Bebopkeys Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 (redigerat) Sitter och läser lite om Per Gessles bok i olika tidningar på nätet. Det som tas upp mest i media är när han behandlat sina "bandkompisar" och andra illa Frågan blir: Måste man ha ett "psykopatbeteende" och kliva på vänner och bekanta för att nå framgång. Blåsa bort ödmjukheten och köra "sitt" utan att tveka? Omge sig med ja-sägare som kan behandlas hur illa som helst men som ändå hela tiden återvänder när "den stora artisten" kallar? Edit: Frågan gäller inte Gessle speciellt utan "bandledare" och artister i allmänhet. Redigerat 9 november 2007 av Bebopkeys
DivineCo Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Jag tror inte på vassa armbågar och sadistbeteende. Tvärtom. Väldigt många framgångsrika artister är både ödmjuka och vänliga. Å andra sidan har jag aldrig varit någon stjärna så jag kan ju mycket väl ha fel.
Mr Keys Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 (redigerat) det går nog att lyckas på båda sätten, helt klart.....men att kunna ta för sig, vara beredd att trampa på en del fötter och höja sig själv till skyarna är väl ett välkänt recept för framgång?? jag tror helt klart man måste kunna allt ovan, men inom vissa ramar....det är ju faktiskt så att den som håller sig framme och tar för sig är den som får störst bit av kakan.... men gessles exempel visar ju bara på att han är affärsman....bandmedlemmerna är musiker....sen går det ju inte att sticka under stolen med att utan honom skulle de knappt få någon massmedial uplmärksamhet, och han vore ju dum om han inte tog till vara på sitt eget värde. (kanske lite överdrivet snedfördelat i bandet kan man tycka, men det har jag inte med att göra) Redigerat 9 november 2007 av Mr Keys
Mr Keys Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Jag tror inte på vassa armbågar och sadistbeteende. Tvärtom. Väldigt många framgångsrika artister är både ödmjuka och vänliga.Å andra sidan har jag aldrig varit någon stjärna så jag kan ju mycket väl ha fel. fast det är väldigt lätt att vara ödmjuk när man kommit dit man vill! jag inbillar mig att fler än vi tror har "armbågat" sig till framgång, vilket jag inte tycker är fel....så länge man inte går över lik för att komma dit man vill. men många har säkert kört den ödmjuka vägen till framgång också.... 😛
Krokodilen Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 ... eller så får man ha någon manger som plöjer vägen för att själv kunna framstå som ödmjuk? Målet helgar medlen 😛 En divis som är applicerbar på mer än artistvärlden.
Memphis Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 "Bär motgången som en man och framgången som en gentleman" (Lord Birkenhead) 😛
bakke Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Jag tror inte på vassa armbågar, men att man måste marknadsföra sig själv på alla sätt som går. Det går inte att vara tveksam om sin egen musik, man måste veta att musiken är bra och också berätta och visa det (genom att spela upp musiken eller lämna en cd/länk) för alla överallt! Kompisarna kanske blir trött på allt tjat om musiken men tjatar man tillräckligt länge och spelar upp den för tillräckligt många så hör nog till slut rätt person musiken och sedan har man kommit ett steg längre i karriären. Förutsatt att musiken verkligen är bra alltså...
equality Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Frågan blir: Måste man ha ett "psykopatbeteende" och kliva på vänner och bekanta för att nå framgång. Ja när begåvningen inte räcker till som i Gessles fall.
