Musikteori

[Heterosexuell]

Jag har nyligen plöjt igenom gratisartiklarna på den här sidan (howmusicreallyworks.com) men nu vandrar jag mest planlöst runt och läser lite lösryckt information om napoleon-ackord och exotiska skalor, och det ger ärligt talat inte så värst mycket. Jag behöver helt enkelt lite strukturerad självundervisning - men jag vet inte vart nånstans jag finner sådan.

Det är här du kommer in i bilden. Tipsa mig om hemsidor, fysiska böcker som man kan hitta i biblioteket eller andra källor till information. Jag vill ha allt.

Tack på förhand!

😎

[chrisB]

Vad är det du vill veta?

Allt om musikteori = hur långt är ett snöre?

🙁

Skämt åtsido, det är ett stort ämne; hur man bygger akord? akordsfunktioner? klassiskt? jazz? nutida? rytmik? instrumentering? komposition? arrangering? skalor?

Jag undervisar i Musikteori så fråga på . . . menar du enligt skolverket?

http://kursplan.skolverket.imcode.com/1342

Sökte på Google om Muskteori:

http://jakob.jensen68.person.emu.dk/musikkurser/teori.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Musikteori

http://susning.nu/Musikteori

http://www.fredemus.dk/rodekassen/net_teori.htm

http://musictheory.austincollege.edu/

http://www.abrsmpublishing.com/publications/2308

http://www.scales.se/swe/

http://www.musikskole3000.dk/undervisning/teori.php

http://www.music.su.se/musikteori1schema.html

http://hem.passagen.se/sod-spe.musik/teori.html

http://www.academus.se/musikteori.asp

Redigerat 29 maj 2006 av chrisB

[Toewax]

Om du vill ha en ganska "basic" musikteorisida och inte har nagot emot att lara dig pa engelska tycker jag att musictheory. net ar ganska bra

[Heterosexuell]

Allt om musikteori = hur långt är ett snöre?

😄

Hehe, jo, insåg tyvärr lite för sent att ett par riktlinjer vore på sin plats. 😄

Jag letar efter mellanliggande/avancerad harmonilära, kontrapunkt för nybörjare, och enkel rytmkunskap. Typ. Upplägget får gärna likna det i howmusicreallworks.com, det vill säga pedagogiskt och lättläst. Jag misstänker att jag kanske begär lite för mycket av gratis internetkällor, så diverse erkänd facklitteratur kanske är lite ett mer realistiskt mål.

Förresten, apropå ingenting, vilken funktion fyller egentligen augumented 6th-ackord? 😉 Jag förstår att det består av samma noter som en dominant sjua, men att det vill lösa upp sig nån annan stans (alltså inte V-I eller I-VI, t.ex). Ungefär där har jag tappat tråden... 😄

Tack på förhand!

Redigerat 31 maj 2006 av Heterosexuell

[adama]

www.musikteori.se

[chrisB]

Augmented sixth:

det finns åtminstonde 3 olika sådana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . . 🤪 )

De akorden används generellt för att nå dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens.

Det var det korta svaret.

[johahl]

Augmented sixth:

det finns åtminstonde 3 olika sådana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . . 😳 )

De akorden används generellt för att nå dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens.

Det var det korta svaret.

Kan du inte utveckla det där och ge oss den långa versionen.

Vad menas med italiensk, tysk och fransk? Finns det inom alla ackordtyper då? Är det ett kompositionssätt? Låter rätt klassiskt i mina öron 😎

Måste genast forska i detta.

[steflund]

Jag har för mig att väldigt snarlika trådar dykt upp med jämna mellanrum... men det är bra, teeori är fint. =)

Här är en sida som jag tycker har bra exempel: Teoria.com

Den finns på engelska och spanska, så det system som används är steganalys, men det beskrivs tydligt och är väldigt användbart. Dessutom finns det lite gehörsövningar där (vilka jag använder ibland ja)

[steflund]

Augmented sixth:

det finns åtminstonde 3 olika sådana: Italiensk, tysk och fransk (och bellman . .  🙂 )

De akorden används generellt för att nå dominanten eller tonika i andra inversionen i en kadens.

