Dags för debatt? Bitrate / sampling rate?

[Martin Dahlberg]

Tänkte höra vad ni har för tankar när det kommer till bitrate / sampling rate-hysterin som gäller. Följande länk tar upp en hel del tekniska detaljer och ger en riktigt intressant läsning i min mening:

http://www.tweakheadz.com/16_vs_24_bit_audio.htm

Vad spelar ni in i och varför? Jag kör i 24bit/44.1KHz som sedan konverteras till 16bit/44.1KHz för CD. Varför en sample rate på endast 44.1KHz (jag kan använda 96KHz men gör det inte)? "Nyquist-effekten" gör ju gällande att en sample rate på 96KHz skulle innebära en högsta audiofrekvens på 48KHz, dvs mer än dubbelt som "högt" än vad en vanlig människa brukar anses kunna höra (20-20.000Hz). 44.1KHz ger oss en högsta frekvens på runt 22KHz - väl utanför de flestas omfång. Då kommer vi till 192KHz... en frekvens på 96KHz låter lite väl vansinnigt för mig personligen.

Ser fram emot lite debatt här men försök att hålla "flamewar" till ett minimum 😄

[Woxxy]

Hehe. Citat från den sidan du postade:

Never refer to 16-bit or 24 bit audio as the "bit rate".  Its properly called the bit depth and the pros will be so irked they'll have to correct you.

För att återgå till frågan dock:

Ska man spela upp det i ett 44.1kHz system är det nog smartast att spela in i 44.1kHz så att man slipper filtrera ljudet med en massa algoritmer.

[Firefighter (oregistrerad)]

Ser fram emot lite debatt här men försök att hålla "flamewar" till ett minimum 😄

Hear hear.

[Martin Dahlberg]

Hehe. Citat från den sidan du postade:

Never refer to 16-bit or 24 bit audio as the "bit rate".  Its properly called the bit depth and the pros will be so irked they'll have to correct you.

För att återgå till frågan dock:

Ska man spela upp det i ett 44.1kHz system är det nog smartast att spela in i 44.1kHz så att man slipper filtrera ljudet med en massa algoritmer.

Doh! 😎

[trombonisten]

Bit djup använder jag 24 bitar helt enkelt för att jag är lat -- slipper justera nivån så noga och får ändå brusfritt och aldrig klipp.

Mina personliga åsikt om sampling rate är som följer:

För det första är teorin om sampling helt entydig, det behövs inte mer än 44.1kHz för att täcka hela det område som örat kan höra. Och vad örat kan höra är väl uttestat. Så vi kan lägga teorin åt sidan. I stället beror det på hur tekniken är implementerad, och i stor utsträckning på alla de kompromisser som ligger bakom varje teknisk utrustning, det som kallas ingenjörskonst.

Vid inspelning beror det på felen i ljudkortet. Enligt teorin skall det låta lika oavsett vilken frekvens man har. I praktiken låter det olika. Men det skiljer sig från ljudkort till ljudkort hur stor skillnaden är och vilken frekvens som låter bäst. Det finns bara ett sätt att ta reda på hur stor skillnaden är, och det är att prova med sitt eget ljudkort.

Vid bearbetning i datorn beror det på vilka pluggar som används. Många pluggar mår bra av att köras på fortare än 44.1, en del pluggar låter sämre på högre frekvens. Det finns bara ett sätt att ta reda på hur stor skillnaden är, och det är att prova med de pluggar man själv använder.

Slutligen skall man omvandla till 44.1kHz och 16 bitar för CD. Dagens bra algoritmer låter så bra att det inte uppstår nåt problem här oavsett vilken frekvens man börjar med. Exempel på bra algoritmer är r8brain. Väldigt många program, Cubase och ProTools bara som exempel, har dock rätt dåliga algoritmer så man skall inte använda dem för produktionsändamål. Men det är bara att prova själv.

Totalt sett beror det alltså enligt min åsikt på vad du har i ljudets väg. Allt från ljudkort till pluggar till slutlig omvandling har favorit-frekvenser. Det enda du behöver göra är att prova med din egen utrustning. Så det kan skilja sig för dig från mina resultat eftersom vi har olika utrustning.

Själv spelar jag alltid in på 44.1kHz. Skillnaden med högre frekvenser är inte så att jag kan höra det. Och även om det skilde så är jag inte säker på att jag skulle tycka det vore värt det. Men det gäller min utrustning. Hur funkar din utrustning?

