Jump to content
Annons

Vart är skivbranschen på väg?


paradigm

Recommended Posts

Dreamland Project (oregistrerad)
Lustigt att denna tråd kom nu - ett mycket tangerande ämne berör jag i nästa ledare som jag rekommenderar läsning av.

Om inte annat så är väl Studios forum överlag en bra källa för uppslag!

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Hoho, nu lägger jag mig i en diskussion där jag inte alls har på fötterna, eftersom jag bara är en obotlig popmusikfreak och helt blåst när det gäller ljud o ljudbild.

Är det här ett jätteproblem egentligen? För audio-finsmakarna kanske, men för övriga 97 % av mänskligheten kanske inte?

Tror personligen dels att det är en trendfråga; ljud på popmusik har ju alltid varit tidstypiskt, det finns väl inget som säger att nuvarande trend kommer att fortsätta för evigt?

Sen är det ju väl också beroende på marknaden, om fler än dom 3% (som är en siffra jag hittar på nu 🙂 ) börjar bry sig om ljudet och kräva okomprimerat, så anpassar sig nog "dom blanka skrivborden" innan du hunnit säga Anastacia.

Link to comment
Dela på andra sajter

tror det handlar om extremt mycket mindre siffror än 3%

Redigerat av unbornichen
Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...

Det här var ett intressant inlägg.

Är det så?

Isåfall är det ett generellt problem eller kan det sökas inom vissa musikstilar?

Du har många tänkvärda rader i ditt inlägg men jag undrar verkligen om discodöden kan skyllas på Cervin Vega 😉 men det är en kul tanke.

Man kanske skulle införa ett nytt mått på skivor, dynamik-värde?

Ska jag ha bilmusik vill jag ha ett lågt sådant värde, vill jag sitta med mina stora JBL i mitt lyssningsrum vill jag ha ett högt sådant...?

Kan tänka mig att Britney Spears m.fl i den genren har lågt värde, medan Bo kaspers och liknande högt. Eller?

/r

Link to comment
Dela på andra sajter

Det här var ett intressant inlägg.

Är det så?

Isåfall är det ett generellt problem eller kan det sökas inom vissa musikstilar?

Du har många tänkvärda rader i ditt inlägg men jag undrar verkligen om discodöden kan skyllas på Cervin Vega 😉 men det är en kul tanke.

Man kanske skulle införa ett nytt mått på skivor, dynamik-värde?

Ska jag ha bilmusik vill jag ha ett lågt sådant värde, vill jag sitta med mina stora JBL i mitt lyssningsrum vill jag ha ett högt sådant...?

Kan tänka mig att Britney Spears m.fl i den genren har lågt värde, medan Bo kaspers och liknande högt. Eller?

/r

- ®offe

Självklart finns inga vetenskapliga belägg för att Cervin Vega låg bakom Discodöden, men jag tror att jag slår in öppna dörrar när jag hävdar att Cervins framgångar främst kan tillskrivas en synnerligen framgångsrik marknadsföringskampanj, snarare än att Cervins högtalare skulle låta bra och jag tänker då särskilt cervins basar med mässingstång. *Rysningar på ryggen*

Sen får var och en dra vilka slutsatser som helst.

Annars tror jag att problemet med dynamikkompression snart kommer att sprida sig till alla schangrar, om skivbolagen märker att de inte får något mothugg och snart finns det väl bara mp3 filer kvar att köpa via nätet.

-Disco Dan

Du får tro mig på mitt ord, när jag säger att jag inte har några problem med att inte alla håller med mig, men jag har för länge sen slutat bemöta inlägg till varje pris och att till varje pris hävda min ståndpunkt.

Jag är aktiv i många olika forum och i många olika sammanhang, där det finns många som skriver på ett moget och civiliserat sätt, där man försöker diskutera själva sakfrågan och argumenten.

Jag har bara inte tid och lust att diskutera vidare, när nivån på diskussionen inte förs på den nivån.

Det är mitt val och jag kan inte hjälpa om du tror att jag blev sur över att inte alla håller med mig.

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

Okej, det som talar för din teori är dels

- delar av musikutbudet idag är så komprimerat så hälften vore nog

- många får gradvis tillvänjning, via mp3filer, att lyssna på platt musik.

- vi står inför ett paradigmskifte där musiken blir de mångas medel, från att ha varit ett fåtal förunnat att syssla med. Det ser vi inte minst i detta forum, där det flödar av semiprofessionella produktioner. De flesta som skriver här har mer resurser och kräm att tillgå än vad Beatles hade till Sgt Pepper...