Det var det korta svaret.

Det finns ju också en "Augmented Sixth" (varför inte börja kalla det överstigande sextackord?) som kallas Schweizisk som har stor ters, överstigande kvart och den överstigande sexten. Kanske inte klingar jättekul dock, men säkert användbart om man i en slutkadens skall ha det riktigt dramatiskt precis innan dominanten. I följande ordning då it,fr,schw,ty - D - T... oj oj oj vad "dense"

EDIT:

Kan du inte utveckla det där och ge oss den långa versionen.

Vad menas med italiensk, tysk och fransk? Finns det inom alla ackordtyper då? Är det ett kompositionssätt? Låter rätt klassiskt i mina öron 😛

Måste genast forska i detta.

Det har oftast funktionen som dominantens dominant (och går såklart att applicera innan alla mellandominanter) den "augmentade" (hehe) sexten ligger ofta på toppen och har en genomgångston som leder kromatiskt ned till dominantens ledton (tersen i dominanten som i sin tur leder till tonikans grundton).

Kolla in länken jag angav i svaret ovan, där beskriver de de tre sexterna som chris angav med ljudexempel. Det är ett rätt klassiskt trix, används också i jazzen (i en annan omläggning av tonerna har jag för mig). Det går att använda i massa med musik och är perfekt att söka upp då man vill byta tonart på ngt smidigt sätt... till detta finns det ju även Neopolitanskt sextackord som är pappan till dessa vad jag förstått... men det tar vi i nästa kapitel. 🥰

Redigerat 1 juni 2006 av steflund

[chrisB]

ok. tyst i klassen. 🙂

Dominant akord med lågaltererad kvint är under den weinklassiska epoken relativt vanliga.

T.ex Mozart.

dm, A, dm, C, F, E, am, G, cm, C7/Bb, F/A, Cdim, G/B, sedan kommer ett akord uppbyggt nerifrån: Bb F D G#, efter kommer ett dm/A, A.

Akordet som beskrivs klinagr som ett Bb7 men funktionsmässigt är det en växeldominant, ett altererat E7 i d-moll.

I C-dur/c-moll så är ett D7 (d, f#, a c) ett växeldominant.

Om då akordet är byggd (nerifrån): Ab C Eb F# så är det ett Tyskt sextakord

..................................................: Ab C F# så är det ett Italienskt

..................................................: Ab C D F# så är det Franskt

Det tyska har förutom en lågaltererad kvint också en lågaltererad nona, som ersätter grundtonen.

Det italienska utelämnar grundtonen helt varav den består enbart av tre toner.

Det franska har bara en lågaltererad kvint som skiljer den från en vanlig växeldominant.

(Växeldominant: Ett dominant akord på andra skalsteget.)

Sen kommer vi till min favvo; Neopolitanskt sextakord som är ett subdominantsextakord med lågaltererad sext.

I C-dur så blir det en Db/F alltså en Db dur med F i basen.

Månskenssonaten:

C#m, C#m/B, A, D/F#, Ab7 . . . där är D/F# ett neopolitanskt sextakord.

Det räcker för ikväll, i morgon tar vi oss an Mediantik!!

[steflund]

ok. tyst i klassen. 😱

Dominant akord med lågaltererad kvint är under den weinklassiska epoken relativt vanliga.

T.ex Mozart.

dm, A, dm, C, F, E, am, G, cm, C7/Bb, F/A, Cdim, G/B, sedan kommer ett akord uppbyggt nerifrån: Bb F D G#, efter kommer ett dm/A, A.

Akordet som beskrivs klinagr som ett Bb7 men funktionsmässigt är det en växeldominant, ett altererat E7 i d-moll.

I C-dur/c-moll så är ett D7 (d, f#, a c) ett växeldominant.

