Vintage Instrument

[Myrli]

Hej, letade på studio efter en tråd om just vintage instrument men hittade inte det men jag gör en egen.

Denna tråd ligger i Allmänt entligen bara för att det inte fanns en annan kategori som passade. Ett vintage instrument kan ju vara vilket instrument som helst. Bara det är gammalt.

Hur som helst.. Idén kommer av att jag nyss köpte mig en Daion Headhunter 555. Det är en semiakustisk gitarr som tillverkades runt sent 70 och tidigt 80 tal. Den modellen sägs vara ovanlig och många har aldrig sett en sådan, inte jag heller för den delen.

Killen som hade musikaffären sa att han bara hade sett en sådan gitarr till salu tidigare. Kollade runt lite på nätet och hittade väldgt lite info om just denna gitarr.

Det jag vet dock är att Daion tillverkades i Japan och var av hög kvalité.

Här kommer lite info om Daion på engelska, texten är hämtad från http://daionguitars.com/index.php

Daion History

Daion, a Japanese word that translates to "big sound", seems an apt name for a company that produced a line of guitars that to this day is known for their full bodied sound. This seems to be the defining characteristic for fine vintage guitars, one that crops up in all their advertising and in reviews of the various models across the different guitar websites, even by players who have never heard of the brand or seen their ads. The logo for the company, a stylized tuning fork, also resembles a stylized lyre or even a stylized antelope skull, for which it has been mistaken.

Daion guitars were built by Japanese guitar manufacturer Yamaki (a Japanese word meaning "happy trees on the mountain") in the late 70s and early 80s. Yamaki's guitar designer Hirotsugu Teradaira was a pioneer in the use of brass and solid cedar as design materials. Yamaki had been producing copies of Martins and other fine guitars for some time and felt that their products were getting lost among the other Japanese imports in the American market. They teamed up with an American music distributor based in Waco, Texas named MCI, to redefine their brand and redesign their line. The MCI team also supplied design ideas for their line of electric guitars and basses.

One of the many unique features of the electric guitars was the 9 piece Rosewood & Maple neck through body design that gives the Power Series their singular look. The melding of these different tonewoods and the particular alignment of their woodgrains provided for exceptional strength and a supurb tone. Despite the craftsmanship of these guitars and the fresh marketing approach, much of the American music scene of this period was focused on the novelty of the sythesizer and its many variations and implications. The laminate technique developed for use in the Daion neck was adapted sucessfully to golf clubs -- this was before graphite had come into such wide use. As the US market dwindled and MCI closed shop, Yamaki discontinued much of their production line of the Daion brand of guitars and began making golf clubs.

Interestingly, the Daion brand did live on past the dissolution of their partnership with MCI. Several of the key players from MCI were on the faculty of McLennan Community College in Waco in the music department. They offered Daion guitars to their students at reduced prices. I currently have one of these guitars in my possession that a former MCC student bought, it is branded Daion but does not sport the Daion logo, rather a unique headstock design and position markers and is stamped on the inside with a Yamaki model number. The exact date of its manufacture and purchase is unknown so it is not clear if this guitar is from the "post-MCI" era.

Här kommer slutligen en bild på den gitarr som jag har köpt.

//Anders

Redigerat 21 maj 2008 av Myrli

[Myrli]

?? Är det ingen som vill eller kan lägga ut något här?

//Anders

[IDF]

?? Är det ingen som vill eller kan lägga ut något här?

//Anders

det sker inga underverk på 24 timmar och 9 min.

jag återkommer

[Gain]

Med touchplates, cutoff/res nobbar, svaj, mix mellan motsvarande JX3P (syntdelen) och hyfsat feta humbuckers har man haft mycket roligt med den här 😄 Gitarren i sig låter riktigt bra. Dunkade på en 25-30 papp då och har till skillnad från TB-303, Juno 60, 808 och annat smått och gott behållt guran. (Borde ju haft kvar resten också eller åtminstone sålt dyrt när det var läge my ass) Tror vi sladdade iväg en 909 för 1 000 spänn 😄

[Claes Holmerup]

Räknas min Rickenbacker från juni 1976 som vintage?

Så här ser den ut i alla fall:

Oslagbart lättspelad, så den kommer jag aldrig att göra mig av med.

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag för säkert 10 år sedan eller något - eftersom jag tyckte att det var onödigt att ha två 4001:or när jag inte längre hade något band...

[Myrli]

Räknas min Rickenbacker från juni 1976 som vintage?

