British Sound

[3millimetersPlektrum]

Man har ju läst att en del gitarrförstärkare har ett "brittiskt" ljud. Är det basigt eller diskant-rikt? Superrent eller på gränsen till överstyrning?

Kan ju tillägga att jagär ett enormt fan av Pink Floyd och, eftersom jag är gitarrist, så är jag mycket bekant med David Gilmours utrustning. Han använder ju HiWatt DR-103 Custom 100. En 100 Wattare och Gilmour kör ju med ett superrent ljud och låter en Fuzz Face med silicon transistorer (som han använde 1971 - 1977, då han bytte til en Big Muff) sköta disten.

Jimi Hendrix, å andra sidan, lirar ju Marshalls. De stärkarna är ju kända för deras överstyrda ljud så nu blir jag förvirrad!

Sen har vi ju The Beatles, The Shadows och Brian May i Queen som spelade Vox...

Så, hur låter det typiska "brittiska" gitarrförstärkarljudet?

Superrent eller överstyrt?

Basigt eller diskantrikt?

[DivineCo]

Är inte någon gitarrist men jag tror dock att det finns ett Britiskt ljud oavset om det är Fender eller ampeg som ju inte är Britiska vad jag vet. Annars är det väll mest ett sätt för simuleringar att få ett namn på sina produkter. Det heter ofta American eller British Vintage och då menar man ofta andravarumärken.

Dock är jag övertygad om att det finns ett britiskt sound oavsett om förstärkaren är från USA eller Kina. I mina öron har alltid det britiska soundet varit vida överlägset det amerikanska. Låt amerikaner syssla med Country och Blues för det gör dom bra. Men vare sig Holdsworth, Brian Robertson, Gary Moore, Jeff Beck eller Shean O Hagan hade kunnit komma från USA. Inte helle David Gilmor. Tom Jimmi Hendrix var tvungen att åka till England för att slå.

Edit. Även Mark Knopfler är mer unik än Joe Satriani eller alla amerikaner som har spelat med Zappa förutom Zappa själv. Han har tom lika unket ljud som Jimi Page (engelsk) men är förövrigt en underbar gitarrist även om han gjorde ofattbara mängder skit också. Menade inteKnopfler i sistastycket utan Zappa.

Mark står orubbad.

Redigerat 14 juni 2007 av DivineCo

[3millimetersPlektrum]

Visst har man sett att moduleringsförstärkare har namn som "British Vintage" och sånt, men tag till exempel Orange Tiny Terror. De säger att det är brittiskt ljud. Låter den mer som en Marshall eller en HiWatt eller Vox?

Fast med lite logiskt tänkande så borde en Orange egentligen låta just som en Orange!

[Mattu (oregistrerad)]

Som jag upplever det - och observera att detta är grova generaliseringar - har amerikanska förstärkare i regel mer topp och botten, medan brittiska förstärkare har mer mellanregister. Jämför exempelvis Fender Deluxe Reverb och Vox AC-30, hyfsat likvärdiga i storlek och uteffekt. Fast då har de olika rörbestyckning och högtalarstorlek.

Kanske det man menar med brittiskt och amerikanskt gitarrljud?

[Emil]

Brittiskt = Mashall och Orange (samt alla liknande)

Amerikanskt = Fender

Sen är dety ju självklart så att det är grova generaliseringar, en Marshall Plexi låter ju väldigt annorlunda än en Marshall JCM800. Det samma gäller en Fenders Tweed-förstärkare jäntemot deras Blackface-diton.

[Mattu (oregistrerad)]

Från början tror jag att man med the British Sound menade det här typiska mellanregisterhonkande ljudet som man hör på exempelvis Deep Purples "In Rock" - tror att det var Vox och Marshalls som användes. Med American åsyftade man nog det klocklika, renare ljudet som många bluesgitarrister har och hade.

Fast egentligen handlar det väl om slutrören. Amerikanerna använde 6L6 och 6V6 som lät hårdare och klarare, britterna använde EL34 och EL84 som distade snabbare.