Om då akordet är byggd (nerifrån): Ab C Eb F# så är det ett Tyskt sextakord

..................................................: Ab C F# så är det ett Italienskt

..................................................: Ab C D F# så är det Franskt

Det tyska har förutom en lågaltererad kvint också en lågaltererad nona, som ersätter grundtonen.

Det italienska utelämnar grundtonen helt varav den består enbart av tre toner.

Det franska har bara en lågaltererad kvint som skiljer den från en vanlig växeldominant.

(Växeldominant: Ett dominant akord på andra skalsteget.)

Sen kommer vi till min favvo; Neopolitanskt sextakord som är ett subdominantsextakord med lågaltererad sext.

I C-dur så blir det en Db/F alltså en Db dur med F i basen.

Månskenssonaten:

C#m, C#m/B, A, D/F#, Ab7 . . . där är D/F# ett neopolitanskt sextakord.

Det räcker för ikväll, i morgon tar vi oss an Mediantik!!

Ja, mediantik är ju det bästa som finns, detta, sextackord och kvinter. 😮

Bra förklaringar förresten.

[johahl]

Varför säger man inte att det är ett tritonus substitut till II7 då? Visserligen förstår jag att den har en fastare funktion som b6. Men ändå känns en aning bökigt.

Dags att börja lära mig och slipa på teorin märker jag 🙂

[steflund]

Varför säger man inte att det är ett tritonus substitut till II7 då? Visserligen förstår jag att den har en fastare funktion som b6. Men ändå känns en aning bökigt.

Dags att börja lära mig och slipa på teorin märker jag 😛

Det är för att det är nästan exakt som II men utan grundtonen då. Men med förminskad kvint (det heter ngt ballt på svenska har jag för mig) och septim och nona.

[chrisB]

Lågaltererad kvint heter det 😛

Det beskrivs inte som en tritonus substitut till II för att det inte är ett.

Men.

Vi som har jazzteori i bakgrunden ser att det skulle kunna vara det, men i det klassiska världen så . . .

Det låter rätt ok med ett tyskt sextakord ovanpå sitt grundtonartsakord.

ab, c, eb, f# ovanpå ett c, bb, e

Trinitous substitut är ett regel för ersättningsakord; dvs ett akord (oftast ett dominant akord) kan ersättas med den som är ett triton bort. Dvs C7 ersätts med F#7, eller så använder man den som ett mellangångsakord till nästa typ: C7 C7 C7 C7 F7 F7 F7 F7 så kan man då byta ut den fjärde C7 mot en F#7.

Trinitous substitut tillhör också dim-ersättnings teorin; dvs alla de akord som ligger inom ett dim akord, dvs en liten ters ifrån varandra. C. Eb, F#, A vilket för oss in i Mediantik! 😄

Som ni märker så hör faktiskt allting ihop med varandra!

[Mutto]

jag önskar att jag hade varit lite mer vaken på lektionerna i skolan. jag förstår inte så mycket.

[chrisB]

jag önskar att jag hade varit lite mer vaken på lektionerna i skolan. jag förstår inte så mycket.

Jag var heller inte vaken i skolan, brydde mig inte alls. Det jag har lärt mig om musik har jag lärt mig därför att jag är oerhört intresserad av att få veta hur det hela hänger ihop, varför låter det just så?, hur får jag det låta så? . . .

Man går på sin lust, ta reda hur ens favoritmusik hänger ihop . . . sedan är teori just teori, det är knepigt . . ibland . . . det går inte bara att förstå på en gång. Så misströsta inte . . . fråga på!

Vad är det du inte förstår?

[johahl]

Nu har jag läst igenom allt ett flertal gånger och det börjar klarna allt mer. Ska försöka få in det i praktiken. Ljudexemplen på teoria.com låter ju häftiga i vilket fall. Där kan man ju spåna vidare.

