Träna Trummor

[JoacimJ]

Hej!

Det här är mitt första inlägg här i forumet.

Jag kanske ska börja med att ge en kort presentation av mig själv:

Jag är 25 år och har spelat trummor sedan slutet av gymnasiet, alltså ca 7 år. tyvärr så har inte alla dessa 7 år varit särskilt effektiva. Oftast har det blivit allt för sporadiskt spelande, ibland till och med paus på 5-6 månader. Mycket av detta beror på att min kompanjon pluggar på annan ort. Annars tycker jag om att improvisera mig fram på trummorna, och att jamma ihop låtar. Spelglädjen försvinner när musiken blir allt för strikt vill jag nog säga. Jag tycker att det är väldigt tråkigt med trumövningar, men jag förstår att det är viktigt att anamma dessa. För det mesta har jag lärt mig att spela trummor genom att härma mina favoriters spelstil.

Ett urval av musik/artister jag lyssnar på: Fläsket Brinner, Bobo Stenson, Elvin Jones, Fela Kuti, Goblin, Hamid Drake (Favorittrummis), Kebnekajse, Made in Sweden, Raoul Valve, Sabu Martinez, Paul Motian, även lite DnB trumspel, mm..

Egentligen har jag ingen studio-inspelnings-orienterad fråga att ställa, i alla fall inte för tillfället, men det lär med säkerhet komma det snart också.

Nu till min fråga:

Jag har börjat att spela in mitt trumspelande (Dock med en datormick och minidisc. Ni kan ju tänka er ljudresultatet av detta!) och det har visat sig att min taktkänsla fungerar lite sådär. Jag brukar öka och minska i tempo och ibland känns spelandet ganska så otajt, svajigt och ryckigt. Allt detta utan att jag märker det under själva spelningen. Jag vill också tillägga att jag ibland får till väldigt skönt trumspel, mycket rytmiskt spelande, improvisera till konstiga taktarter osv.. problemet verkar snarare ligga i energin och balansen. Jag har inte så bra kondition och jag har inte heller särskilt mycket muskler på kroppen. Någon som har någon erfarenhet av detta? Hur viktigt är det egentligen med muskler, kondition, äta rätt, osv.. när det gäller trumspelande?

Hoppas mina fråga platsar i forumet.

/ Jocke

[Anders F]

Om jag säger såhär. En kompis till mig som är studiotrummis och oerhört duktig springer flera gånger i veckan och äter mycket nyttig mat. Han anser även att du skall öva i ett spegelrum till och från då du kan se din hållning vid trummorna då detta betyder mycket både för ditt hantverk och att du får se hur publiken ser dig, vilket också är viktigt. Öva även till metronom då en trummis MÅSTE kunna hålla ett stadigt tempo. För mig när jag spelar i band är trummisen a och o. Jag måste känna mig trygg med honom eller henne och det gör jag verkligen inte om det svajar i tempo och då kan inte heller jag få ut max av min musikalitet.

[allansson]

Att spela med metronom är alltid ett bra tips för alla sorters musiker. Det lär en på ett enkelt sätt att hålla takten. Jag spelade själv trummor från 7-9an i skolan, och jag hade samma problem som du, jag svajade också i tempo (oftast så ökade jag det succesivt).

Men att ett varierande tempo alltid skulle vara dåligt håller jag inte med om. Vissa låtar kan må bra av att ha ett lite varierat tempo, exempelvis vilken låt som helst på Greetings from Asbury Park-skivan av Springsteen eller Blow him back into my arms. Det handlar dock om att dels ha ett tight band att spela med, som hänger med på tempoändringarna och att göra dessa medvetet och snyggt.

[Anders F]

Jo, men jag fattade skribenten som att han hade svajande tempo när det inte var meningen. Om du ändrar tempo utan att ha tanken med att du ska göra det så blir det mest knas.

[JoacimJ]

Tack för svaren!

Jag kom att tänka på många av de trummisar som jag sett uppträda. Vissa är väldigt "feta" och ur form utseendemässigt, röker under pausen osv.. Undra vad deras knep är?

Man kan ju förstå vilken träning och energi det krävs för att spela viss hårdrock eller fusion-jazz etc.. Men om man spelar lite mer tillbakadraget, minimalistiskt jazz trumspel så känns det det väl inte som att motion o muskler spelar någon roll? Däremot Hållningen, kan jag tänka mig är viktigt.

