Jump to content
Annons

Recommended Posts

Postat (redigerat)

Pinsamt att rubriken på avdelningen inte är korrekt stavad.

Antar att det inte är nån i studioredaktionen som gjort forumet.

Såvida vi inte pratar om båttillbehör så skrivs det Mastering.

Redigerat av Olsberg
Studios officiella svar finns längre ner i tråden: https://www.studio.se/forums/topic/41405-mastering-inte-mastring/?do=findComment&comment=637837
Annons
  • Svar 66
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

Postat (redigerat)

Studio/IDG har ju sin egna lilla försvenskade terminologi, så de tycker säkert att det stämmer.

-Och i det här fallet håller jag faktiskt med dem; mastering känns knepigt, även om jag vet att många säger att det ska va så.

Redigerat av android
Postat

- och jag kommer alltid att tycka att dessa märkliga försvenskningar av sedan länge vedertagna låneord, är mest löjliga. Följaktligen säger och skriver jag Mastering i stället för mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en båt.

Jag avskyr också de försvenskade stavningarna "sajt" i stället för "site", "mejl" i stället för "mail" och "tejp" i stället för "tape". De försvenskade stavningarna ser i dessa fall ut som chatjargong och inte som riktiga ord, tycker jag...

Postat

Jag tycker att försvenskningar är ganska logiska. Men när man networking på internet forums där man posts topics och messages så är det väl lätt att slänga sig med engelskan antar jag. Själv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropå mastring, ni som inte försvenskar. Vad är verbet för "att mastra", oförsvenskat? Säger ni - Jag ska master en låt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

Postat
Jag tycker att försvenskningar är ganska logiska. Men när man networking på internet forums där man posts topics och messages så är det väl lätt att slänga sig med engelskan antar jag. Själv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropå mastring, ni som inte försvenskar. Vad är verbet för "att mastra", oförsvenskat? Säger ni - Jag ska master en låt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

'Jag ska mastra en låt nu i helgen' säger iaf jag.. men för all del, jag kan ha fel. 🙂

Postat
mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en båt
Ja, precis som spår (fotspår.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddå?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hädaneftter ska vi hålla oss till den utländska vokabulären.

"Mina tracks går ut på olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till två buses för effects som compressor och distortion."

Skitsnyggt, korrekt och dessutom lättläst! 🙂

(Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? 🙂)

Postat
Jag tycker att försvenskningar är ganska logiska. Men när man networking på internet forums där man posts topics och messages så är det väl lätt att slänga sig med engelskan antar jag. Själv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropå mastring, ni som inte försvenskar. Vad är verbet för "att mastra", oförsvenskat? Säger ni - Jag ska master en låt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

Att mastra, förstås. 🙂

- och då kommer kommentaren om att "mastra" kan man bara göra om grundordet är "mastring", men det finns andra ord som böjs på liknande sätt, så jag ser inte det som ett problem.

Ska man dra det ännu lägre, så är ju inte heller "mastring" rätt, utan det borde vara "mästring" i stället - och att "mästra", eller hur...? 🙂🙂

När ordet är vedertaget och har använts i sin ursprungsform i vårt språk i typ 40 år eller ännu längre, så känns det definitivt helt fel att försvenska det. Alla vet vad man pratar om när man använder låneorden, men om man använder försvenskningarna så måste man fundera på vad som egentligen menas.

Vem säger förresten "pekdon" om "musen"...? 🙂

Alla vet vad en "pool" är, eftersom det låneordet fortfarande används i ursprungsformen, men det svenska ordet "bassäng" är det ingen som använder.

Så tror jag att dessa studiobegrepps användning också kommer att bli efter hand; att det finns försvenskningar, men alla fortsätter ändå använda de ursprungliga låneorden i stället, eftersom de känns mer bekväma att använda.

Nåja - inget att gaffla om. Den som lever får se... 🙂

Postat
mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en båt
Ja, precis som spår (fotspår.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddå?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hädaneftter ska vi hålla oss till den utländska vokabulären.

"Mina tracks går ut på olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till två buses för effects som compressor och distortion."

Skitsnyggt, korrekt och dessutom lättläst! 🙂

(Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? 🙂)

🙂

Vissa ord känns ju ok och fungerar även i en försvenskad form, men vissa blir bara så fruktansvärt fel - som t ex det omdiskuterade båttillbehöret... 🙂

Att tvångsmässigt försvenska alla ord blir alltid fel. De som blir en naturlig försvenskning är det däremot inga problem med - som bussar, kanaler, spår, inserts och sends (oj - där blev det visst fel igen... 🙂 - menar förstås "sätt-in:er" och "sändare"... 🙂 ).

Postat

Jag tror aldrig vi kommer att se ett ord på svenska som faktiskt får acceptans i detta fall. Man skulle ju dock kunna

dra fram "gravering" och andra uttryck från förr, men de verkar inte riktigt aktuella.