Larsson Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 vet inget omhur gessle funkar.. men däremot tycker jag att det kan behövas en person i ett band som är den ledande iom att det är många viljor som drar åt olika håll att ta hänsyn till och det är väl inte helt ovanligt att den ledande personen ofta framstår som en skitstövel för andra band medlemar,jag har sett hundratals exempel på detta kanske gessle har en gitarrist som är helt inne på jazz-fusion & som inte får igenom sina ideer och därmed tycker att gessle är dryg..plus att det är bekvämt att kasta skit på någon som är kändis! men jag är knappast något gessle fan..för min del kan hans fusion gitarrist gärna få ta mer plats men ändå!! 😆
marc Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Att köra armbågar kan resultera till ett snabbt resultat men brukar till 99.9% inte funka i längden. Armbågestilen ger bara ett patetiskt resultat över en kort tid. Som artist/producer eller vad man nu är? kräver en stabil image = marknadsföring, om folk ser att du är för desperat efter karriär så har du pajjat det du byggt upp ganska snabbt. Den "rätta" vägen är alltid den långa vägen och här krävs det disiplin, ödmjukhet och framför allt uthållighet. Du måste kunna bidra med något!!! kan du inte levera så...ciao!!! Det är typ inbyggt i naturens egna lagar. Sen ska man inte vara mesig och lyssna på vad alla andra säger det är inte riktigt det jag menar med ödmjukhet. Konsekvent, vänligt men bestämt gå framåt, om man måste kicka den skittajta jazzgitaristen från bandet för att uppnå sitt mål så är det bara göra det. Det handlar mer om att uppfylla dom krav man ställer för att nå sitt mål. Att vara konsekvent har männsikan en förmåga att förstå. En grej till som är nämnvärd är att i musikbranchen finns det en viss hiarki mellan artister, skivbolag osv ställ dig varsamt på kö och behandla andra som du själv vill bli behandlad. Allt har sitt pris, är du beredd att betala? ps. lite tankar ^^^
Bebopkeys Postat 9 november 2007 Trådstartare Postat 9 november 2007 men gessles exempel visar ju bara på att han är affärsman....bandmedlemmerna är musiker....sen går det ju inte att sticka under stolen med att utan honom skulle de knappt få någon massmedial uplmärksamhet, och han vore ju dum om han inte tog till vara på sitt eget värde. (kanske lite överdrivet snedfördelat i bandet kan man tycka, men det har jag inte med att göra) Det blir i och för sig lite "låssas band" när Gessle tar sig an (och utnyttjar?) sina före detta bandkamrater i Gyllene tider som befinner sig på mycket kyligare musikaliska breddgrader än Gessle själv. Men dom kanske skall vara glada för den chansen att få synas. Jeff Lynne har ju också blivit anklagad för att ha behandlat sina före detta Elo-medlemmar med ett visst överseende. Särskilt när trummisen Bev Bevan vägrar inse att Elo-magin är över och gör ett ganska patetiskt försök med Elo part 2. Det föregicks av en rättstvist om att använda namnet Elo, som Bevan äger en del av. Jeff Lynne fick gå med på Elo part 2. Nu har nämnde Bevan startat ett pub-band som heter Bev Bevans Move (han spelade med i The Move också).
Bebopkeys Postat 9 november 2007 Trådstartare Postat 9 november 2007 (redigerat) vet inget omhur gessle funkar..men däremot tycker jag att det kan behövas en person i ett band som är den ledande iom att det är många viljor som drar åt olika håll att ta hänsyn till och det är väl inte helt ovanligt att den ledande personen ofta framstår som en skitstövel för andra band medlemar,jag har sett hundratals exempel på detta kanske gessle har en gitarrist som är helt inne på jazz-fusion & som inte får igenom sina ideer och därmed tycker att gessle är dryg..plus att det är bekvämt att kasta skit på någon som är kändis! men jag är knappast något gessle fan..för min del kan hans fusion gitarrist gärna få ta mer plats men ändå!! 😕 Har själv erfarenheter där "sångarn" använt 90% av energin till att försöka "skriva ut" övriga bandmedlemmar ur låtar och ändra i arr bara för att själv ståta som upphovsman. Detta trots att alla i bandet bidrog med ideér till låtar och arr. Man tycker att om man är med i ett band så är man inbjuden att delta i skapandet och få kred för det. Annars är det väl inget äkta över det bandet? Är det inte bättre att det heter Jocke med Kent eller Per Gessles kvintett eller liknande. Redigerat 9 november 2007 av Bebopkeys
