Begåvad men ointresserad

[Hellpig]

Så här i efterdyningarna av julen slog det mig att jag hade något nytt att posta om... något som man kanske kan diskutera lite lojt så här medan julfrossan lägger sig om en molande värk i magtrakten.

Jag har haft förmånen att hitta/plocka fram två sångbegåvningar, väldigt lovande men som sedan på frund av deras eget ointresse helt enkelt falnat ut. Dött utan att komma någonstans. Detta på en liten ort med betydligt färre än 20000 invånare (i kommunen!).

Den förste killen var helt ung när jag lärde känna genom diverse fester. Han sjöng otroligt bra, tonsäker rätt av. In i studio utan repeterade sångslingor satte han rubbet, inräknat körer med stämmor och melodier som han improviserade fram efterhand. Jag tror aldrig att jag hörde honom sjunga flaskt under några omständigheter. Medan vi lirade tillsammans försökte andra band "sno honom" men lyckades inte. Vilket mynnade ut i just det som blev vårt fall också - han var för lat. Det slutade med att vårt band lades ner pga hans ointresse för att lägga ner tid/pengar på det och nu för tiden lirar sporadiskt i ett coverband med betoning på sporadiskt. Så går det kanske när man hellre tittar på söndagsöppet på TV än repar.

Den andre var en grym impersonator av känd svensk artist. Problemet var att han hade noll driv. (också kanske skall tilläggas) Han tog hellre gitarren och gick på en fest o lirade mot att polare bjöd på hembränt än att ta ett gig i Stockholm för 15000 kr. Hade lätt en möjlighet att livnära sig på detta men stod hellre på sur fabrik och festade på helgerna. Till slut gav jag upp och han gick vidare med en annan medmusiker som upplevde precis samma problem som jag gjorde.

Hur trist är inte detta? Hur vanligt är det egentligen? Jag snackar alltså om personer med en begåvning utöver det vanliga som fick de som lyssnade att sucka av hänförelse men de hade detta med sig medfött verkar det som... kan det vara så att när man inte behövt slita något för att lära sig det man får uppskattning för så är det ointressant? Eller är det ren dumhet? Jag vet inte. Jag kan bara inte se hur man hellre står på ett skitjobb som med sisådär betalning än att livnära sig på något som är kul och kreativt.

[Desecrated]

Det är otroligt vanligt, sen jag började hyra in musiker för 3 år sen har jag säkert gått igenom minst 10 musiker som jag gjort mig av med just för att dom är för lata. Det är väldigt väldigt svårt att hitta människor med driv i.

[Hellpig]

Det är otroligt vanligt, sen jag började hyra in musiker för 3 år sen har jag säkert gått igenom minst 10 musiker som jag gjort mig av med just för att dom är för lata. Det är väldigt väldigt svårt att hitta människor med driv i.

Jodå, jag har gått igenom fler de två nämnda också. Problemet är dock att dessa två var väldigt begåvade till skillnad från de övriga... drivet kan iofs kompensera en hel del för kompetensen men i alla fall.

[Neosus]

Jag spelar med en sån nu... 😕

[Emulator]

känner tyvärr igen det där 😕

[Sonefors]

Själv är jag så drivande att ingen hänger med 😄 Jag sitter så mycket i studion (eller satt innan jag flyttade till stockholm för att plugga på sae) att mina kompisar blir tokig på mig. Men jag har varit så dom senaste 5 åren så dom börjar väl fatta vinken. Det är musiken och låtskrivandet som styr mitt liv.

Men det där med partners är svårt. Det är svårt att hitta någon bra partner som orkar sitta i studion 7 dagar i veckan och skriva låtar. Kanske gör man det en dag, men fram tills dess är det bara att köra solo. Man är ju lite ego också 🙁

Mvh

Fredrik Sonefors

[dali]

Det omvända verkar också gälla ... titta bara på Idol, där är det plågsamt tydligt att majoriteten av alla som verkligen vill synas är totalt talanglösa. Kanske är det så illa att talang och ambition är motverkande krafter, finns det ena så saknas det andra.

Stämmer i alla fall med mina erfarenheter av (amatör)musiker, de riktigt haksläppsduktiga är inte de som tar plats och till varje pris vill bli kända.