Så här ser den ut i alla fall:

Oslagbart lättspelad, så den kommer jag aldrig att göra mig av med.

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag för säkert 10 år sedan eller något - eftersom jag tyckte att det var onödigt att ha två 4001:or när jag inte längre hade något band...

Den var snygg.. kollade faktiskt på rickenbacker häromdagen på musik affären. Vad vet du om basen förutom att den är tillverkad 76?

Gain.. häfftigt.. har aldrig sett en sån gitarr förr. Hur funkar den? kan man få ut en digital signal? //anders

[Umemagnus]

Nu äger jag inte just denna, men den är ordentligt vintage... 1778!!

En kontrabasharpa (har en likadan, fast fungerande 😉 )

EDIT; Jamenvafasen, det är ju den som syns på min bild, här till vänster..

Redigerat 23 maj 2008 av Umemagnus

[Claes Holmerup]

Räknas min Rickenbacker från juni 1976 som vintage?

Så här ser den ut i alla fall:

Oslagbart lättspelad, så den kommer jag aldrig att göra mig av med.

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag för säkert 10 år sedan eller något - eftersom jag tyckte att det var onödigt att ha två 4001:or när jag inte längre hade något band...

Den var snygg.. kollade faktiskt på rickenbacker häromdagen på musik affären. Vad vet du om basen förutom att den är tillverkad 76?

Tillverkningsår och vecka får man fram genom att knappa in serienumret på Rickenbackers hemsida. Vad jag vet mer om den? I princip ingenting annat än att den är svart, snygg och lättspelad...

Nämnde jag förresten att den är lättspelad...? 😠

[Gain]

Gain.. häfftigt.. har aldrig sett en sån gitarr förr. Hur funkar den? kan man få ut en digital signal? //anders

Lite curiosa (och lyssning lite längre ner) då den väl på många sätt motsvarar utvecklingsivern från tidigt 80-tal. JX3P´n som den motsvarar var faktiskt Rolands första synt med MIDI. Den klarade dessutom bara note on/off. GR-700 (1984) har med sina sex röster med två DCO på varje endast MIDI-ut men fixar dock programchange, pitchbend och hold.

På in-utgångssidan i övrigt är det dubbla xlr, vanliga tele mono/stereo för synt respektive gitarrljud. Ingång för fotpedal (pitchbend och VCF)

Från gitarren kör man med en 24-pinnare.

Några justa features:

Varje sträng kan valfritt tilldelas syntljud av/på, Hold funktion (pedal)och pitchbend up/down.

Den går också att ställa den i kromatiskt läge (så att den agerar som ett vanligt keyboard) Påverkar alltså både pitchbend och glissando..coolt för lite ”monosolos”!

Snabbknappar för att enveloperna ska påverka (och/eller) DCO, VCF, VCA

Här är gitarrens (G-707) knappar och spakar: (klicka för större bild)

Några som använt/använder är Cirrus, Tim Sköld (MDFMK, Marilyn Manson), Amir Derakh (Orgy), Charlie Singleton (Cameo), T.G.Noyes, King Crimson, Sigue Sigue Sputnik, Andy Summers (Police), Janne Schaffer, Brian May (Queen) och KK Downing/Glen Tipton (Judas Priest)…åsså jag då 😛

Här är den i sitt (bildligt definitivt) rätta sammanhang live med MDFMK och Tim Sköld. Ni hör den under de första 40 sek. Förbannat skönt mixad med disten på andra delen av riffet.

http://www.youtube.com/watch?v=My5B1rINLv4...feature=related

I den här så hör ni den helt separerad när Sköld bänder och kör på touchplaten mellan sångerskans första versrader redan vid 0:20

[Hellpig]

Min trotjänare får man väl kalla denna Gibson Les Paul från 1976. Ser ut som en standard tobacco sunburst men på halsens baksida står det DeLuxe. Jag vet tyvärr inte hur detta kommer sig, men det är väl ett byte av hals som orsakat det (men någon har ju gjort sig besväret att sätta på en Standardklocka på huvudet och halsen är lackad i tobacco också!) Jag köpte denna privat 1986/87 för 4500 kr. Skulle tro att det är mitt bästa köp någonsin...

[sixties]

Jag har 3 basar av äldre modell, en hagström swede från -78 (ni vet hur de ser ut) sedan en mosrite Combo från ca 66-67(fast min är mer vinröd och en av stämskruvarna är utbytt) och en Framus star bass från -66 (min är i sunburst).

detalierade när bilder på en exakt likadan bas som min framus.

gick inte att länka till mosrite combo bilden men kolla här: http://www.premierguitar.com/Gear/Guitars/...Combo_Bass.aspx

[Analogfreak (oregistrerad)]

Behöver jag kommentera den här? 🙂

[PGW]

Några Haggor från det gyllene 60-talet & en strata som är lite äldre kanske ?