Gunnar

[Linus]

Dags för debatt?

Nä, jag tror inte att vi skulle få ut nåt bättre av diskussionen än vad som redan har sagts. 😄

Inspelning i högsta möjliga bitdjup (24 bitar, eller 32 bitar när den dagen kommer) 😎

Samplingsfrekvens:

• 44kHz, ifall du jobbar med musik.
  
• 48kHz, ifall du jobbar med film.
  

Dither och konvertering ner till 16 bitar sker i slutskedet med mastering.

[Elof (oregistrerad)]

Vissa omvandlare låter bättre i en viss klockfrekvens, det behöver inte vara en hög sådan.

Jag jobbar i 24/44,1 men skulle gärna arbeta i 88,2 eftersom jag upplever bättre ljud från omvandlarna där (motu HD192).

Nu är det tyvärr så att man dator inte klarar en 40 kanals rockmix i 88,2.

Sen så har det väl inte bara med hur högt upp man kan höra att göra (rim 🙂).

Eftersom sample and hold-kresten jobbar dubbelt så fort så får man tydligare transientrespons och detaljrikedom (vilket många verkar glömma?) och det kan ju också bidra till att man gillar/inte gillar högre samplingsfrekvenser.

Sen hänger det ju på vad man lyssnar i, om man sitter i en hemstereo i ett odämpat rum och försöker höra skillnad på 44,1 och 88,2 blir det betydligt svårare än om man har bra lyssning.

Så det kan ju också vara en anledning till att man ligger kvar i 44,1.

Roligt med debatt 🙂

mvh /Elof

Redigerat 6 augusti 2006 av Elof

[maxmaxmax (oregistrerad)]

Dags för debatt?

Nä, jag tror inte att vi skulle få ut nåt bättre av diskussionen än vad som redan har sagts. 😛

Inspelning i högsta möjliga bitdjup (24 bitar, eller 32 bitar när den dagen kommer) 🙂

Samplingsfrekvens:

[*]44kHz, ifall du jobbar med musik.

[*]48kHz, ifall du jobbar med film.

* 96 khz ifall du jobbar med bakgrundsmusik för hundar. 🙂

Tror vi kom fram till att skillnaderna inte är hörbara. Var det inte någon som gjorde ett mycket vetenskapligt test förra rundan vi diskuterade det här? Förresten, kan citera trombonistens uttallande från den förste mars, 2006:

44.1 / 48 / 88.2 / 96 / 192 ??

Del 2 i sagan.

Först är det nog så att det som är "standard" för slutprodukten är 44.1kHz på en CD. Det finns väl dom som kör med högre frekvens på DVD av olika slag. I samband med filminspelning förekommer också ofta 48kHz och ett antal andra frekvenser, men det är nog väldigt få här som håller på med sånt och dem vet om det. Rent kvalitetsmässigt så funkar det ju med 44.1, nog för att man skall bli miljonär på pop i alla fall.

Så, om nu målet är 44.1kHz så är det väl ingen ide att köra fortare?

Nja, det beror på. Först kan man fundera på det rent teoretiskt. De flesta som verkligen hållit på med sånt här är extremt överens om att ljud över 20kHz inte kan höras av oss människor. Och med 44.1kHz som samplingsfrekvens kan man (rent teoretiskt alltså) faktiskt spela in ljud upp till 20kHz och lite till. Så var den frågan avklarad. Nja, lite mer är det förstås.

Allra först dock, kolla hela kedjan.

Om man nu råkar välja någon annan frekvens så kolla hur hela kedjan låter. Det hjälper ju inte om det låter snorbra i studion om det låter skit på CD-n. Flera kända program har rätt dåliga SRC (sample rate converter = omvandlare mellan olika frekvenser). ProTools LE är ett exempel på en dålig konverterare, en orsak till att många väljer andra lösningar (till exempel analoga effekter i mitten). Prova i stället en bra konverterare, en billig och bra är r8brain som till och med är gratis i den enklare versionen.

Sen beror det på ljudkortet.

Alla ljudkortstillverkare idag har kort som går fortare än 44.1. Jag misstänker ibland att det mest är frågan om att få alla som har gamla ljudkort att köpa nåt nytt. Så man fyller på med massa argument om hur dåliga de gamla är. Inte är det säkert att det blir bättre med högre frekvens men vi vill ju tro det.

