Ökad hörselkänslighet...

[Florian le Sage]

Jag tycker att följande är värt att delge detta forum och världen:

Jag gjorde lumpen som vpl-gruppchef vid A7 Visby på 80-talet, var vänsterskytt med AK 4 och givetvis sköt vi med Haubits 4140-vårt huvudvapen i artilleriet som small utav helvete, klart som korvspad så använde vi både pluggar och lurar till skydd för hörseln, dessutom gavs ju eldgivningskommandona i dessa speciallurar, men det som tog värst var nog sprängverkan/avfyrningsknallen som gjorde att vi hoppade/lättade från marken vid starkare laddningar som förekom vid vissa övningar,KRIG, kändes i magen och bröstet, huvva!

Det som jag nu tänker berätta är ett konstigt men äkta problem som började ett par månader in i matchen denna sommar då livet lekte under många sköna permissionskvällar i Visby...

Jag började erfara ökad hörselkänslighet på mitt vänstra öra, det yttrade sig vid vissa tillfällen tex en kväll ute då en av grabbarna i vår pluton snackade på gatan och i mitt öra liksom distade det och spräckte, som ett trasigt högtalarmembran...jobbigt och psykiskt påfrestande blev detta när det även yttrade sig då jag duschade huvet över badkaret tex och vattnet strilade/plaskade ner i emaljen, samma effekt-oskönt, så jag sökte givetvis för detta, gjorde en rad hörseltester både i Visby och i Stockholm, inget visade på nedsatt hörsel etc, snarare tvärtom (vilket jag hävdade hela tiden men dom ville ju aldrig fatta...) så det blev ett outrett ärende i mängden av mystiska saker som skett på denna planet vill jag lova!

Jag tror fortfarande att detta "stimulerades" upp utav faktumet att jag var just vänsterskytt, skottknallarna kom på min vänstra sida och påverkade mitt öra negativt och gjorde det överkänsligt, kanske även haubits-terrorn men detta fick jag aldrig något gehör för, däremot hörde dom aldrig av sig när det gällde repmånader osv (tyst kompensation?)...

Hur som helst vill jag säga till alla som vill ha sin hörsel intakt, när ni repar i trånga kyffen med alla stärkare på max och trummor och hela skiten, använd för guds skull öronskydd i någon modern och effektiv form, samma på scen förstås, speciellt de stränginstrument hanterare som gillar att bli piskade av trummisens skärande cymballjud osv...akta er för byggmaskiner-tunnelbanegnissel--fordonsgnissel/bromsar, ja ni förstår ju själva!!!

De korta och snabba oljuden är de farliga och sätter in skador som inte kan botas, hörselnerverna kapas och växer aldrig ut igen, efter mycket av denna vara så tappar man alltså sin värdefulla hörsel och en del får tinnitus etc...

Jag har på ett mirakulöst sätt blivit botad och känner numera endast instinktivt när jag skall hålla för öronen vilket de flesta andra människor inte gör, synd för dom!

En till effekt jag kommer ihåg är att det lät för djävligt att lyssna på musik i vissa, sämre ljudanläggningar på vissa sunkhak eller hemma hos icke-hifi-nördar med usla högtalare och andra komponenter!

Slipper detta idag men är aktsam med både egen mix/tracking volym på mina monitorer osv-allt för att kunna jobba med detta upp i hög ålder, tiden tickar och många av mina jämnåriga i samma bransch har redan tappat tillräckligt för att det kan kallas skador och är inget för mig helt enkelt!!!

Watch-out for your ears forever*

😉

[NONHALO]

Bra tråd !! mycket tänkvärt. och det tål att upprepas: REPA ALDRIG UTAN HÖRSELSKYDD.

Redigerat 28 september 2006 av NONHALO

[Magpie]

Folk som tycker det är kul att busa genom att blåsa upp påsar och smälla eller kasta småsmällare i trapphus har jag lite förståelse för.