Kan ni inte ge något exempel hur det används för att byta tonart?

och vad är mediantik då? 😎

edit: Jag vill bara tacka chrisB och steflund för att ni svarar på mina frågor 🙂 Snart får ni börja ta betalt 😛

Redigerat 2 juni 2006 av johahl

[chrisB]

byta tonart?

Modulation: det finns många sätt, ett är att bara byta rakt av så där.

ett annat är att tänka sig bakåt, dvs om jag är i C-dur och vill till Ab-dur så går jag via Ab-durs dominant: Eb7 och vill jag använda typisk jazzharmonik II-V-I så blir det: C, Bbm7, Eb7, Ab.

Och så byta ut Eb7 mot sin tritonus A7.

Att modulera ett halfsteg uppåt så kan man använda: C-G7-Ab7-Db . . . . eller C-G7-C-Ab7-Db . . . .

Dominant akorden kan ju också vara sus eller altererade.

Mediantik:

Man beskiver det som att det finns två st olika övermediant och undermediant.

Och så skiljer man mellan huvud- och bimedianter.

Avståndet mellan huvudM är en stor ters och mellan biM en liten ters.

huvudM: C - E - Ab (cm - em - abm)

biM: C - A - Eb - F#

(för den vaksamme så syns det direkt: huvudM är plusakord och biM: dimakord.)

Mediant hopp görs typiskt direkt utan modulation och är typiskt för swinglåtar; sunny side of the street, all of me, etc

och då den romantiska klassika musiken: Gustav Holst, Schubert, Brahms, Wagner, Schuman, Strauss, Dvorak: den nya världen: E - Bb/D - E - Db - A - Gbm - Db - Db (coolt!).

(Inom en hel del filmmusik används mediantik.)

Redigerat 2 juni 2006 av chrisB

[bdatony]

Ni skojar lite här va?

😄

Ni skriver bara massa saker som inte har med varandra att göra, era luringar.

Fattar precis ingenting.

[steflund]

Ni skojar lite här va?

😄

Ni skriver bara massa saker som inte har med varandra att göra, era luringar.

Fattar precis ingenting.

Där fick du dit oss. Jag försöker egentligen bara få det till att det är en apa... allting alltså.

Det där med tonarsbyte är ju egentligen nästan det som är uppkomsten av musikteori tror jag, tillsammans med kontrapunkt. Dessa Neopolitanska sextackord och de franska/italienska/tyska är väldigt funktionella genom att både förstärka i den befintliga tonarten, men liksom lura in en i en annan också. Exempelvis neoplitanen till E är precis som ackordet F, så Neopolotanen kan man se som ngn slags ackord som så småningom leder till en annan tonart, möjligheterna ökar att göra en raffinerad övergång.

Modulationer finns som ChrisB säger på tusen olika sätt, det är egentligen i vokalmusiken där vissa begränsningar finns (om nu inte ensemblen bara består av sångare som sjunger perfekt), annars är det bara börja med att byta tonart rakt av, så småningom försöka ta ngn ton som leder in i den nya tonarten (kromatik är ju strålande, sista tonen i sjoket innan till exempel, enkelt men kan bli riktigt bra), sedan börjar man söka små gemensamma ackord och förbereda övergången under en längre tid.

Jag har en fråga Chris... jag har funderat med inte kollat upp, men du kanske vet: Vad är sådär typiska skräckfilmsvändor? Kan få det å låta spöklikt på egen hand, men det kan ju vara kul att känna till de typiska trixen.

Redigerat 2 juni 2006 av steflund

[chrisB]

hmm det klassiska stumfilmsakordet är dim-ackord kromatiskt upp, upp, upp, skaka gärna på akordet (piano).

Prova:

D i basen och spela f - a - c# - e som åttondelar upp och ner. sedan byt till

C i basen och eb - g - b - d upp och ner och tillbaka till

D i basen . . .

[steflund]

Så med andra ord rippa Villa-Lobos. =)

[chrisB]

ehh nej men han duger också. 🙂

mitt exempel kommer mer från hitchcock hållet. b herrman . . .