Jag börjar fundera på om mitt problem ibland också har med självkänslan i själva spelandet att göra? Jag vet att jag väldigt gärna lyssnar på dom andra instrumenten och anpassar mig lite för mycket efter dem.

Hur tränar man efter metronom då? Ska ljudet vara så högt att jag hör metronomen hela tiden, och på så sett se det som att jag spelar med metronomen. Eller ska ljudet vara lägre så att jag lyssnar på nedräkningen och så sedan försöker hålla mig till det tempot utan att egentligen höra klicken särskilt mycket? Hoppas ni förstår vad jag menar.

Vad är annars viktigt att träna till metronom? Låtar, improvisation, Övningar iform av rudiments, eller annat?

Angående Tempoändringar med flit osv: Jovisst håller med att det kan finnas en viss charm med tempoändringar, eller otajthet ibland. Men som sagt inget kul om det inte är meningen. Jag föredrar också lite mer levande musik framför robotisk musik.

[Dahla]

jeg har spilt trommer nå siden jeg var 12 år (jeg er like gammel som deg, 25 🙂 ) og når jeg begynte startet jeg som mange andre i korps. der fikk jeg vel inn det grunnleggende med tanke på oppvarming, rudiments etc, men jeg har aldri vært noen korps-trommis, og ga vel egentlig mest pokker i hva dem prøvde å lære meg der, det eneste jeg var interessert i var å spille på trommesettet! 😳

jeg er blitt litt eldre nå og skjønner at å øve på slike ting er igrunn alfa omga når alt kommer til alt, men jeg må fortsatt si at jeg hater å øve på enkelt-slag og dobbelt-slag til rotta tar meg, isteden øver jeg masse etter cd-spiller eller metronome. Det har jeg alltid gjort og det har faktisk gjort meg ganske stødig med tanke på å ikke rushe under trommeroller etc og jeg ville ikke å kalle det å spille robot! jeg er fortsatt et menneske, jeg vil alltid svinge litt, men jeg svinger ganske tett rundt takten, tror det kalles "å groove" 🙂

siden jeg er metal-trommis øver jeg mye etter metal-musikk, korn, in flames, metallica, killswitch engage, sevendust, el caco etc, men jeg synes også det er viktig å spille på ting som man ikke normaltvis gjør, så et triks jeg har er faktisk å sette på seg noen peltor-hørselvern med radio, og bare spille etter det som går på radioen akkurat der og da! det er ganske gøy, og har ganske mange fordeler! jeg spiller også etter klikk, men om du vil ha metronomen høyt eller lavt, er bare en smaksak! jeg fortrekker å ha litt volum på den, men ikke så høyt at jeg bare hører klikket over resten av trommene. da blir jeg for fokusert på å høre på klikket enn hva jeg faktisk spiller...

Gismozis nevnte at kameraten hans jogger mye, jeg hater å jogge, men jeg sykler! jogging er nok hakket bedre, men jeg må sykle for å få nok stamina til å kunne spille dobble basstrommer over lengre tid, og jeg trener en del på sats (ca to ganger i uken i tillegg til spillingen). trening har helt klart sine fordeler og hvis du vil spille mye dobble basstrommer, er jogge eller sykle et must tror jeg!

det beste rådet jeg kan gi er vel: bare øv! sett deg ned og start alltid litt på sakte tempo når du skal lære deg ting, slik at du programmerer musklene til å huske bevegelsene før du spiller det kjappere. og øv alltid til noen form for klikk, cd-spiller eller metronom slik at du kan ta styringen og at andre kan stole på at du holder tempoet når du spiller. (live så er det du som er selve fjellet de andre instrumentene legger seg på! det er ikke noe som er verre enn en trommis som øker/sakker i tempoet live...) spill med selvtillit, stol på at du kan låta, spilll den rollen med baller og jeg skal love deg at de andre kommer til å smile! 😄

Redigerat 21 juli 2007 av Dahla

[Hellpig]

Jag kom att tänka på många av de trummisar som jag sett uppträda. Vissa är väldigt "feta" och ur form utseendemässigt, röker under pausen osv.. Undra vad deras knep är?

