musik (oregistrerad) Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Hej! En sak har blivit allt vanligare. Folk i allmänhet, kollegor, släktingar, kompisar och andra tilltalar mig oftast när de precis passerat mig och fortsätter att prata med ryggen åt mig när de går vidare. Varför? Jag skulle aldrig komma på tanken att göra så. Jag tilltalar ingen om jag inte nått ögonkontakt först. Oftast svarar jag dem inte, även om jag hör vad de säger. Jag tycker beteendet är ytterst ouppfostrat. Även hälsningsfraser sker numera på det sättet. Är det nån annan som märkt detta ökande knepiga fenomen? Det tar kraftigt emot, men jag ska prova samma ruttna stil idag själv... 😕
Fridh Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 För att vi sitter så ofta vid datorer nu och börjat vänja oss vid att inte vända oss om utan fortsätta stirra in i skärmen och prata med de i vår närhet? 😉😉
Pazo Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Jag brukar alltid vända mig! Men jag är ju så snäll å trevlig å gullig så
Micke H Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Jag brukar alltid vända mig!Men jag är ju så snäll å trevlig å gullig så 😄
Arnesson Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 (redigerat) Ja det är något som vi i sverige har blivit väldigt dålig på. Jag var i chicago i höstas, och där märkte jag hur mycket socialkompetens vi har tappat i sverige, vem man än talade med, så vände de aldrig ryggen till. När man kommer från sverige så känns det nästan obehagligt på något sätt, man vill gärna säga de ska sluta glo eller nått. Men när man kom underfund om vad det värkligen handlade om så kände man "varför kan det inte vara så i sverige?" Talade man med någon så var gjorde man det, man gjorde inte två saker samtidigt. Och jag tror inte att jag träffade bara en viss typ av människor, utan vem man än talade med så var det samma sak. Var man i en affär och handlade kläder och frågade efter något, ja då sprang inte butikspersonalen iväg och rotade, utan de förklarade vad de hade för kläder osv osv, sen visade dem en vägen till det dom just hade talat med. Redigerat 26 januari 2007 av Arnesson
thrinithan (oregistrerad) Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 så länge båda parterna är med på noterna spelar det väl egentligen ingen roll. Som med familj och nära vänner som vet hur ens beteendemönster ser ut. Men man borde väl försöka tänka på sånt när man pratar med personer man inte känner. Jag har personligen väldigt svårt att ens få fram rätt meningar när någon vänder ryggen till. Blir som en mental block i mitt huvud och då börjar jag staka och dra ut på meningar eftersom jag inte kommer på vad jag egentligen ska säga. Kanske har nått att göra med att jag tolkar det som att personen inte kommer lyssna eller ta till sig allting så som jag vill att personen ska göra. Skummt sånt där med beteende 😄
musik (oregistrerad) Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Skönt. Att det är så oskönt. Och inte bara jag som erfarit detta. Arnessons erfarnhet var mycket intressant att ta del av. Tror jag flyttar... 😳
musik (oregistrerad) Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 så länge båda parterna är med på noterna spelar det väl egentligen ingen roll. Som med familj och nära vänner som vet hur ens beteendemönster ser ut. Men man borde väl försöka tänka på sånt när man pratar med personer man inte känner. Intressant. Ta t.ex. detta med min sjukgymnast som jag gick hos. Först så vände hon aldrig ryggen till, men efter ett par veckor började hon med det. Det blev ju som ett hörseltest varje gång. Men det värsta var när hon började gå iväg samtidigt som hon talade. Då slutade jag svara... Tänk om man gjorde så när man hade ett ärende på banken? Dra nummerlapp, gå fram till kassan, vända på klacken och SEDAN tala om sitt ärende. 😳
Eternal Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Tänk om man gjorde så när man hade ett ärende på banken? Dra nummerlapp, gå fram till kassan, vända på klacken och SEDAN tala om sitt ärende. 🙂 Det SKA jag prova!
Fridh Postat 26 januari 2007 Postat 26 januari 2007 Intressant det där med kommunikation. 80% av talet är inte rösten, sägs det. Det är tänkvärt. Även det där om att ett leende "hörs" på telefon osv.
Claes Holmerup Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall...