I sin grundform betyder to master att bemästra, om jag inte minns helt fel. I alla fall används ordet så i andra sammanhana. Att mästra en skiva har en tråkig klang på svenska (jfr. mästrande).

Kanske vore det dags för en tävling?

Postat
Fast "Master" är ju också båttillbehör, långa sådana, i plural 🙂

🙂

- fast om man använder ordet "Master", så är det alltid i ett sammanhang där man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det är flera, så är det "Mastrar" eller "Masters" som används, så där faller masterna platt till marken. 😉

Sends? Nej du menar tappningar 😉

"Tappningar" använder man förstås också - utom när man pratar om DAW-program, där man måste hålla sig till ord som går att överföra till programmets språk, för att det ska bli begripligt - och då pratar man ju t ex om "Send-effekter".

Hur var det med "sätt-in:er" förresten...? 😛

Jag vill också gärna veta hur många som använder ordet "samplare" när man pratar om en sampler. Jag tycker att "samplare" är ett ord som tveklöst syftar på den person som använder samplern - och alltså inte syftar på instrumentet...

Postat (redigerat)
Fast "Master" är ju också båttillbehör, långa sådana, i plural 😛

🙂

- fast om man använder ordet "Master", så är det alltid i ett sammanhang där man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det är flera, så är det "Mastrar" eller "Masters" som används, så där faller masterna platt till marken. 😉

är inte "masters" en segelbåts tävling? 😉

edit: en golftävling var det.

Redigerat av sixties
Postat

Jag kan inte så några problem med försvenskningar som "tejp", "sajt" eller "mastra".

Annars får man i konsekvensens namn även skriva "toilettes", "garde-robe" och "trottoir".

🙂

Postat
Det enda jag inte tål är "lajna" jag tycker det känns jäkligt fjortis att skriva det så,

Hur skriver du det då?

Att "linea"?

Att "lina"?

"Jag lineade in gitarren"?

Postat
surface sa:
Pinsamt att rubriken på avdelningen inte är korrekt stavad.

Antar att det inte är nån i studioredaktionen som gjort forumet.

Såvida vi inte pratar om båttillbehör så skrivs det Mastering.

Detta är ett ämne som vi har diskuterat flera gånger förr - både i tidningen och på diskussionsforum (detta + flera andra). Anledningen till diskussionerna är i första hand att branschen domineras av anglifierade ord som inte har en naturlig böjningsform i svenskan. Klipper in ett av svaren som illustrerar hur vi tänker kring ordet:

Citat
KOMMENTAR: När jag såg framsidan på senaste numret (10-06, reds anm) blev jag riktigt bedrövad. Att nästan hela tidningen ska handla om segling (Tema mastring). Det måste väl vara så att ett sådant temanummer handlar om segelbåtar och olika ringar man kan sätta i masterna på dessa? Hade det handlat om ljudoptimering så hade det väl ändå stått ”Tema mastering”? Jag är medveten om att en musiktekniktidning kanske inte är rätt forum för att vara språkfascist, men nån måtta får det vara.

/Magnus Pejlert

Citat

SVAR FRÅN STUDIO: Språkfascister är just vad vi är. Ordet ”mastering” är etablerat bland många studiorävar, möjligen av samma skäl som många säger reverb och inte rumsklang. Utmaningen ligger i att böja ordet ”master” (som ju även det råkar vara pluralformen på en viktig segelbåtsdetalj). Båttermerna slipper vi alltså aldrig helt undan hur vi än vänder och vrider oss.

Även det svenska talspråket är faktiskt inkonsekvent i detta avseende, då man säger ”mastra en skiva” medan det med denna ordbas egentligen borde heta ”mastera en skiva”.

Vi är dock inte helt ensamma språkfaschister med detta ord. Svenska Akademien rekommenderar enligt SAOL formerna master, mastern och mastrar. Den sista formen ”mastrar” med uteblivet ”e” kan vi inte tolka på annat sätt än att det i svenskan är mest korrekt att säga ”mastring”. Liknande ord med dubbla betydelser i olika branscher finns det flera av och jag förstår att det är ovant i början. Nu tar vi rom och ser glada ut.

/Björn Olsberg

 

 

Postat

Vad gäller trådens överskrift och särskrivningar så är det rakt ut sagt pinsamt vart svenska språket är på väg. Finns många exempel på särkskrivningar och dåligt använd svenska i så väl vardagsskrift som tidningar.

Ett expempel från skylten uppe på ett café här borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igår, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu får vi istället tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvåldet.

Postat
Ett expempel från skylten uppe på ett café här borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igår, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu får vi istället tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvåldet.
Åsså har vi klassikerna:

"Mörk hårig sjuk sköterska" och "Missnöjd? Tala med vår kassa personal!"

Men det finns det väl tidigare trådar om, kanske ...

Angående "master" och "mastra".

"Master" är visserligen ett låneord men sen länge införlivat i svenska språket.

Att "mastra" är egentligen inte konstigare än att "cykla" (jfr cykel-master, cykla-mastra).