Per

[Hellpig]

Behöver jag kommentera den här? 😄

Näe, men flaggan var ju kul/cool! 🙂

[PGW]

Äh, jag slänger in min senaste favorit också : Harmony Stratotone ( `50-nånting ) som låter coolt med ( `62 ) Gibson GA-40T:n den lutar mot.

[neriks]

Dax för lite vintage-syntar 😄

Överst på ovanstående bild (klicka på bilden för att se den i högre upplösning) är en Sequential Circuits Prophet-5 och underst är en Yamaha CS-80.

Sequential Circuits Prophet-5 var en av de första polyfoniska analogsyntar som tillverkades. Den tillverkades i runt 7.200 exemplar mellan åren 1978 och 1984. Den första revisionen av Prophet-5 byggdes helt förhand i 187 exemplar. Dessa var ohyggligt instabila och många av dem gick inte att använda. Den andra revisionen av Prophet-5 byggdes i 1.121 exemplar och även fast dessa var betydligt stabilare än revsion 1 så valde Sequential Circuits ändå att släppa en tredje revision. Den tredje revisionen tillverkades i över 6.000 exemplar och använde helt andra IC—kretsar än revision 1 och 2. Revision 1 och 2 har IC-kretsar från SSM (Solid State Microtechnology) medan revision 3 har IC-kretsar från Curtis. Eftersom man använde olika kretsar mellan de olika revisionerna så skiljer sig ljudkaraktären en del mellan revision 1/2 och revision 3. Det exemplar av Prophet-5 som finns på bilden ovan är en revision 2 ...

Samtidigt som Sequential Circuits jobbade med att utveckla Prophet-5 jobbade Yamaha med att utveckla en egen serie av polyfoniska analogsyntar. Yamaha som tidigare hade en hel del erfarenhet av att bygga elorglar utvecklade i mitten av 70-talet en av världens mäktigaste analoga synthesizer, nämligen Yamaha GX-1. Yamaha GX-1 var emellertid så pass stor, komplex och dyr att Yamaha behövde en enklare serie synthesizers. Ur Yamaha GX-1 så föddes CS-serien som från början omfattade Yamaha CS-50, CS-60 och CS-80. Störst av syntarna i CS-serien var Yamaha CS-80 som med sin vikt på runt 100 kg fortfarande är en av de allra tyngsta syntarna som tillverkats. CS-80'n var när den kom ut på marknaden 1977 i många avseenden helt revolutionerande med sina 8 rösters polyfoni, preset-minne, anslagskänslighet och polyfonisk aftertouch.

Ovansåtende bild (klicka på bilden för att se den i högre upplösning) en närbild på några av modulerna hos en Moog Modular.

Synthesizerns utveckling tog fart i mitten av 1900-talet när man på flera håll börjar konstruera och bygga elektroniska apparater för att alstra ljud på elektronisk väg. De första syntarna var dock enormt otympliga och det var inte heller avsedda för musik. Det stora genombrottet för teknologin dröjde fram till 1963 då Dr Robert Moog utvecklade och byggde sin första synthseizer. Synten som Moog konstruerade var modulärt uppbyggd och för att programmera den så var man tvungen att koppla kablar mellan de olika modulerna precis som på en gammal telefonväxel. Modellserien av dessa moduler kallades Moog Series 900 och syntarna benämndes vanligtvis Moog Modular. Dessa syntar var dock extremt dyra och därför var det endast ett fåtal studios, artister och universitet som hade råd att köpa dem. P.g.a av detta så byggdes de i en relativt begränsad upplaga från mitten av 60-talet fram till slutet av 70-talet. De tidigaste exemplaren av Moog's modulära syntar innhöll en oscillator vars modellbeteckning var 901. Denna var dock tämligen ostabil och i början av 70-talet utvecklade Moog en stabilare variant av oscillator kallad 921. Synten på bilden ovan är tilllverkad någon gång runt 1974 och är utrustad med den senare typen av oscillatorer.

[Analogfreak (oregistrerad)]

Behöver jag kommentera den här? 🙂

Näe, men flaggan var ju kul/cool! 🙂

Ordet "Organ"? 🙂

mm det är skojigt

[sixties]

jag har en farfisa compact duo. Kungen av orglar!