Samtidigt är ju det motsägelsefullt eftersom exempelvis Boogie Mark I t.o.m. 4 har ett gräsligt honkigt mellanregister som jag aldrig stått ut med, och det är ju amerikanskt så det förslår. Marshall JCM800 har så mycket diskant att öronen pajar. Och den är ju brittisk.

Så vette fan. Låt oss bara skita i det och ta ett glas öl, saft eller kaustiksoda.

[Emil]

Det handlade från början inte direkt om ljudet utan var de byggdes, Fender i USA och Marshall i England. När det nu finns en uppsjö av olika förstärkare från hela världen gäller inte geografin längre.

[3millimetersPlektrum]

Från början tror jag att man med the British Sound menade det här typiska mellanregisterhonkande ljudet som man hör på exempelvis Deep Purples "In Rock" - tror att det var Vox och Marshalls som användes. Med American åsyftade man nog det klocklika, renare ljudet som många bluesgitarrister har och hade.

Fast egentligen handlar det väl om slutrören. Amerikanerna använde 6L6 och 6V6 som lät hårdare och klarare, britterna använde EL34 och EL84 som distade snabbare.

Samtidigt är ju det motsägelsefullt eftersom exempelvis Boogie Mark I t.o.m. 4 har ett gräsligt honkigt mellanregister som jag aldrig stått ut med, och det är ju amerikanskt så det förslår. Marshall JCM800 har så mycket diskant att öronen pajar. Och den är ju brittisk.

Så vette fan. Låt oss bara skita i det och ta ett glas öl, saft eller kaustiksoda.

Visst är det märkligt att en HiWatt DR-103 100 wattare nästan inte distar alls med EL34 rören medans Marshalls... och de var ju tidiga!

[Claes Holmerup]

Från början tror jag att man med the British Sound menade det här typiska mellanregisterhonkande ljudet som man hör på exempelvis Deep Purples "In Rock" - tror att det var Vox och Marshalls som användes. Med American åsyftade man nog det klocklika, renare ljudet som många bluesgitarrister har och hade.

Fast egentligen handlar det väl om slutrören. Amerikanerna använde 6L6 och 6V6 som lät hårdare och klarare, britterna använde EL34 och EL84 som distade snabbare.

Samtidigt är ju det motsägelsefullt eftersom exempelvis Boogie Mark I t.o.m. 4 har ett gräsligt honkigt mellanregister som jag aldrig stått ut med, och det är ju amerikanskt så det förslår. Marshall JCM800 har så mycket diskant att öronen pajar. Och den är ju brittisk.

Så vette fan. Låt oss bara skita i det och ta ett glas öl, saft eller kaustiksoda.

Visst är det märkligt att en HiWatt DR-103 100 wattare nästan inte distar alls med EL34 rören medans Marshalls... och de var ju tidiga!

Om jag inte kommer ihåg fel, så var dist egentligen ett misstag från början - men eftersom det lät fräckt, så fortsatte man använda det. Det finns ju väldigt rena förstärkare och preamps som inte distar alls trots rörbestyckningen, så det ligger i hur det konstrueras - och HiWatt:en du talar om kanske är konstruerad för att lämna ett rent ljud ifrån sig...

[3millimetersPlektrum]

Just det. Jag tror tillochmed att det var amerikanerna (Bassman) som först upptäckte det positiva med slutstegsdist.

Eller det kanske var britter som spelade på amerikanska förstärkare?

[Mattu (oregistrerad)]

Jag tror att Hiwatt hade typ jävulskt oversizade utgångstrafon och ecc82or i försteget så det drev aldrig på lika mycket som Marshalls. Jag minns fan inte hur det var, men nånting åt det hållet.

[3millimetersPlektrum]

Jag tror att Hiwatt hade typ jävulskt oversizade utgångstrafon och ecc82or i försteget så det drev aldrig på lika mycket som Marshalls. Jag minns fan inte hur det var, men nånting åt det hållet.