En kompis gjorde påstricket på mig för många år sen och tyckte det var jättekul när jag hoppade till. Efter min utskällning var det inte så kul längre, men han visste inte bättre och det var antagligen inget hans föräldrar hade upplyst honom om. Jag klarade mig men jäklar vilket onödigt sätt att tappa hörseln på för dom som drabbas!

[maxmaxmax (oregistrerad)]

När jag flyttade och hade brått tappade jag en ride och en cymbal från en överfull famn i ett trapphus i malmö. Spiraltrappa. Satt still och stirrade i flera minuter efteråt.

[Magpie]

Ett fruktansvärt högt avgrundsljud från helvetet kom ur en förstärkare jag bara skulle skjuta 5cm åt sidan när den var påslagen. Fjäderreverbet som var uppskruvat rätt högt sattes tydligen i gungning och skrek till rejält. Jag blev livrädd 😄

Tur att öronpropparna var på 😆

[Florian le Sage]

Folk som tycker det är kul att busa genom att blåsa upp påsar och smälla eller kasta småsmällare i trapphus har jag lite förståelse för.

En kompis gjorde påstricket på mig för många år sen och tyckte det var jättekul när jag hoppade till. Efter min utskällning var det inte så kul längre, men han visste inte bättre och det var antagligen inget hans föräldrar hade upplyst honom om. Jag klarade mig men jäklar vilket onödigt sätt att tappa hörseln på för dom som drabbas!

Oj oj oj, om någon skulle göra sådär mot mig, eller skrika till i örat för att chockväcka mig etc vilket jag hört talas om att folk gör på läger osv, ja då skulle jag nästan döda denne marodör kan jag lova, det dummaste bus jag hört talas om, likaväl skulle jag läsa lusen av fanskapet om denne gjorde så mot någon annnan, öronen är ju det känsligaste instrumentet vi har enl. mig!

[Torwald]

Mycket intressant och bra tråd...

Själv dras jag, min ringa ålder till trots, av en viss nedsatt hörsel, men inte, såvitt jag känner till, av någon försämring som är frekvensrelaterad. Jag har ett svagt tjut i mitt högra öra, och är naturligtvis mycket paranoid och orolig för att det ska förvärras.

Jag är nojjigt rädd om min hörsel, och jag kommer ofta på mig själv med att ha för hög volym på mp3spelaren, varpå jag omedelbart sänker. Det är tråkigt, eftersom det är skönt att lyssna på lite högre volym. Jag är nog den enda jag sett som håller för öronen när tunnelbanetågen bromsar in invid perongen. När jag väntar på bussen ställer jag mig medvetet bakom en plexiglasvägg på busskuren, eller liknande, för att dämpa trafikljuden.

När jag har vistats i högljuda miljöer under dagen har jag mer ofta än sällan huvudvärk på kvällen.

En mycket god vän till mig ådrog sig tinnitus på en mindre koncert, och jag skulle vilja påstå att felet var lika mycket ljudteknikerns som hennes. Hon bar, förstås, inga öronproppar vid tillfället, men volymen var ganska måttligt uppdragen. Någon låt in setet kommer ena gitarristen in med en pickslide, och eftersom ljudteknikern tycktes ha glömt hur hög volym han satt på den gitarren, orsakade detta naturligtvis ett fruktansvärt skri. Min vän skadade sin trumhinna så allvarligt att hon fick blödningar ur ena örat och har fortfarande ont av det, och har ganska kraftigt nedsatt hörsel på det.

Otroligt dumt att man inte tidigare varit mer rädd om sin hörsel. Jag minns en gång för några år sedan, då jag skulle inleda ett rep med bandet insåg jag att jag inte hade några öronproppar med mig. Stursk som jag var stoppade jag helt sonika in lite hushållspapper istället, och emedan jag insåg att substitutet självklart inte var fullgott, kan jag heller inte påstå att jag särdeles djupgående reflekterade över eventuella hörselskador som skulle kunna komma att uppstå.