[zulo]

Räknas min Rickenbacker från juni 1976 som vintage?

Så här ser den ut i alla fall:

Oslagbart lättspelad, så den kommer jag aldrig att göra mig av med.

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag för säkert 10 år sedan eller något - eftersom jag tyckte att det var onödigt att ha två 4001:or när jag inte längre hade något band...

Den var snygg.. kollade faktiskt på rickenbacker häromdagen på musik affären. Vad vet du om basen förutom att den är tillverkad 76?

Tillverkningsår och vecka får man fram genom att knappa in serienumret på Rickenbackers hemsida. Vad jag vet mer om den? I princip ingenting annat än att den är svart, snygg och lättspelad...

Nämnde jag förresten att den är lättspelad...? 🙂

Är själv inte basist men har för mig att rickenbackerbasar hade klena halsar. En basist jag spelade med på den tiden det begav sig skaffade en sådan och klagade på just halsen.

[Desecrated]

Den här melodicittran är från 1947 och är i otroligt bra skick.

Dom här melodicittrorna är en svensk uppfining och det finns också ett eget notsystem till dom, där man lägger noterna under strängarna, nästan som tabbar. Låter bra gör den också.

[Johan Royen]

Yamaha DX7

Var ska man börja någonstans? FM-synten DX7 har äran att vara den första kommersiellt

framgångsrika digitala synten. När den kom var den så ball att ALLA var tvungna att

använda en på sin skiva, vilket är anledningen till att FM-genererade elpianoljud numera

är totalförbjudna enligt Haagkonventionen.

Det här exemplaret hade någon slängt på soptippen, där min far och min bror hittade

den och räddade den från säker undergång. Det enda som var fel på den var att

klaviaturen hade tagit lite stryk, men det skedde nog vid själva avstjälpningen. Alla

tangenter utom två gick dock att fixa.

[Claes Holmerup]

Räknas min Rickenbacker från juni 1976 som vintage?

Så här ser den ut i alla fall:

Oslagbart lättspelad, så den kommer jag aldrig att göra mig av med.

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag för säkert 10 år sedan eller något - eftersom jag tyckte att det var onödigt att ha två 4001:or när jag inte längre hade något band...

Den var snygg.. kollade faktiskt på rickenbacker häromdagen på musik affären. Vad vet du om basen förutom att den är tillverkad 76?

Tillverkningsår och vecka får man fram genom att knappa in serienumret på Rickenbackers hemsida. Vad jag vet mer om den? I princip ingenting annat än att den är svart, snygg och lättspelad...

Nämnde jag förresten att den är lättspelad...? 🙂

Är själv inte basist men har för mig att rickenbackerbasar hade klena halsar. En basist jag spelade med på den tiden det begav sig skaffade en sådan och klagade på just halsen.

Jag har inte haft några problem med det på de två 4001:or jag har haft - men om man sätter på extremt tjocka strängar, så är det förstås ingen höjdare. Med de strängar som den är avsedd för, så är det däremot inga bekymmer. 🙂

[TUFFTUFFTUFF]

Här är den i sitt (bildligt definitivt) rätta sammanhang live med MDFMK och Tim Sköld. Ni hör den under de första 40 sek. Förbannat skönt mixad med disten på andra delen av riffet.

http://www.youtube.com/watch?v=My5B1rINLv4...feature=related

I den här så hör ni den helt separerad när Sköld bänder och kör på touchplaten mellan sångerskans första versrader redan vid 0:20

http://www.youtube.com/watch?v=A9lNQ7bDSYM...feature=related

He, he, han har bestämt ändrat look en del. Ser inte riktigt ut

🙂

[nilsemil]

vad menar du med "organ?" själv?

Behöver jag kommentera den här? 🙂

Näe, men flaggan var ju kul/cool! 😄

Ordet "Organ"? 🙂

mm det är skojigt

[Analogfreak (oregistrerad)]

vad menar du med "organ?" själv?

Behöver jag kommentera den här? 😆

Näe, men flaggan var ju kul/cool! 😆

Ordet "Organ"? 😆

mm det är skojigt

Ja dom har ju det ordet på flaggan... 🙂

[Fyhren (oregistrerad)]

Hej! Är stratan helt orginal? Är det en PRECBS 1965 och bakåt? Säljer du något av grejerna?

Fyhren

Några Haggor från det gyllene 60-talet & en strata som är lite äldre kanske ?

Per

[PGW]

Hej! Är stratan helt orginal? Är det en PRECBS 1965 och bakåt? Säljer du något av grejerna?

