga, och ganska snart så gallrades hela böcker bort till förmån för föreläsningsanteckningar.

Redigerat 30 september 2008 av Fidden

[debatt]

En vanlig deckare kan man ju plöja igenom på några dagar, medans andra böcker kräver (och är värda) mer eftertanke medans man läser.

Hörde att en kvinna, som hade ett annat yrke än att tycka till på TV, läste flera böcker i veckan under arbetsveckorna och under lediga (semester)veckor en till flera böcker om dagen.

Samtidigt har jag läst i en doktorsavhandling att folk INTE läser noveller, av anledningen att de måste "lära sig" ett nytt persongalleri i varje enskild novell (om det förekommer). En roman kan man lättare slarvläsa, inte bara hoppa över långa stycken av miljöbeskrivningar t.ex., utan faktiskt hela kapitel.

När det gäller kvinnan ovan så undrar jag om det inte gäller "hela böcker"...

Nu förstår jag iaf hur hon "läser".

Det borde inte ens räknas som läsning.

//:debatt

[debatt]

Jag som läser 50% för språket och 50% för handlingen/berättelsens skull.

Har en kompis som läser lika snabbt som kvinnan. Ofta tar han en deckare på 2-3 timmar.

Han läser aldrig för språkets skull...

Synd.

🙂

[Johan Royen]

Njaej, vet inte om jag håller med där. För att plocka in lite matte: Läshastigheten för förståelse ligger på mellan 200 och 400 ord per minut. Om vi antar att vår läsare ligger på den övre extremen och lägger fyra timmar per dag på att läsa, så tar hon sig igenom 96 000 ord om dagen, motsvarande ungefär 350-400 sidor eller en normallång roman. Och då har hon alltså tid över för att jobba åtta timmar, sova åtta timmar, med mera...

Och då räknar vi alltså inte med att hon bara skummar igenom materialet, och utgår ifrån att hon inte har en abnorm förmåga att ta till sig text.

[debatt]

Och då räknar vi alltså inte med att hon bara skummar igenom materialet, och utgår ifrån att hon inte har en abnorm förmåga att ta till sig text.

Du menar väl att vi ska stryka ordet "inte" i sista meningen på slutet?

"och utgår ifrån att hon har en abnorm förmåga att ta till sig text"

😛

[debatt]

Njaej, vet inte om jag håller med där. För att plocka in lite matte: Läshastigheten för förståelse ligger på mellan 200 och 400 ord per minut.

Var är detta hämtat från?

Snarare ska det väl vara 200-400 bokstäver per minut.

Gör ett enkelt test.

LÄS detta ur en bok HÖGT!

Då märker man med en gång att det låter illa om man pressar in 200-400 på en minut.

400 ord delat med sextio är som bekant 6.7 ord per sekund!!

Eller varför inte; prova att läsa HELA BOKEN HÖGT NÄSTA GÅNG. På ett sätt så vem som helst nära runt omkring dig skulle höra varje ord tydligt.

När jag läser så läser jag, om inte högt, så i alla fall tyst för mig själv ord för ord.

6.7 ord per sekund blir inte njutbart...

🙂😛

Redigerat 30 september 2008 av debatt

[Johan Royen]

Och då räknar vi alltså inte med att hon bara skummar igenom materialet, och utgår ifrån att hon inte har en abnorm förmåga att ta till sig text.

Du menar väl att vi ska stryka ordet "inte" i sista meningen på slutet?

"och utgår ifrån att hon har en abnorm förmåga att ta till sig text"

😛

Nej, vi utgår inte ifrån att hon har en abnorm förmåga att ta till sig text -- en lästakt på 200-400 ord/minut konstaterade jag tidigare i inlägget är "normalt" om målet är att tillgodogöra sig innehållet i texten.

Måste dock hålla med om att det är en ovanligt dåligt formulerad mening 🙂

[debatt]

om målet är att tillgodogöra sig innehållet i texten.

Detta är intressant! Det är egentligen den springande punkten som man säger.

För mig är läsning inte alls samma sak som att tillgodogöra sig ett innehåll.

Jag vill dra paralleller till bulimiker och gourmeter.

😛

[Vallhagen]

"och utgår ifrån att hon har en abnorm förmåga att ta till sig text"

😛

Hej Musik!

Nej Royen menar det han skriver, läsardamen är varken slarvig eller "galet övermänskligt" snabb. Hon läser fort, men fortfarande inom nånsorts normalintervall när det gäller läshastighet.

Det finns ju såna där galet lässnabba människor oxå, som knäcker en normalroman på en halvtimme.

Själv läser jag i omgångar, och jag är inte speciellt snabb. Men jag vet faktiskt inte hur många sidor i timmen jag avverkar. Kanske borde klocka det nångång:)

tjing

[debatt]

Prova då att läsa den högt, när du klockar!

Så som du läser den då, på ett sätt så att vem som helst som går förbi kan stanna till och lyssna och uppfatta vartenda ord, så bör du också läsa din bok när du läser den i sammanhanget då du är helt tyst!

Jag lovar att du kommer upp i en hel arbetsvecka...

för en roman på 400 sidor.

//:debatt

[debatt]

Det finns ju såna där galet lässnabba människor oxå, som knäcker en normalroman på en halvtimme.

Det tar det för mig om jag läser första ordet på varje sida i en tjock roman.

Bläddrandet tar ju en hemskt lång tid bara det...