Nå, nu är ju erfarenheten från många att varje kort har en "bästa" frekvens, och det är absolut inte alltid den högsta. Ett ljudkort innehåller en hel mängd kompromisser, annars skulle det ju kosta sådär hundra tusen kronor per kanal (de riktigt fina, kompromisslösa AD-omvandlarkorten kan kosta så). Och kompromisser innebär att man gör avvägningar. Sammantaget gör alla avvägningarna att kortet kanske "klarar" fler frekvenser än det är bra på. Nå, men först ett ord om vad som är bra. Nå, slutsatsen är att du måste kolla med din egen utrustning, det finns ingen "allmän sanning" som gäller för alla ljudkort.

Mäter bra eller låter bra?

Förvirring uppstår ibland om vad man menar med bra. Det verkar finnas en skola som tycker att mäter det bra så är det bra, och en annan skola som tycker att låter det bra så kan man inte mäta det. Och aldrig mötas de två. Nå, ta en distad Fender gitarr förstärkare som exempel: den mäter extremt dåligt med extremt hög distortion fast det finns dem som tycker den låter bra. Välj själv vilket läger du vill hamna i, men gör ett medvetet val och hyckla inte. Tycker du att det enda som räknas är hur det låter, sluta prata om hur det mäter (jitter är till exempel ett mått, inte hur det låter).

Nå, men pluggar då?

Här börjar det bli intressant. Många pluggar, EQ, kompressorer, vad vet jag, låter olika på olika samplingsfrekvenser. En del kan till och med spåra ur rejält på högre frekvenser (mer vanligt för ett tag sen). Prova med dem du har, troligen låter de bättre på högre frekvenser.

Personligen då?

Själv kör jag på 44.1. Låter tillräckligt bra i mina öron. Men så har jag också en rätt bra AD-omvandlare. Kvaliteten på AD-omvandlaren spelar större roll än valet av samplingsfrekvens tycker jag. Å andra sidan så spelar mikrofonplacering ännu större roll. Fast om man som jag spelar in med perfekta mickar, perfekt placerade i riktigt bra rum och med världens bästa mikrofonförstärkare så blir det ju vikigt med AD (funderar på om ni noterade ironin?)

Personligen fattar jag inte folk som kör på 48, meningslösare frekvens får man leta efter. Skillnaden är inte särskilt stor i frekvens, och man får massor av onödiga problem med att konvertera ner till 44.1 efteråt. Lika bra att köra på 44.1 från början. Men det är klart, allihop har väl kritiskt lyssnat på ordentligt kontrollerade exempel på olika frekvenser (eller hur?) med exakt den utrustning och de pluggar de använder och lyssnat på hela kedjan fram till CD.

Puuh. Långt blev det.

I korthet: allt beror på. Prova med din egen utrustning, det skiljer sig åt mellan olika ljudkort och olika pluggar.

Gunnar

länk till hela tråden:

https://www.studio.se/index.php?showtopic=22224&st=30

[Linus]

* 96 khz ifall du jobbar med bakgrundsmusik för hundar. 😏

Absolut, här är min senaste hit! Får varje hund att släppa loss och springa runt med en oroad blick 😏

http://www.yousendit.com/transfer.php?acti...6583F3F65AD3B56

[surikatmamma]

Sen hänger det ju på vad man lyssnar i, om man sitter i en hemstereo i ett odämpat rum och försöker höra skillnad på 44,1 och 88,2 blir det betydligt svårare än om man har bra lyssning.

Så det kan ju också vara en anledning till att man ligger kvar i 44,1.

Och hur många lyssnare har tillgång till ett akustikbehandlat rum och proffsmonitorer för 30 000 kr/paret? 😳

[mornel]

* 96 khz ifall du jobbar med bakgrundsmusik för hundar. 😳

Absolut, här är min senaste hit! Får varje hund att släppa loss och springa runt med en oroad blick 😄

http://www.yousendit.com/transfer.php?acti...6583F3F65AD3B56

Hahahahaa, det där var bland det roligaste på länge.

[Henrik Andersson Vogel]

Det mesta har redan sagts av Trombonisten på ett utmärkt sätt. Ett par detaljer, dock.