Redigerat 26 december 2007 av dali

[tbruce]

Skumt för nästan all typ av begåvning kräver ju något mått av intresse för att utvecklas från bara begåvning till att vara riktigt användbar. Det är inte så lätt att göra en David utan att ha åtminstone lite pejl på anatomi s a s... men visst, det är väl kanske lite skillnad på skulptur och sång.

[bjorrra]

Jag tror personligen att även av de riktigt riktigt talangfulla ser musiken som ett avbrott från verkligheten, dvs bara att leka och låta det ligga på den nivån. Jag tror personligen att det är lätt att pressen kommer flåsande i nacken, prestationsångest och övriga åkommor infinner sig om man ska satsa fullt ut på musiken i detta fall. Att det sedan är en bransch där det inte enbart är talang som påverkar din inkomst tror jag även kan vara ett faktum som många kan bli skrämda av.

[Desecrated]

Det är otroligt vanligt, sen jag började hyra in musiker för 3 år sen har jag säkert gått igenom minst 10 musiker som jag gjort mig av med just för att dom är för lata. Det är väldigt väldigt svårt att hitta människor med driv i.

Jodå, jag har gått igenom fler de två nämnda också. Problemet är dock att dessa två var väldigt begåvade till skillnad från de övriga... drivet kan iofs kompensera en hel del för kompetensen men i alla fall.

Då hyr man in musiker, från andra kommuner, via internet, ut ur landet om det så behövs. talang får man sällan utan att behöva betala för det.

[Desecrated]

Skumt för nästan all typ av begåvning kräver ju något mått av intresse för att utvecklas från bara begåvning till att vara riktigt användbar. Det är inte så lätt att göra en David utan att ha åtminstone lite pejl på anatomi s a s... men visst, det är väl kanske lite skillnad på skulptur och sång.

Dom som är naturligt duktiga tröttnar fort, det finns ingen utmaning, alltså heller inget nöje när dom äntligen klarar av att spela det svåra partiet i en låt. Eftersom dom sätter det på andra försöket. En gång fick jag repa i 2 månader för att spela in en låt och den var inte ens bra, men det är den driven som gör det kul för mig, jag kan lära mig nånting nytt varje dag, jag kan sakta men säkert utvecklas varje dag, om jag jämför mitt spelande nu med mitt spelande för ett halvår sen hör jag en skillnad.

Min brorsa däremot är född med nästan perfekt gehör och omänsklig rytm känsla, när han var 13 år var han en av dom bästa trummisarna jag hört. Inte bara lokalt, även jämfört med morgan ågren och tomas hakke, nu är han 25 och han är fortfarande kvar på samma topp 10 lista. problemet är att jag tror han blivit lite sämre, han har inte samma driv längre, tvspel och kvinnor verkar vara roligare än att stå 8 timmar per dag i studion. Jag tror inte han kommer att fortsätta året ut, därför har jag hyrt in en annan trummis som tar över från och med i april.

Punkt 2

Det tog michelangelo 4 år att måla sixtinska kapellet varav långa perioder var när han bråkade med påven, och till och med rymde för att komma undan. Förut accepterade man den plågade konstnären som tog tid på sig att göra ett mästerverk, idag har man högst 3 månader på sig att göra klart skivan, dom flesta som kör på indienivå får knappt en månad i studion. Alla plågade konstnärer med ambitioner tas bort och ersätts av personer som ser på musik på samma sätt som ekonomer ser på siffror.

Ett band som nirvana skulle aldrig bli signade idag, det är för mycket besvär med sådana människor, det har ingen betydelse hur bra låtskrivare dom är.

[PBM]

Jag tror att det inte får vara för lätt att uppfylla sina mål, om det hela tiden går enkelt tröttnar man snart och det gäller ju inte bara inom musik.

[Emil]

Skumt för nästan all typ av begåvning kräver ju något mått av intresse för att utvecklas från bara begåvning till att vara riktigt användbar. Det är inte så lätt att göra en David utan att ha åtminstone lite pejl på anatomi s a s... men visst, det är väl kanske lite skillnad på skulptur och sång.