[lavrell]

När jag flyttade och hade brått tappade jag en ride och en cymbal från en överfull famn i ett trapphus i malmö. Spiraltrappa. Satt still och stirrade i flera minuter efteråt.

Aj som f-n säger jag bara! 😱

[Eliasson]

Vi är alltför många som repat i slammriga lokaler utan hörselskydd.

Jag fick tinnitus när jag spelade in ett metalband, lyssnade på trumediteringar i hörlurar. Kände och kommer ihåg precis när det hände. Som om ngt gick sönder. Fruktansvärt.

Det behöver alltså inte vara trummisen i replokalen som är din öronbov, är väl det jag vill säga med detta inlägg.

Finns runt en miljon diagnosticerade med tinnitus, som fått diagnosen alltså. Undrar hur stort mörkertalet är?

Var rädd om er hörsel.

[D Vibe]

Florian: Typiskt tecken på tinitus.. kanske utan pipet dock.

Tinitus känneteckans av just pip och överkänslighet av ljud.

Det påverkas också hur man mår psykiskt och fysiskt.

/Daniel

[VacUm]

Jag har vant mig vid att trivas med måttlig volym. Förr hade jag inställningen att musik blev bättre om man spelade den starkt. Nu tycker jag det är skitjobbigt att lyssna starkt, även när jag nöjeslyssnar. Vi var några producenter som mätte upp vår "favoritvolym" och jämförde. Nu minns jag inte hur många dB vi hamnade på, men några låg långt över vad som anses vara skadligt under lång tid (jag vet att jag låg strax under).

Däremot använder jag aldrig någon form av hörselskydd vid rep. Försöker helt enkelt se till att volymerna hålls nere. visst, det funkar inte om man ska spela hårdrock, men sånt håller jag inte på med heller 😆. en bra riktlinje om man spelar akustiska instrument är att det inte ska behövas förstärkning nånstans. En bra kontrabasist ska kunna spela så han eller hon ligger rätt nivåmässigt i förhållande till trummorna. Hörs inte pianot så får dom andra i orkestern helt enkelt anpassa sig. Gratisfördelarna är att man får en naturlig och, i mitt tycke, en mer musikalisk dynamik.

[Florian le Sage]

Tinnitus kände man till redan 1984-85 då det aktuella överkänslighetsproblemet yttrade sig för min del, dock utan pip etc, det som jag registrerade och som än i dag kan vara ett "hot" är området runt 3500-4000 hz om det överdrivs...mycket möjligt d vibe, att mitt humör etc påverkats av detta tidigare, en annan bidragande orsak kan även vara min otaliga trumhinneperforeringar, dvs de stack hål på den massor av ggr när jag var liten grabb pga ständiga öroninflammationer med sköna hallucinatoriska feberdagar som följd men samtidgt otroliga smärtor direkt i anslutning till dessa traumatiska läkarrumsminnen, men som jag sade så har fenomenen minskat och nästintill försvunnit tacksamt nog!

Ärren efter dessa håltagningar syntes ju på mina trumhinnor vid de undersökningar som företogs men ingen sade något om tinnitus varför jag tror det är felaktigt att kalla det för det i mitt fall, någon öronexpert kanske kan upplysa oss i ämnet?!?

Jag hade ju inte tappat i mätkurvorna, snarare tvärtom och just vid de frekvenser som motsvarar gälla ljud, knalljud etc, och jobbiga killen på gatan som man ju blev allergisk emot fast han var juste...

Kanske också därför jag avskyr trafikbruset i storstäder och valde att flytta till lugnet på landet så fort jag fick chansen, nej självklart inte bara men säkert till 80% avgörande i mitt fall, resten är själsligt/genetiskt betingat, jag kan inte tänka klokt om det inte är helt tyst omkring mig!

En lite mer skämtsam ton kan jag ju passa på att dra i ärendet:

Jag är lite bombad---troligtvis beroende på min tid i artilleriet... 😆

Redigerat 29 september 2006 av Florian le Sage