Känsla och medfödd talang skulle jag påstå. Somliga har helt enkelt talang för att sparka på en lädertrasa på en gräsplan, andra för att slita i strängarna på gitarr. De behöver dock övning, övning och åter övning också för att nå upp till den där nivåen där det låter så bra och ser så enkelt ut. Jag vet inte men jag känner inte någon musiker som är riktigt duktig (oavsett instrument) som inte försakat fester, helger och brudar (eller killar) för sitt spelande. Själv är jag ingen riktig talang på det viset och räknar mig knappast som en virtous men vill du bli bra så öva, analysera din nuvarande nivå på ditt instrument på ett kritiskt sätt, öva på det du är dåligt på, öva på stilar som du inte nödvändigtvis gillar och så öva, öva och öva lite till och spela lika mycket i band med andra människor. Man blir inte bra på ett instrument genom att plocka upp det en gång i halvåret liksom. Lycka till!

[Overkill]

För att bli mer tajt kan du ju också bara stoppa in mp3lurarna i öronen när du spelar och spela med till det du lyssnar på (förutsatt att det du lyssnar på är tajt så fyller det ju samma funktion som att spela till en metronom).

Att ha en ergonomisk setup är viktigt om du inte vill förstöra din kropp. Att ha cymbalerna lågt och en bra vinkel kan rädda både din kropp och cymbalerna. Trummorna bör också vara ganska låga ocg ganska rakt vinklade och stå tätt så du inte behöver sträcka dig långt. Beroende på vad du har för storlekar på trummorna kan man ju inte alltid ha dom så långt ner eller så tajt som man vill, men då får man heöt enkelt göra det bästa av situationen.

När du spelar så tror jag du känner om du behöver starkare muskler på vissa ställen - det tar ju emot och man blir trött, menar jag - och i viss utsträckning kan du ju få muskler där du behöver. Men är det kritiskt kan andra träningsmetoder än att banka skinn vara nödvändigt. Att lära sig att hantera fingrar, handleder, armar och ben hjälper också till att spara kroppen.

[TGFWW (oregistrerad)]

Det stämmer att du måste ha altining så det sitter bra, jag hade ont i både axlar, rygg mm. i början när jag skaffat mitt eltrummset men nu efter att fixat till allting så sitter jag bra, och du behöver varken se snygg ut eller äta särskilt bra, speciellt inte om du har talanger!

Men med muskler på rätt ställen kan du ju få upp högre hastigheter, te x, jag är ytterst snabb med baskaggen, låter nästa som om jag har dubbelpedal, men har inte det, det beror på att jag åker mycket typ inlines, cyklar mm., och lika dant för andra trummisar som te x slår väldigt snabba virvlar utan att göra pressvirvel eller slår snabbt på hihaten har ju muskler på armarna, men artisterna är ju inte lika vältränade, kolla bara på Papa Roach's trummis, han är inte särkillt smal och muskulös...

De brukar träna för att se snygga ut!!!

Men hålningen är ju också bra, för annars så får du ju typ ot i ryggen...

Hoppas detta hjälpte!

//Krille

[Egghuvud]

Det mesta vettiga kanske redan är sagt, men jag minns en intervju med Carl Palmer där han pratade om att hans viktnedgång hade möjliggjort det för honom att spela helt andra saker än annars.

När jag var yngre var jag mycket smalare och nu på äldre dagar har jag lagt mig till med en viss rondör (host host) Jag tror nog faktiskt att det finns en skillnad i mitt spel, men samtidigt så handlar det ju mycket om teknik och inte bara om kraft. Viss kraft måste man ha, det vet jag att vi arghumnterat i en annan tråd och då var det flera som inte höll med mig, men jag tycker ändå att man måste kunna slå.

vad gäller tempovarioarioner så håller jag med allansson. Jag har gjort demotejper som jag tyckte lät otroligt tajta, men när man sedan spelar dem mot metronom så märker man att takten fluktuerar ett par snätt. Att spela helt efter 120 bpm i fyra minuter är inte så lätt. Och frågan är om inte det också gör att musiken blir mer levande. Att den accentueras eller svalnar av i samspel med andra musiker. 🙂

[sixties]

vet inte om detta är något för dig men hör finns i allafall en trumskola med filmsnuttar med instruktioner. så det kanske finns nått att lära även för den kunnigare:

Trummskolan