Dom som är naturligt duktiga tröttnar fort, det finns ingen utmaning, alltså heller inget nöje när dom äntligen klarar av att spela det svåra partiet i en låt. Eftersom dom sätter det på andra försöket. En gång fick jag repa i 2 månader för att spela in en låt och den var inte ens bra, men det är den driven som gör det kul för mig, jag kan lära mig nånting nytt varje dag, jag kan sakta men säkert utvecklas varje dag, om jag jämför mitt spelande nu med mitt spelande för ett halvår sen hör jag en skillnad.

Min brorsa däremot är född med nästan perfekt gehör och omänsklig rytm känsla, när han var 13 år var han en av dom bästa trummisarna jag hört. Inte bara lokalt, även jämfört med morgan ågren och tomas hakke, nu är han 25 och han är fortfarande kvar på samma topp 10 lista. problemet är att jag tror han blivit lite sämre, han har inte samma driv längre, tvspel och kvinnor verkar vara roligare än att stå 8 timmar per dag i studion. Jag tror inte han kommer att fortsätta året ut, därför har jag hyrt in en annan trummis som tar över från och med i april.

Punkt 2

Det tog michelangelo 4 år att måla sixtinska kapellet varav långa perioder var när han bråkade med påven, och till och med rymde för att komma undan. Förut accepterade man den plågade konstnären som tog tid på sig att göra ett mästerverk, idag har man högst 3 månader på sig att göra klart skivan, dom flesta som kör på indienivå får knappt en månad i studion. Alla plågade konstnärer med ambitioner tas bort och ersätts av personer som ser på musik på samma sätt som ekonomer ser på siffror.

Ett band som nirvana skulle aldrig bli signade idag, det är för mycket besvär med sådana människor, det har ingen betydelse hur bra låtskrivare dom är.

Men Nirvana var ju aldrig i Studion mer än ett par veckor 😉

[Desecrated]

Skumt för nästan all typ av begåvning kräver ju något mått av intresse för att utvecklas från bara begåvning till att vara riktigt användbar. Det är inte så lätt att göra en David utan att ha åtminstone lite pejl på anatomi s a s... men visst, det är väl kanske lite skillnad på skulptur och sång.

Dom som är naturligt duktiga tröttnar fort, det finns ingen utmaning, alltså heller inget nöje när dom äntligen klarar av att spela det svåra partiet i en låt. Eftersom dom sätter det på andra försöket. En gång fick jag repa i 2 månader för att spela in en låt och den var inte ens bra, men det är den driven som gör det kul för mig, jag kan lära mig nånting nytt varje dag, jag kan sakta men säkert utvecklas varje dag, om jag jämför mitt spelande nu med mitt spelande för ett halvår sen hör jag en skillnad.

Min brorsa däremot är född med nästan perfekt gehör och omänsklig rytm känsla, när han var 13 år var han en av dom bästa trummisarna jag hört. Inte bara lokalt, även jämfört med morgan ågren och tomas hakke, nu är han 25 och han är fortfarande kvar på samma topp 10 lista. problemet är att jag tror han blivit lite sämre, han har inte samma driv längre, tvspel och kvinnor verkar vara roligare än att stå 8 timmar per dag i studion. Jag tror inte han kommer att fortsätta året ut, därför har jag hyrt in en annan trummis som tar över från och med i april.

Punkt 2

Det tog michelangelo 4 år att måla sixtinska kapellet varav långa perioder var när han bråkade med påven, och till och med rymde för att komma undan. Förut accepterade man den plågade konstnären som tog tid på sig att göra ett mästerverk, idag har man högst 3 månader på sig att göra klart skivan, dom flesta som kör på indienivå får knappt en månad i studion. Alla plågade konstnärer med ambitioner tas bort och ersätts av personer som ser på musik på samma sätt som ekonomer ser på siffror.

Ett band som nirvana skulle aldrig bli signade idag, det är för mycket besvär med sådana människor, det har ingen betydelse hur bra låtskrivare dom är.

Men Nirvana var ju aldrig i Studion mer än ett par veckor 😄

Ursäkt om jag skrev lite flummigt, Jag syftade inte på tiden nirvana var i studion utan att dom var plågade konstnärer som ställde till med besvär för alla som var involverade med dom. Sånt beteende tolereras inte från nysignade artister idag, oftast. jag skulle ha delat upp sista stycken i en punkt 2 och punkt 3.