Emulator Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall... Håller med! en kul grej är att använda fingrarna för att göra citationstecken vid FEL tillfälle. Aha, kul att du "sjunger" på den här låten. Tårtan var "jättegod". Visar hur annat än rösten kan reta gallfeber på folk 😉
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall... Håller med! en kul grej är att använda fingrarna för att göra citationstecken vid FEL tillfälle. Aha, kul att du "sjunger" på den här låten. Tårtan var "jättegod". Visar hur annat än rösten kan reta gallfeber på folk 😉 När Fazzan såg folk göra såna där citationstecken så undrade han under rätt lång tid varför, innan han fick det förklarat för sig. Han tyckte synd om dem. Han trodde de var CP-skadade. Seriöst alltså! 🙂
rainydays Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 De tog upp just detta i "Världens modernaste land" och deras slutsats var att eftersom Sverige är så glesbefolkat så träffades man ganska sällan förr i tiden och därför är vi väldigt socialt otränade. Jag tror nog det kan ligga något i det även om det inte är hela sanningen. Men jag vet att jag ofta har svårt att se folk i ögonen när jag pratar med dem. Och det händer ofta att jag tittar åt ett annat håll när jag pratar med någon. Och jag kan lätt känna mig lite obekväm med folk som är väldigt inpå och vägrar släppa en med blicken. Det är väl ett kulturellt arv. Men sen har jag ganska dålig självkänsla också, det är ju en bidragande orsak. För jag märker att när jag ska sälja in migsjälv i egenskap av företagare, en roll som jag har mycket bättre självförtoende i, så har jag mycket mer ögonkontakt med personen jag pratar med.
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 (redigerat) Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall... Ögonkontakt är inte helt nödvändigt, tycker jag. Det slutar alltid med att den andre inte klarar att hålla ögonkontakt med mig... Men jag måste säga FANTASTISKT om att Du ALDRIG drabbats av dett med att folk går förbi dig och sedan hälsar, talar med dig osv. Jag skulle NÄSTAN vilja hävda motsatsen: Så gott som INGEN talar till mig framifrån längre... Egentligen talar jag inte om ögonkontakt eller inte, eller om att prata rakt ut i luften. Jag diskuterar mer om varför folk först går förbi en och sedan hälsar eller pratar. Eller varför de mitt i ett samtal går iväg, men fortsätter prata. Knepigt. 😉 :musik Redigerat 27 januari 2007 av musik
Emulator Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 De tog upp just detta i "Världens modernaste land" och deras slutsats var att eftersom Sverige är så glesbefolkat så träffades man ganska sällan förr i tiden och därför är vi väldigt socialt otränade.Jag tror nog det kan ligga något i det även om det inte är hela sanningen. Men jag vet att jag ofta har svårt att se folk i ögonen när jag pratar med dem. Och det händer ofta att jag tittar åt ett annat håll när jag pratar med någon. Och jag kan lätt känna mig lite obekväm med folk som är väldigt inpå och vägrar släppa en med blicken. Det är väl ett kulturellt arv. Men sen har jag ganska dålig självkänsla också, det är ju en bidragande orsak. För jag märker att när jag ska sälja in migsjälv i egenskap av företagare, en roll som jag har mycket bättre självförtoende i, så har jag mycket mer ögonkontakt med personen jag pratar med. intressant...känner igen lite hos mig i det du säger. I min yrkesroll kan jag rpesentera ideer och design hur som helst, ok lite nervöst ibland, men inget problem. Jag gör görna inte samma sak personligt. Det som är mest obehagligt är ju när folk tittar hela tiden på en utan att säga ngt, då blir man själv nervöst och babblar....tydligen en förshörsmetod oxo, låta folk babbla tills de säger nåt ogenomtänkt.
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det som är mest obehagligt är ju när folk tittar hela tiden på en utan att säga ngt, då blir man själv nervöst och babblar....tydligen en förshörsmetod oxo, låta folk babbla tills de säger nåt ogenomtänkt. Hehehe...det är nog så jag gör. Nej, men..det är ju så att den som kan se in i den andres själ får ett övertag, sägs det ju.