Töntfråga = Vad är ECC82? 🙂 Jag brukar jämt blanda ihop 12AX7, 12AT7, 12AU7 och allt vad det heter!

[Mattu (oregistrerad)]

ecc82 = 12AU7, funkar ofta bra som likriktarrör. ecc81 = 12AT7, ovanlig som preamprör nuförtiden, tror att det var Philips design från början. Svåra att dista båda två.

[Magpie]

Appropå rör så är denna sida mycket väl värd att kolla upp:

http://www.eurotubes.com/index.htm

Skicka gärna epost till killen så får du svar och bra tips. 😑

Redigerat 15 juni 2007 av Magpie

[3millimetersPlektrum]

Tack för länken, Magpie! Så det är alltså 12AU7 i HiWatt?

Men då har jag en till fråga isåfall: Kan man byta ut 12AX7 rören i en Orange Tiny Terror och få den att vara renare vid högre volymer? Kan man byta ut EL84:orna mot EL34:or?

[Mojje Cruncher Andersson]

Tack för länken, Magpie! Så det är alltså 12AU7 i HiWatt?

Men då har jag en till fråga isåfall: Kan man byta ut 12AX7 rören i en Orange Tiny Terror och få den att vara renare vid högre volymer? Kan man byta ut EL84:orna mot EL34:or?

Strippat från Hiwatts egna sida:

"The model that made the Hiwatt name what it is. Constructed exactly like the Dave Reeves original DR-103, making this amp sound like no other. The sound of a Custom 100 stack at full tilt is trully amazing, the power and responsiveness is guaranteed to blow your socks off. The HIWATT Custom 100 features a dual channel preamp with Low and High sensitivity input for each, 100 watts of all tube output, and individual controls for Brilliant / Normal inputs, Bass, Treble, Mid, Presence and Master Volume. Equipped with 4 x EL-34 tubes in the power stage, 4 x ECC-83 tubes in the preamp. Adjustable 4, 8 & 16 ohm output impedance."

Fast i min 103:a från -78 så sitter det Mullard rör.

Svindyra as på 1200:- per styck.

Ps. British och American har inget med vart i världen förstärkaren är byggd utan nåt man lätt kunde känna igen i sin ljudkaraktär. Dock inte på grund av vad det sitter i förstärkarna, utan snarare hur det skruvades ljud i slutet på 60-talet.

Amerikanare hade sina preferenser om hur en gitarr skulle låta och Britterna en annan.

På den tiden pratade man än mer om olika "sound" på orkestrar än vad man gör idag.

Idag har "kidsen" ingen aning om vad ett "sound" är!

Take care!

/Cruncharn'

[Mattu (oregistrerad)]

Men du cruncharn, jag undrar fan om de byggde de så där på 70-talet. Jag vill minnas att vi skruvade upp en 70-talare för en massa år sedan för att byta något, och så vitt jag minns så hade den två preamprör och ett likriktarrör.

Ingen bygger väl med 12AT7 eller 12AU7 i försteget längre, de har för lite driv helt enkelt. Idag går det ju utmärkt att bygga rent med 12AX7or.

[Mojje Cruncher Andersson]

Pratade lite med en gitarrtekniker med god renomé var på han förklarade en del.

Jag själv är en novis när det kommer till detta.

Styrkan och dess renhet. Alltså förmågan att kunna spela starkt utan att dista, sitter mer i transformatorerna.

Jag vet att min gamla häck väfer as och att det sitter ett par rejält tilltagna trafos i Hiwatten.

Gällande rör så kommenterar även Folkesson detta på sin sida.

Rören påverkar inte så mycket om de är av god kvalitét. Det vill säga låg mikrofoni etc.

Ta ett snack med gurun för han vet verkligen vad han talar om!

Tommy Folkesson

Ha det bäst!

/Cruncharn'