Kyl och skafferi

[Bebopkeys]

Men kom igen...-vem är det som bestämmer  -du eller grabben? -han är ju ingen barnunge precis?

Om jag ska vara ärlig för en blund sekund var det där min första tanke också.

Men det är ju inte alltid så enkelt. Det är inte alltid det är så lätt att få struktur och konsekventa regler i tillvaron för barnen om de t.ex pendlar mellan olika hem. Jag säger inte att det är så i detta fallet, men något säger mig att det kanske är så. Är det så, Bebop? 🙂

Om det är så att grabben är varannan vecka hos dig, eller ännu hellre om han bara är hos dig varannan helg, tror jag det är viktigt att du och hans mamma stämmer av regler och rutiner med varandra (lite grann iaf). Sitter han verkligen och dricker Cola på morgonen hemma hos henne? Om inte, varför gör han det hemma hos dig? Testar han dig? I så fall, varför? Protesterar han mot nåt? I så fall, mot vad?

Barn har ju sina egna sätt att uttrycka missnöje, rädsla, osäkerhet, nyfikenhet, och allt det där. Precis som tjejer. 😠

Fast jag har inga egna barn (ännu), så egentligen vet jag väl inte så mycket om det där. 😠

Barnunge är man till man fyller 20 och får gå på bolaget 😠

Jag tror på information. Därför skall jag informera min son om att vissa produkter intar man bara en till två gånger i veckan på grund av dess dåliga näringsmässiga sammansättning (detta gälller för övrigt pappa också). Vi får väl som vanligt börja med att försöka nöta in ett bra beteende genom att berätta hur det skall vara. Om inte det hjälper kan vi ju gå vidare med lite "hårdare tag" som förbud och liknande.

Det hör väl till den svenska helyllekulturen (som jag stödjer till fullo) att inte äta chips och dricka läskeblask till frukost. Vad gäller vår familjesituation så ser det ut ungefär som hos Roffe kan jag tänka mig (hittade inte det där fördömda R:et) 😠 . En lycklig familj med studsmatta, fotbollsmål, altan och kamin i vardagsrummet, stor syrénhäck och ett gammalt hus från 1878 (rött med vita knutar).

[®offe]

Om jag ska vara ärlig för en blund sekund var det där min första tanke också.

Men det är ju inte alltid så enkelt. Det är inte alltid det är så lätt att få struktur och konsekventa regler i tillvaron för barnen om de t.ex pendlar mellan olika hem. Jag säger inte att det är så i detta fallet, men något säger mig att det kanske är så. Är det så, Bebop? 😄

Om det är så att grabben är varannan vecka hos dig, eller ännu hellre om han bara är hos dig varannan helg, tror jag det är viktigt att du och hans mamma stämmer av regler och rutiner med varandra (lite grann iaf). Sitter han verkligen och dricker Cola på morgonen hemma hos henne? Om inte, varför gör han det hemma hos dig? Testar han dig? I så fall, varför? Protesterar han mot nåt? I så fall, mot vad?

Barn har ju sina egna sätt att uttrycka missnöje, rädsla, osäkerhet, nyfikenhet, och allt det där. Precis som tjejer. 😛

Fast jag har inga egna barn (ännu), så egentligen vet jag väl inte så mycket om det där.  🙂

Ha ha ha, din sista mening är härlig.

Jag själv var världsmästare på barnuppfostran innan jag hade barn.

Det gällde allt. Förklarade hemligheten med allt för alla. Eftersom vi fick barn väldigt sent hann jag med andra ord igenom hela bekantskapskretsen.

Sen fick vi egna barn. 😳

Som tur är så har jag schyssta kompisar, när de hör att båda barnen alltsomoftast ligger i våra sängar (det är min fru som berättar det på grillfesterna) så säger de ingenting. De bara ler lite. Det känns nästan värre än att bli häcklad. För dom vet att jag vet det dom vet vad jag sa. Huga.

Hursomhelst det är med barnuppfostran är en rysare, fast kul ändå. Man blir pinsamt medveten om sina tillkortakommanden.

Sedan appropå en annan sak du skriver. Barn har inga problem att hålla isär regler. De är mästare på att anpassa sig. Att mamma och pappa har olika regler är ingen big deal. Oavsett mor och far bor ihop eller inte så anpassar de sig snabbt till olika beteenden. Samma när de har olika lärare, de vet att det som funkar hos den ene går inte hos den andre. Jag har smyglyssnat på min nioåring vid några tillfällen (JA JAG ÄR HEMSK!) och han har ett helt annorlunda språk med kompisarna än med mig. Han svär som en jävla borstbindare med kompisarna, men i sällskap av mor och far låter han som Horace Engdahl.

Själva är vi väl likadana också litegrann, vi kör fort när vi vet att det inte är någon fartkontroll men är laglydiga när vi ser farbror blå. Ja det var ett uselt exempel men det är ju för faen lördagkväll! Vad förväntar ni er? Jan Gilljouee eller vad faan han heter och stavas? Läs en bok då istället då för att hacka på mig!

/Superpanny

[Vallhagen]

Satan vilken superfarsa du är ®. Man blir nästan avundsjuk 😄

(Ja det var menat som en sann komplimang. Läs inte in nån jävla ironi här).

[Umemagnus]

Hej!

Majken. Inga problem alls! Hahaha...det gör min brorson nästan varje dag!! Smal som en sticka ändå.

Jag har f.ö. DET BÄSTA FÖRSLAGET:

Köp ett lås till kylen! Tala inte om koden.

😆

:musik

vad omständigt.... sätt bara handtag och gångjärn på samma sida, så blir det garanterat struligt att öppna 😉😉