Postat (redigerat)

Jag säger:

En Master

Jag ska Mastera

Skivan ska till Cutting-Room för Mastering 😊

Men, men. Skit samma. Det är musik vi ska göra.

Svenska och Engelska kan jag lära mig någon annanstans 🙂

Edit: Från www.cutting-room.se "På Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte någon möda för att du ska bli lycklig när du lyssnar på din färdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FÖR DIG SOM BESTÄLLER CD-MASTERING" 😕

Redigerat av Sonefors
Postat
Jag säger:

En Master

Jag ska Mastera

Skivan ska till Cutting-Room för Mastering 😄

Men, men. Skit samma. Det är musik vi ska göra.

Svenska och Engelska kan jag lära mig någon annanstans 😛

Edit: Från www.cutting-room.se "På Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte någon möda för att du ska bli lycklig när du lyssnar på din färdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FÖR DIG SOM BESTÄLLER CD-MASTERING" 😱

Det är väl bara från redaktionen Studio man konsekvent använder mastringen. Tycker mig se överallt annars det till 100% lånade ordet mastering. Jag förstår inte heller varför man ska stava om ett ord som ändå i princip uttalas lika i både det ursprungliga språket som till det man lånar. Andra nämnda exempel så som trottoar och toalett är ju inte direkt nya ord så en jämförelse tycker jag inte ger så mycket. Språket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sån här diskussion gör ju inget sämre. Tycker man det är jobbigt att läsa, så sluta.

Postat (redigerat)
(...) Jag förstår inte heller varför man ska stava om ett ord som ändå i princip uttalas lika i både det ursprungliga språket som till det man lånar. Andra nämnda exempel så som trottoar och toalett är ju inte direkt nya ord så en jämförelse tycker jag inte ger så mycket. Språket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sån här diskussion gör ju inget sämre. Tycker man det är jobbigt att läsa, så sluta.

Tycker du att det är jobbigt att läsa när det står mastring så sluta läs då. E:et i mastering är i princip stumt och om två hundra år kommer alla skriva mastring eftersom det är däråt ordet kommer gå. Att man skrivet mastring är helt naturligt eftersom det låter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istället för tape.

Redigerat av AndyPandy
Postat

vad skönt att jag känner mig så trygg i språket, att jag utan vidare kan säga och skriva "mastring", utan att behöva konsultera vare sig saol eller någon möjlig bättre vetande här på forumet. helt enkelt bara därför att det känns aningen mer bekvänt att säga än "mastering", och att jag dessutom i sammanhanget inte har några problem att göra mig förstådd.

Postat
(...) Jag förstår inte heller varför man ska stava om ett ord som ändå i princip uttalas lika i både det ursprungliga språket som till det man lånar. Andra nämnda exempel så som trottoar och toalett är ju inte direkt nya ord så en jämförelse tycker jag inte ger så mycket. Språket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sån här diskussion gör ju inget sämre. Tycker man det är jobbigt att läsa, så sluta.

Tycker du att det är jobbigt att läsa när det står mastring så sluta läs då. E:et i mastering är i princip stumt och om två hundra år kommer alla skriva mastring eftersom det är däråt ordet kommer gå. Att man skrivet mastring är helt naturligt eftersom det låter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istället för tape.

Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

Postat
Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

Hänger man med lite så märker man att det snarare är mer så att den språkliga utvecklingen är att prata som man skriver än tvärtom. För 150 år sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istället för det tidigare hundraprocentiga "stog" är helt och hållet ett läsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och så vidare.

Värderingar får man väl lägga in som man vill, själv tycker jag det är trist att så många ser skriften som utgångspunkten och talet som nåt avvikande när det egentligen (ejenklien) är tvärtom.

Postat
Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

Hänger man med lite så märker man att det snarare är mer så att den språkliga utvecklingen är att prata som man skriver än tvärtom. För 150 år sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istället för det tidigare hundraprocentiga "stog" är helt och hållet ett läsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och så vidare.

Värderingar får man väl lägga in som man vill, själv tycker jag det är trist att så många ser skriften som utgångspunkten och talet som nåt avvikande när det egentligen (ejenklien) är tvärtom.

Det är ju alltid det skrivna språket som är det mest korrekta. I det talade språket tillåter de flesta sig däremot att vara betydligt slarvigare och mindre korrekta grammatiskt sett. Det är skriftspråket som är det som finns kvar från alla gamla kulturer, eftersom det talade språket ju inte finns kvar när kulturen har försvunnit - så självklart är det skrivna språket det som är viktigast. Det är också det skrivna språket som förenar oss. Med det talade språket som grund för det skrivna språket, hade man inte kunnat förstå varandra när man talar utpräglade dialekter, eftersom orden då hade skrivits helt olika i olika delar av landet.

Om det hade varit som du säger, att det talade språket är utgångspunkten, så hade SAOL tagit in chatspråk i ordlistan också - o d sku ha vart illa o ha d så lr hur...?

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.