Fyhren

Nej & ja, Stratan är en omlackad `59 med hemgjort plektrumskydd ( tidigare ägare ) - i övrigt original & min "baby" liksom -m.a.o. inte till salu. Jag har haft den sedan `96 när priserna var avsevärt annorlunda mot idag.

Man skulle ha varit stadd vid kassa i början av 80-talet, kommer ihåg att Hagströms i Gävle hade en 50-tals strata för 2500:-, men det var ingen som ville ha sånt gammalt junk då -det fanns ju nya fina för 6 - 7000:-........ 😆

Däremot är alla haggorna & några till till salu till hugade köpare via Vendolin-länken nedan.

Jag har börjat få det lite trångt hemma & är mer intresserad av andra pryttlar, så jag kommer att lägga ut lite efter hand via Tradera eller Vendolin under hösten - i sommar har jag inte tid liksom.

Är du intresserad, så maila gärna via min profil-mail - jag håller på att göra en prislista på begäran från några affärer & privatpersoner.

Rock on !

Per

[Hermholtz]

Vad fick du betala för den gitarren? 😉

[ljudplugg]

Hej!

Tänkte bara säga att om nån här är intresserad av att köpa en gammal Fender Musicmaster bas från -75 så kan ni kolla in den här:

https://www.studio.se/index.php?showtopic=70575

[judi77]

Hej, letade på studio efter en tråd om just vintage instrument men hittade inte det men jag gör en egen.

Denna tråd ligger i Allmänt entligen bara för att det inte fanns en annan kategori som passade. Ett vintage instrument kan ju vara vilket instrument som helst. Bara det är gammalt.

Hur som helst.. Idén kommer av att jag nyss köpte mig en Daion Headhunter 555. Det är en semiakustisk gitarr som tillverkades runt sent 70 och tidigt 80 tal. Den modellen sägs vara ovanlig och många har aldrig sett en sådan, inte jag heller för den delen.

Killen som hade musikaffären sa att han bara hade sett en sådan gitarr till salu tidigare. Kollade runt lite på nätet och hittade väldgt lite info om just denna gitarr.

Det jag vet dock är att Daion tillverkades i Japan och var av hög kvalité.

Här kommer lite info om Daion på engelska, texten är hämtad från http://daionguitars.com/index.php

Daion History

Daion, a Japanese word that translates to "big sound", seems an apt name for a company that produced a line of guitars that to this day is known for their full bodied sound. This seems to be the defining characteristic for fine vintage guitars, one that crops up in all their advertising and in reviews of the various models across the different guitar websites, even by players who have never heard of the brand or seen their ads. The logo for the company, a stylized tuning fork, also resembles a stylized lyre or even a stylized antelope skull, for which it has been mistaken.

Daion guitars were built by Japanese guitar manufacturer Yamaki (a Japanese word meaning "happy trees on the mountain") in the late 70s and early 80s. Yamaki's guitar designer Hirotsugu Teradaira was a pioneer in the use of brass and solid cedar as design materials. Yamaki had been producing copies of Martins and other fine guitars for some time and felt that their products were getting lost among the other Japanese imports in the American market. They teamed up with an American music distributor based in Waco, Texas named MCI, to redefine their brand and redesign their line. The MCI team also supplied design ideas for their line of electric guitars and basses.

One of the many unique features of the electric guitars was the 9 piece Rosewood & Maple neck through body design that gives the Power Series their singular look. The melding of these different tonewoods and the particular alignment of their woodgrains provided for exceptional strength and a supurb tone. Despite the craftsmanship of these guitars and the fresh marketing approach, much of the American music scene of this period was focused on the novelty of the sythesizer and its many variations and implications. The laminate technique developed for use in the Daion neck was adapted sucessfully to golf clubs -- this was before graphite had come into such wide use. As the US market dwindled and MCI closed shop, Yamaki discontinued much of their production line of the Daion brand of guitars and began making golf clubs.

Interestingly, the Daion brand did live on past the dissolution of their partnership with MCI. Several of the key players from MCI were on the faculty of McLennan Community College in Waco in the music department. They offered Daion guitars to their students at reduced prices. I currently have one of these guitars in my possession that a former MCC student bought, it is branded Daion but does not sport the Daion logo, rather a unique headstock design and position markers and is stamped on the inside with a Yamaki model number. The exact date of its manufacture and purchase is unknown so it is not clear if this guitar is from the "post-MCI" era.

Här kommer slutligen en bild på den gitarr som jag har köpt.

//Anders