Bob Katz påpekar i sin bok Mastering Audio (rekommenderad läsning) att det kan finnas skäl att spela in i högre samplingsfrekvens än 44,1 kHz. Det ena är att alla omvandlare måste ha ett filter som skär bort allt över Nyquist-frekvensen, vilket är halva samplingsfrekvensen. I fallet 44,1 kHz kommer AD-omvandlaren alltså att skära bort allt över 22,05 kHz. Detta måste göras med ett analogt filter, och dessa kan vara bättre eller sämre. Sämre filter kommer att ge upphov till hörbara fasfel, och eventuellt skära in i det hörbara området. Detta talar alltså för att spela in i en högre samplingsfrekvens så att man lämnar marginal åt filtret, speciellt om man har sämre omvandlare. Slutsatsen är densamma som Trombonisten rekommenderar – lyssna och jämför med just din utrustning. Med omvandlare av hög kvalitet kan man hålla sig i lägre samplingsfrekvenser utan problem.

Det andra är att all digital ljudbearbetning kan visas distordera mindre vid högre samplingsfrekvens. Förklaringen är att om en viss process orsakar x% distorsion vid 44,1 kHz, så kommer den att orsaka x/2 % distorsion i det hörbara området vid dubbla samplingsfrekvensen. Distorsionen sprids så att säga ut över ett större frekvensområde, och en stor del av detta område är inte hörbart. Genom att "knuffa ut" en stor del av distorsionen i ultraljudsområdet, minskar den hörbara distorsionen. MEN finare plugins etc uppsamplar alltid materialet innan processen av just exakt denna anledning, och nedsamplar det sedan innan det spottar ur sig resultatet. Så använder man plugins av lite kvalitet (till exempel Sonalksis' pluggar), så kan man med gott samvete spela in i 44.1 – den nödvändiga uppsamplingen, och ENDAST den nödvändiga uppsamplingen, görs automatiskt av pluggarna.

Men framförallt, det allra viktigaste: Tvärtom vad vissa tillverkare vill påskina så rör sig denna diskussion på en mikronivå. Det finns många, många, många, många saker som i långt större utsträckning påverkar inspelningens slutresultat.

Hälsningar

/Henrik

[Martin Dahlberg]

Mycket intressanta svar. Har själv inte kunnat urskilja någon hörbar skillnad vid högre sample rate men det kan givetvis bero på många faktorer som har nämnts. Jag älskar det här forumet. Många intelligenta infallsvinklar och inlägg 😳

[tsmalmbe (oregistrerad)]

Vogels svar är det rätta svaret (kapitel 18 för dem som nu rusar till det lokala biblioteket).

Det finns förstås alltid motargumentet "men jag hör ingen skillnad". Nänä, det beror på att man har skit förstås. Det är OK att ha skit förstå mig inte fel på den punkten, men det är inte OK att bortförklara fakta på grund av det. Ett rätt och säkert sätt är att köra den slutlige sampleraten x 2 vid inbandning (alltså 88 eller 96).

Nu bör man ju sen förstås beakta att alla inte har resurser till att använda höga rates, alla inte har likadan ambition eller intresse. Detta är också OK, givetvis.

[Christoffer Bergfors]

Ett rätt och säkert sätt är att köra den slutlige sampleraten x 2 vid inbandning (alltså 88 eller 96).

Även om detta tvistar de lärde. Det verkar ju så smidigt, logiskt och jämnt delbart, men inte nödvändigtvis sant.

[Dr. D]

Bob Katz påpekar i sin bok Mastering Audio (rekommenderad läsning) att det kan finnas skäl att spela in i högre samplingsfrekvens än 44,1 kHz. Det ena är att alla omvandlare måste ha ett filter som skär bort allt över Nyquist-frekvensen, vilket är halva samplingsfrekvensen. I fallet 44,1 kHz kommer AD-omvandlaren alltså att skära bort allt över 22,05 kHz. Detta måste göras med ett analogt filter, och dessa kan vara bättre eller sämre. Sämre filter kommer att ge upphov till hörbara fasfel, och eventuellt skära in i det hörbara området. Detta talar alltså för att spela in i en högre samplingsfrekvens så att man lämnar marginal åt filtret, speciellt om man har sämre omvandlare.