😛

[Vallhagen]

Prova då att läsa den högt, när du klockar!

En annan tanke som slagit mig - som kanske stärker det du säger, säkert flum men vaffan:

Det kan inte vara en tillfällighet att vi PRATAR precis så fort som vi gör, och det är ganska universellt. När vi talar/samtalar/lyssnar så levereras ungefär samma antal ord i minuten oberoende av språkkultur. Det är klart att någon pratar dubbelt så fort som nån annan (Lasse Kinch vs Kristina Lugn 😛 ), men inte 50 gånger snabbare. Lasse ligger nog för övrigt på den övre gränsen, snabbare än så och vi hänger inte med.

Det måste ju bero på att kommunikation ska ske i ett visst tempo för att vi ska hinna fatta och lyssna.

Det kan vara (är) skillnad mellan att läsa och lyssna, men ändå som du säger; läs i samtalstakt, förstå mer 🙂

[android]

Prova då att läsa den högt, när du klockar!

Så som du läser den då, på ett sätt så att vem som helst som går förbi kan stanna till och lyssna och uppfatta vartenda ord, så bör du också läsa din bok när du läser den i sammanhanget då du är helt tyst!

Fast jag tror inte att så långsam takt är ett måste för att man ska kunna tillgodogöra sig boken på ett "bra" sätt. Jag läser nog ungefär lika snabbt oavsett innehåll, men ägnar mer tid åt eftertanke mellan stycken/sidor/kapitel om det är något substantiellt jag läser...

Tycker nog nästan att det är svårare att läsa högt, eftersom man då på ett annat sätt måste tänka på artikulation och sånt. Svårt att hålla fokus på det viktiga...

Edit: Så lagom är kanske bäst...? 🙂

Redigerat 1 oktober 2008 av android

[tbruce]

Är det inte så att det är mycket svårt att hålla koncentrationen maxad i mer än tjugosekundersstötar? Att läsa ett par meningar superfort är ju inget problem, men man klarar ju inte av absolut maxtempo rakt igenom en hel bok. Och om man får ens minsta intryck av det man läser så måste ju tankarna vandra iväg en sväng ibland, ta sig en nypa luft och smälta intrycken för att sedan komma tillbaks till boken och ta in mer - och den processen kan ju ta precis hur mycket tid som helst, flera dagar om boken är riktigt intressant.

Att läsa handlar liksom inte bara om att titta på massa ord. Man ska ju både förstå och känna/tänka/tycka något om texten, eller?

Jag tvivlar iofs inte på att det finns folk som ledigt tar sig igenom en genomsnittsroman på en dag, men jag undrar om inte läsglädjen är bra mycket större om man tar det lite lugnare...

[tAUG]

När man läser mycket så kommer man ju in i ett sorts gung i sitt läsande.

När man är helt ny på att läsa (imagine en 6-åring) så läser de bokstav för bokstav för att så småningom fåihop ett helt ord i huvudet.

Någon annan som är mer van att läsa ser på en gång vad det står, behöver alltså inte tragla sig igenom varje bokstav, utan ser helt enkelt vad ordet betyder bara genom att titta på det.

När man har kommit ännu lite längre i sitt läsande så kan man se många ord, rader, meningar osv.. De behöver alltså inte tragla sig igenom varje ord men får för det inte en sämre läsupplevelse - snarare bättre, eller jag vet inte.. vidare kanske?

Sen är det ju klart att även de tar pauser mellan meningar och ord för att, som debatt sa, "smaka på" texten.

[Wernborg]

Prova då att läsa den högt, när du klockar!

Så som du läser den då, på ett sätt så att vem som helst som går förbi kan stanna till och lyssna och uppfatta vartenda ord, så bör du också läsa din bok när du läser den i sammanhanget då du är helt tyst!

Jag lovar att du kommer upp i en hel arbetsvecka...

för en roman på 400 sidor.

//:debatt

Lyssnade på en av Stieg Larssons som ljudbok en gång.

Frun läste pappersvarianten samtidigt så jag plockade helt enkelt upp boken och läste med samtidigt som den lästes upp.

Det gåååår inte att läsa så långsamt som man talar. Det var galet långsamt helt enkelt.

Vet inte om jag tillförde diskussionen något, men ändå.... 😉

[debatt]

Det gåååår inte att läsa så långsamt som man talar. Det var galet långsamt helt enkelt.

Vet inte om jag tillförde diskussionen något, men ändå.... 🙂

Du tillförde massor - man kan konstatera att jag är galen, för så läser jag! 😉

Jag liksom viskar varje ord för mig själv...

Fantastiskt!!

🙂

//:debatt

[tAUG]

Jag liksom viskar varje ord för mig själv...

Fantastiskt!!

🙂

//:debatt

Shit, gör du verkligen det, hela boken igenom? 😉

Jag kan, som du säger; stanna upp och smaka på ord, läsa om meningar igen för att verkligen ta in det som står osv. men jag skulle verkligen inte palla göra det hela boken igenom! 🙂

Hur gör du då på forumet? Läser du även det långsamt för att ta in, eller skummar du bara igenom? Eller någon blandning?

Personligen läser jag ganska snabbt (skummar alltså inte, utan läser snabbt så att jag fortfarande förstår..) igenom och om det är någonting inressant kan jag stanna till och läsa noggrannare.

Christian

[debatt]

På Forumet här läser jag snabbare. Forumtexter ser jag inte som en konstform.

🙁

//:debatt