Larsson Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 (redigerat) vet inget omhur gessle funkar..men däremot tycker jag att det kan behövas en person i ett band som är den ledande iom att det är många viljor som drar åt olika håll att ta hänsyn till och det är väl inte helt ovanligt att den ledande personen ofta framstår som en skitstövel för andra band medlemar,jag har sett hundratals exempel på detta kanske gessle har en gitarrist som är helt inne på jazz-fusion & som inte får igenom sina ideer och därmed tycker att gessle är dryg..plus att det är bekvämt att kasta skit på någon som är kändis! men jag är knappast något gessle fan..för min del kan hans fusion gitarrist gärna få ta mer plats men ändå!! 😕 Har själv erfarenheter där "sångarn" använt 90% av energin till att försöka "skriva ut" övriga bandmedlemmar ur låtar och ändra i arr bara för att själv ståta som upphovsman. Detta trots att alla i bandet bidrog med ideér till låtar och arr. Man tycker att om man är med i ett band så är man inbjuden att delta i skapandet och få kred för det. Annars är det väl inget äkta över det bandet? Är det inte bättre att det heter Jocke med Kent eller Per Gessles kvintett eller liknande. jo det är klart att alla som är med & skapar ska ha cred men jag är inte alls för den biten med vem som ska ha cred eller inte..utan för mig är det viktigaste att göra det som är bra för musiken & kommer man med en låt ide som är tlx metal & basisten vill göra en bossanova bas på det så är risken att man framstår som en skitstövel om man ratar ideen.. de banden som funkar bäst är där alla band medlemmar har samma vision antar jag där uppstår inte sådana konflikter lika ofta kan jag tro... men om ett band inte har en klar vision förutom en drivande person..är det då fel av den personen att ta komandot? (och då pratar jag inte om vem som ska ha cred) och ävenom jocke är mest drivande..så tycker jag de gått kan heta bara kent jag vet inget om dem ifall de har hirearki problem inom bandet,men de håller sig till kent prylen och det verkar inte som att någon av medlemarna är överflödiga iallafall edit/ och sedan är det ju givetvis viktigt att vara fin känslig när man diskuterar vad som borde eller inte borde vara med i en låt..och att rata en ide på ett fint sätt så att man inte sårar någon i onödan men ändå😉 Redigerat 9 november 2007 av Larsson
Daniel H Postat 9 november 2007 Postat 9 november 2007 Jag har läst Gessle boken och tidningarna tar bara upp det negativa om Gessle som står i boken. Sägs mest positiva saker faktiskt. Det som är med Gessle är att han var/är så väldigt målinriktad och kan därför vara svår att ha att göra med. Tex så hade han startat arbetet med nästa platta nästan innan den förra var klar. Då de andra ville vila så ville han spela in nästa platta. Annars säger de flesta att Per är väldigt bra att ha å göra med. Anders Herrlin säger att Per är en fantastisk person att ha å göra med ända tills det blir frågan om pengar. Har man läst boken förstår man också vilken skicklig affärsman han är. Egentligen har det inte varit nå större bråk, förutom nått pengabråk med Gyllene då. Per berättar i boken att anledningen till att han ville ha med under turnen var att han hade skrivit allt material, det skulle bli hans om fick sköta det administrativa tex kontakt med skivbolag, media m.m. Där kan jag förstå hurt båda sidorna menar. Jag kan rekommendera att läsa boken. Även om man inte gillar Gessles musik så kan det vara intressant att läsa om hur musikbranchen fungerar eller kanske man ska säga fungerade.
Bebopkeys Postat 9 november 2007 Trådstartare Postat 9 november 2007 Jag har läst Gessle boken och tidningarna tar bara upp det negativa om Gessle som står i boken. Sägs mest positiva saker faktiskt. Det som är med Gessle är att han var/är så väldigt målinriktad och kan därför vara svår att ha att göra med. Tex så hade han startat arbetet med nästa platta nästan innan den förra var klar. Då de andra ville vila så ville han spela in nästa platta. Annars säger de flesta att Per är väldigt bra att ha å göra med. Anders Herrlin säger att Per är en fantastisk person att ha å göra med ända tills det blir frågan om pengar. Har man läst boken förstår man också vilken skicklig affärsman han är. Egentligen har det inte varit nå större bråk, förutom nått pengabråk med Gyllene då. Per berättar i boken att anledningen till att han ville ha med under turnen var att han hade skrivit allt material, det skulle bli hans om fick sköta det administrativa tex kontakt med skivbolag, media m.m. Där kan jag förstå hurt båda sidorna menar. Jag kan rekommendera att läsa boken. Även om man inte gillar Gessles musik så kan det vara intressant att läsa om hur musikbranchen fungerar eller kanske man ska säga fungerade. Jag skall läsa boken för jag har också en bild av att media vill måla upp Gessle som en stor skitstövel. Har själv ingen aning om hur det ligger till.
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.