Sant. Men i praktiken kommer nästa alla AD omvandlare förbi det här problemet genom det som kallas oversampling. Det fungerar så att omvandlaren samplar i 2, 4, eller 8 ggr högre frekvens än den som skall levereras i slutändan. Då kan man lägga det nödvändiga analoga filtret på mycket högre frevens. Filtret behöver då inte göras så brant, plus att alla fel filtret orsakar ändå ändå hamnar mest i högre frekvenser som sen slängs bort efter själva omvandligen.

[Omni]

Och hur många lyssnare har tillgång till ett akustikbehandlat rum och proffsmonitorer för 30 000 kr/paret?

Jag t ex.

Använder trots detta 24/44,1.

[sounden]

Här finns lite mer mattematiska beräkningar och information om samplings terori

http://www.lavryengineering.com/documents/...ling_Theory.pdf

[Frank Zappa]

Och hur många lyssnare har tillgång till ett akustikbehandlat rum och proffsmonitorer för 30 000 kr/paret?

Jag t ex.

Använder trots detta 24/44,1.

Bra svar 😛😛😄🙂 Den här diskussionen är helt meningslös. Ni får inte glömma att de som ska lyssna på musiken vi skapar (vanligt folk), hör inte skillnad på en wavfil och en mp3. De bryr sig heller inte om ljudkvalitet, så länge det är massor med bas, så är det lugnt, sen om det distar och klipper när de kör på sin bassboost på stereon skiter de fullständigt i. 😄

[Elof (oregistrerad)]

Och hur många lyssnare har tillgång till ett akustikbehandlat rum och proffsmonitorer för 30 000 kr/paret?

Jag t ex.

Använder trots detta 24/44,1.

Bra svar 😳😄😄 Den här diskussionen är helt meningslös. Ni får inte glömma att de som ska lyssna på musiken vi skapar (vanligt folk), hör inte skillnad på en wavfil och en mp3. De bryr sig heller inte om ljudkvalitet, så länge det är massor med bas, så är det lugnt, sen om det distar och klipper när de kör på sin bassboost på stereon skiter de fullständigt i. 😄

Spelar du bara in för andra?

Själv så spelar jag in för att det är kul för mig själv och det är roligare att jobba med bra ljud, även om andra inte bryr sig om vilken samplingsfrekvens det hade från början 😎

[Elof (oregistrerad)]

Sen hänger det ju på vad man lyssnar i, om man sitter i en hemstereo i ett odämpat rum och försöker höra skillnad på 44,1 och 88,2 blir det betydligt svårare än om man har bra lyssning.

Så det kan ju också vara en anledning till att man ligger kvar i 44,1.

Och hur många lyssnare har tillgång till ett akustikbehandlat rum och proffsmonitorer för 30 000 kr/paret?

Jag tycker inte lyssnarna ska få styra vilken kvalité man spelar in i. Jag vill spela in i det jag själv tycker låter bra och inte kompromissa för att "ingen kommer bry sig". Om jag hör skillnad, så finns det säkerligen många fler som gör det.

Om man hör skillnad och tycker det blir bättre så kan man köra det. Om man inte gör det så är det inte mer med det 😎 Det är så lätt att bara välja själv.

Redigerat 7 augusti 2006 av Elof

[Henrik Andersson Vogel]

Håller med Elof. Folk kommer att lyssna i skitanläggningar, men jag vill att de som verkligen bryr sig också ska få sitt.

Men återigen … diskussionen om bitdjup och samplerate är väldigt akademisk. Det är långt viktigare hur omvandlarna låter än vilket format man väljer. Och omvandlarna är ändå mycket mindre viktiga än instrumenten man spelar in, mikarna man spelar in dem med, rummet man använder, mikrofonplaceringen, preamparna etc etc. Och viktigast av allt: Utrustningen är mycket mindre viktig än den som använder utrustningen. Så lägg nu inte ned alltför mycket tid åt att fundera på detta, lägg hellre ned tiden på att öva på att spela in på ett bra sätt!

Hälsningar

/Henrik

[Henrik Andersson Vogel]

Förresten, apropå vilken anläggning folk har: Jag deltog i en tråd på hifi-forumet Faktiskt.se, där en inspelningstekniker nämnde att han brukar lägga ett högpassfilter på 30 Hz. Det fick flera att gå i taket – deras anläggningar går minsann ned linjärt till 15 Hz, och då vill de fanimej inte veta av att materialet är skuret redan från början!