Redigerat 27 december 2007 av Desecrated

[mimla]

Ursäkt om jag skrev lite flummigt, Jag syftade inte på tiden nirvana var i studion utan att dom var plågade konstnärer som ställde till med besvär för alla som var involverade med dom. Sånt beteende tolereras inte från nysignade artister idag, oftast. jag skulle ha delat upp sista stycken i en punkt 2 och punkt 3.

Och britney gör comeback.

😛

[Desecrated]

Ursäkt om jag skrev lite flummigt, Jag syftade inte på tiden nirvana var i studion utan att dom var plågade konstnärer som ställde till med besvär för alla som var involverade med dom. Sånt beteende tolereras inte från nysignade artister idag, oftast. jag skulle ha delat upp sista stycken i en punkt 2 och punkt 3.

Och britney gör comeback.

😛

Hon slog igenom som barnidol, hon kan i princip göra vad fan hon vill efter första skivan, samma med christina aquilera och brittneys lillasyra som alla kommer från samma tvshow.

[Hellpig]

Det är otroligt vanligt, sen jag började hyra in musiker för 3 år sen har jag säkert gått igenom minst 10 musiker som jag gjort mig av med just för att dom är för lata. Det är väldigt väldigt svårt att hitta människor med driv i.

Jodå, jag har gått igenom fler de två nämnda också. Problemet är dock att dessa två var väldigt begåvade till skillnad från de övriga... drivet kan iofs kompensera en hel del för kompetensen men i alla fall.

Då hyr man in musiker, från andra kommuner, via internet, ut ur landet om det så behövs. talang får man sällan utan att behöva betala för det.

Men jag stämmer ju alltid upp gratis! 😆 Nja, allvarligare så ... att hyra in vore kanske ett alternativ om man tjänade något på sin musik. För min del, jag spelar för att jag tycker det är givande på flera plan, så är det inte aktuellt.

[FredrikMikaelsson]

Själv saknar jag talang men klarar mig rätt bra på "drivet"... ;-)

[Hellpig]

Själv saknar jag talang men klarar mig rätt bra på "drivet"... ;-)

Men du har ju musiker omkring dig som verkar intresserade... eller har jag fel? Har jag rätt så måste du jagas ut från tråden med ett granris!

[Pelle Rylander]

Ursäkt om jag skrev lite flummigt, Jag syftade inte på tiden nirvana var i studion utan att dom var plågade konstnärer som ställde till med besvär för alla som var involverade med dom. Sånt beteende tolereras inte från nysignade artister idag, oftast. jag skulle ha delat upp sista stycken i en punkt 2 och punkt 3.

Och britney gör comeback.

🙂

Och SPICE GIRLS!!!! eeeeowwwww....

[Micke H]

Jag har för mig att svenska progmetalbandet Pain Of Salvation är inne i en sådan period just nu. Eller har varit nyligen åtminstone.

Daniel Gildelöw, extremt hängiven, besatt, motiverad, drivande, enormt kreativ, med ett klart mål, dessutom duktig på att sjunga, gura, skriva låtar, arr, mm men några av bandmedlemmarna som är lika duktiga rent musikaliskt har svårt att hänga kvar. Trummisen har slutat, och ene gitarristen, som sedan kom tillbaks eller övertalades.

Hoppsan, det var nytt för mig. Det jag hörde var att att basisten hoppade av för att han inte längre bodde i samma land som dom övriga (Holland) och inte kunde repa ordentligt med dom andra, och att trummisen nu ganska nyligen efter turnén hoppade av för att bandet började ta för mycket tid från privatlivet.

[Magpie]

Elitidrottare lägger av när de känner att de inte har någon "driv" eller motivation kvar. Även om de aldrig har varit i bättre fysisk kondition, t o m om de skulle slå världsrekord. Man måste ha det där "i sig" hela tiden. Att man bara måste syssla med det helt enkelt utan anledning. Att man "inte kan låta bli".

Fast det beror nog på vilken elitsport man håller på med.