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall... Håller med! en kul grej är att använda fingrarna för att göra citationstecken vid FEL tillfälle. Aha, kul att du "sjunger" på den här låten. Tårtan var "jättegod". Visar hur annat än rösten kan reta gallfeber på folk 😉 När Fazzan såg folk göra såna där citationstecken så undrade han under rätt lång tid varför, innan han fick det förklarat för sig. Han tyckte synd om dem. Han trodde de var CP-skadade. Seriöst alltså! 🙂 Seriöst
Claes Holmerup Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Det har aldrig drabbat mig, men jag tycker det är väldigt ohyfsat att inte tala MED varandra, utan bara rakt ut i luften - alltså med ögonkontakt och framför allt att alltid titta på den som talar, eftersom det visar att man är intresserad av det som sägs. Det är en annan sak i hemmet, om man är upptagen på varsitt håll och behöver kommunicera ändå - men det är ju en lite speciell situation i så fall... Ögonkontakt är inte helt nödvändigt, tycker jag. Det slutar alltid med att den andre inte klarar att hålla ögonkontakt med mig... Men jag måste säga FANTASTISKT om att Du ALDRIG drabbats av dett med att folk går förbi dig och sedan hälsar, talar med dig osv. Jag skulle NÄSTAN vilja hävda motsatsen: Så gott som INGEN talar till mig framifrån längre... Egentligen talar jag inte om ögonkontakt eller inte, eller om att prata rakt ut i luften. Jag diskuterar mer om varför folk först går förbi en och sedan hälsar eller pratar. Eller varför de mitt i ett samtal går iväg, men fortsätter prata. Knepigt. 🤪 :musik F-n vad irriterande det måste vara. 😠 Det kan ju också vara olika i olika delar av landet? Jag bor ju lite närmare kontinenten - och här i Skåne är ju alla jättetrevliga... 😉😆 Njae - så är det förstås inte, men det kan vara ganska olika beteende bland folk beroende på var man bor. Sedan spelar det säkert också in vilken självkänsla och självförtroende man har. Det märks om man har bra självförtroende (något som jag absolut har numera - men vägen dit var mycket lång och jobbig på grund av mobbing i skolan... Tack och lov för mina fantastiska föräldrar! 🙂 ) - och sådant kanske gör att folk tar mig mer på allvar och inte är nonchalanta. Ett alternativ kan också vara att jag "drabbas" av det lika ofta som du, men att jag inte lägger märke till det och därför inte påverkas, eftersom jag har så gott självförtroende och självkänsla som jag har...? Om folk går iväg och ändå fortsätter prata, tycker jag verkar vara ett tydligt tecken på att de är extremt stressade eller väldigt osäkra. Om de går förbi och inte hälsar förrän man inte ser varandra längre, kan också vara ett tecken på stress och osäkerhet, men jag tycker ändå att det är väldigt ohyfsat att göra så.
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Nu vände du resonemanget lite åt alla håll. 😆 Jag tror dock det stämmer in på att det är DE som är osäkra och inte jag.
thrinithan (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 (redigerat) Fast det finns en annan aspekt i det hela också. Han är vän med mig men jag är inte vän med honom funkar tvärtom också. Jag avskyr såna som jag inte vill prata med men dom har av någon anledning fått för sig att man är bästa polare osså sitter dom där och pratar om bilar och skotrar och motor motor motor. Fifan 😆🤪 Dom som hälsar först efter man passerat dem kanske egentligen inte vill veta av en? Bara en tanke... Då borde man ju bli orolig om ALLA gör så 😠 Fast jag är ju en extrem människa. Jag är har mycket bra social kompetens men jag väljer att inte använda den för jag trivs bättre i mig själv, med mig själv. Eller som Philip Anselmo i Pantera sjöng: Be yourself, by yourself, stay away from me Redigerat 27 januari 2007 av thrinithan
musik (oregistrerad) Postat 27 januari 2007 Postat 27 januari 2007 Dom som hälsar först efter man passerat dem kanske egentligen inte vill veta av en? Bara en tanke... Då borde man ju bli orolig om ALLA gör så 😆 Tror att om de inte ville veta av en, varför bemöda sig om att hälsa 2 meter bort?
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.