Hälsningar

/Henrik

[Omni]

Frank Zappa:

Bra svar    Den här diskussionen är helt meningslös. Ni får inte glömma att de som ska lyssna på musiken vi skapar (vanligt folk), hör inte skillnad på en wavfil och en mp3. De bryr sig heller inte om ljudkvalitet, så länge det är massor med bas, så är det lugnt, sen om det distar och klipper när de kör på sin bassboost på stereon skiter de fullständigt i.

Du underskattar musiklyssnarna och deras anläggningar rejält.

Det finns folk som har mkt höga krav på inspelningen.

Mvh Omni

[Elof (oregistrerad)]

Förresten, apropå vilken anläggning folk har: Jag deltog i en tråd på hifi-forumet Faktiskt.se, där en inspelningstekniker nämnde att han brukar lägga ett högpassfilter på 30 Hz. Det fick flera att gå i taket – deras anläggningar går minsann ned linjärt till 15 Hz, och då vill de fanimej inte veta av att materialet är skuret redan från början!

Hälsningar

/Henrik

Haha! Vilken katastrof det måste känts som, stackars HiFi-entusiaster som blir blåsta på 15Hz!

[VacUm]

Förresten, apropå vilken anläggning folk har: Jag deltog i en tråd på hifi-forumet Faktiskt.se, där en inspelningstekniker nämnde att han brukar lägga ett högpassfilter på 30 Hz. Det fick flera att gå i taket – deras anläggningar går minsann ned linjärt till 15 Hz, och då vill de fanimej inte veta av att materialet är skuret redan från början! 😆

Hälsningar

/Henrik

Lool! Sånt gillar jag att höra.

Hade en riktig audiofil som hängde i studion jag jobbade i förr som hade köpt ett par tokdyra högtalare och ett minst lika dyrt slutsteg. Han kopplade upp alltsammans i ett större rum som funkade som konsertsal/bar/matsal/tvrum och plockade fram en platta som han hittade. Det roliga (förutom att rummet han för första gången ville uppleva sina högtalare i var på tok för stort och dessutom inte lät speciellt roligt) var att plattan han satte på repeat i en halv dag var en 60 minuters meningslös tagning från en bluesspelning ett par dagar innan som spelats in med två kinamickar hängande 25 meter från scen. Mixen hade bestått av en L1 Ultramaximizer och inget annat. Dessutom var det en ganska sumpig spelning där alla hade druckit både en och fem öl så det lät alltså verkligen skit om alltihopa. Den lille ljudentusiasten hade hursomhelst sitt livs upplevelse och tyckte inte han hört bättre ljud i hela sitt liv.

[Henrik Andersson Vogel]

Haha! Vilken katastrof det måste känts som, stackars HiFi-entusiaster som blir blåsta på 15Hz!

En hel oktav...

[IDF]

"Nyquist-effekten"

Nyquist-teoremet om jag får be!! 🙂

Redigerat 10 augusti 2006 av IDF

[D.i.a]

16 44.1

[IDF]

Förresten, apropå vilken anläggning folk har: Jag deltog i en tråd på hifi-forumet Faktiskt.se, där en inspelningstekniker nämnde att han brukar lägga ett högpassfilter på 30 Hz. Det fick flera att gå i taket – deras anläggningar går minsann ned linjärt till 15 Hz, och då vill de fanimej inte veta av att materialet är skuret redan från början!  😄

Hälsningar

/Henrik

Lool! Sånt gillar jag att höra.

Hade en riktig audiofil som hängde i studion jag jobbade i förr som hade köpt ett par tokdyra högtalare och ett minst lika dyrt slutsteg. Han kopplade upp alltsammans i ett större rum som funkade som konsertsal/bar/matsal/tvrum och plockade fram en platta som han hittade. Det roliga (förutom att rummet han för första gången ville uppleva sina högtalare i var på tok för stort och dessutom inte lät speciellt roligt) var att plattan han satte på repeat i en halv dag var en 60 minuters meningslös tagning från en bluesspelning ett par dagar innan som spelats in med två kinamickar hängande 25 meter från scen. Mixen hade bestått av en L1 Ultramaximizer och inget annat. Dessutom var det en ganska sumpig spelning där alla hade druckit både en och fem öl så det lät alltså verkligen skit om alltihopa. Den lille ljudentusiasten hade hursomhelst sitt livs upplevelse och tyckte inte han hört bättre ljud i hela sitt liv.

🙁