Vissa grupper har jag svårt för att tänka mig att de ens rör sporten igen för att det var så kul att hålla på, t.ex. Höjd, 100 meter, 100 000m, Tour de france, ja många friidrottsgrenar. Tacka vetja sporter där man faktiskt kan gå ut med polarna för att ha kul, ovsett om man är proffs eller amatör. Särskilt sporter där inte medfödd fysik, längd mm spelar roll. Lira lite fotboll eller varför inte rulla eller snöglida bräda 🙂

Redigerat 28 december 2007 av Magpie

[Gäst]

Vädligt intressant diskussion. Märker det som Ove skrev om i mitt eget band. Gittaristen håller på att gå lite överstyr och hade de inte varit för att jag är likadan men vill att andra ska tillföra sitt så hade vi spelat enbart efter hans pipa. Han är på om minsta lilla grej man gör som inte hör till det han skrivit från början, han försöker verkligen hämna all kreativitet. Som tur är har jag väldigt mycket stolthet i min musik, driv och intresse för att experimentera därför ror vi det i land så småningom.

Redigerat 5 januari 2008 av Gäst

[Eric]

Ove satte verkligen huvudet på spiken med tankarna om fäsör.. Det har verkligen missats totalt i denna diskussion när det i grunden är det det handlar om. Applåd

[Ludgo-Pelle]

Ove satte verkligen huvudet på spiken med tankarna om fäsör.. Det har verkligen missats totalt i denna diskussion när det i grunden är det det handlar om. Applåd

Efter varje gång som jag har ätit Chili Corn Carne så blir jag en otroligt skicklig FISÖR....men vad är en FÄSÖR för någonting?

Hälsningar:

Ludgo-Pelle

[Gäst]

Efter varje gång som jag har ätit Chili Corn Carne så blir jag en otroligt skicklig FISÖR....men vad är en FÄSÖR för någonting?

Kanske sångaren som avsågs av trådskaparen, helt enkelt är en s.k. FÄSÖR? Ett bra ord som bl a Ingmar Bergman använde sig av. En tekniskt duktig skådespelare, författare, konstnär, musiker som gör allt rätt, och imponerar med sin virtuositet, men visar inget djupare engagemang eller konstnärlig vision. Jfr, typ "underbarn" som kan spela Mozart på piano så att man baxnar, men har inte en blekaste aning om hur man tolkar, eller ger en personlig prägel på musiken man spelar. Saknar vision, eller att "berätta" ngt.

Hoppas det jag markerade hjälpte något för att förklara.

Redigerat 5 januari 2008 av Gäst

[Unicron]

Vet precis hur du menar, har en kille i min klass som är 17 år och är helt sjuk på trummor, kan spela i princip alla genres och har sån grym talang, men han vägrar satsa och vill inte dra igång något, han lägger hellre tid på att spela handboll eller fotboll. Sånt slöseri på en sån fin talang! Så vet exakt hur du menar.

[Unicron]

Vet precis hur du menar, har en kille i min klass som är 17 år och är helt sjuk på trummor, kan spela i princip alla genres och har sån grym talang, men han vägrar satsa och vill inte dra igång något, han lägger hellre tid på att spela handboll eller fotboll. Sånt slöseri på en sån fin talang! Så vet exakt hur du menar.

Säger bara: Tjuren Ferdinand!

Haha det ska jag säga till honom!

[MUSIKANTEN]

Grymt bra tråd!!

när man har slitit ordentligt för nåt, känns det sååå mycket mer värt!!!

måste dock erkänna att jag själv sjunger väldigt mycket bättre när jag får betalt, än när jag bara "ställer upp"...

/Stefan

http://internetvocals.com

Redigerat 25 januari 2008 av MUSIKANTEN

[Egghuvud]

Det finns ju andra aspekter som kan spela in också. Självförtroende t e x. hade en kompis som var otroligt bra sångare, men som hade ganska dåligt självförtroende. Fast än folk sade att han sjöng lysande så trodde han dem inte han hade inte självförtroende nog att satsa på det helhjärtat.

En annan sak är vilken uppbackning man fått hemifrån. Kanske har ens föräldrar tutat i en att det viktigaste är att ha ett jobb. Att vara kuklturarbetare på heltid är ju inte alltid liktydigt med att man kommer att tjäna pengar eler ha framgång. Hur duktig man än är. Det finns gott om exempel på folk som är fruktansvärt bra utan att de för den saken skull lever på det.

Sedan finns det naturligtvis fullt med det omvända också. Folk som saknar talang eller egentlige mysikalitet men som är etremt drivna. 😉