Å andra sidan, det som talar mot dig

- "Kungen får alltid sin krona till slut", dvs, bra producerad musik kommer alltid att vara bra producerad musik, och kan många gånger uppmärksammas för just det.

Se Dire Straiths, Michael Jackson, ABBA etc. Det är ju inga hemligheter, de har snygg separation, dynamik, låg distortion, lågt basregister, etc

- Dessutom dagens grejjer blir ju bara bättre och bättre, och mer avslöjande mot dåligt producerad musik. I min Luxor Dirigent 7000 som jag köpte 1975 så lät det mesta ganska lika, även om det ´på sin tid var en bra maskin, men mina prylar idag avslöjar obarmärtigt sådana produktioner som Staffan Hellstrand m.fl vilket säkert inte ger dem deras förtjänta marknadsposition tror jag.

- Det kommer nya cd och dvd-format som inte är ekonomiskt försvarbara att framställa om inte produktionen håller tillfredställande kvalité, där naturligtvis dynamiken är en parameter.

Sammanfattningsvis tror jag alltså inte på att det blir sämre, jag tror det blir bättre.

Dock finns det "instegsmusik", som är ganska streamad, där cd och mp3:an låter ungefär lika, men det är mer en sorts konsumtionsmusik.

Typ de kopierade blandbanden på 80-talet, där man utrustade kassettdäcken med dubbla spelare som kunde kopiera i dubbel hastighet. *Ryyyyyys*

Gud förbjude att du har rätt Paradigm, då är det bara att leta upp ett par feta Cerwin på blocket 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)

Hela den här komprimerings-debatten gillar jag. Själv trycker jag upp mina mixar så mycket det bara går eftersom kunderna annars direkt gnäller på att det är för låg volym. Å andra sidan är komprimeringsfaktorn enormt bundet till vissa genres. Inom klassisk musik eller jazz (räknar inte Esbjörn Svensson och dom "hippa" stockholms jazz-popparna dit) komprimeras det väldigt försiktigt vid masteringen.

Jag är ett stort fan av icke-komprimeringen, men vissa genres bygger ju på det soundet. Betänk även att på en vinylskiva eller ett kassettband är musiken extremt komprimerad. Testa att spela in från vinyl till datorn och zooma ut. Vågformen kommer att mer eller mindre se ut som en lång rak falukorv om det var någon form av pop/rockplatta som hamnade på grammofonen! I och med CD och alla dessa nya inspelningsmedier (-um??) har vi nu möjlighet att verkligen utnyttja ett stort dynamiskt omfång, men det passar sig helt enkelt inte i vissa genres.

paradigm: Är det ljud eller är det musik du lyssnar på egentligen? Ur ett musikaliskt perspektiv lever vi ju i en fruktansvärt intressant tidsålder nu. Det händer massor och 80-talet* är förbi sedan länge.

*det glada 80-talet var musikaliskt sett stendött anser jag!

Redigerat av VacUm
Link to comment
Dela på andra sajter

Okej, det som talar för din teori är dels

- delar av musikutbudet idag är så komprimerat så hälften vore nog

- många får gradvis tillvänjning, via mp3filer, att lyssna på platt musik.

- vi står inför ett paradigmskifte där musiken blir de mångas medel, från att ha varit ett fåtal förunnat att syssla med. Det ser vi inte minst i detta forum, där det flödar av semiprofessionella produktioner. De flesta som skriver här har mer resurser och kräm att tillgå än vad Beatles hade till Sgt Pepper...

Å andra sidan, det som talar mot dig

- "Kungen får alltid sin krona till slut", dvs, bra producerad musik kommer alltid att vara bra producerad musik, och kan många gånger uppmärksammas för just det.

Se Dire Straiths, Michael Jackson, ABBA etc. Det är ju inga hemligheter, de har snygg separation, dynamik, låg distortion, lågt basregister, etc

- Dessutom dagens grejjer blir ju bara bättre och bättre, och mer avslöjande mot dåligt producerad musik. I min Luxor Dirigent 7000 som jag köpte 1975 så lät det mesta ganska lika, även om det ´på sin tid var en bra maskin, men mina prylar idag avslöjar obarmärtigt sådana produktioner som Staffan Hellstrand m.fl vilket säkert inte ger dem deras förtjänta marknadsposition tror jag.

- Det kommer nya cd och dvd-format som inte är ekonomiskt försvarbara att framställa om inte produktionen håller tillfredställande kvalité, där naturligtvis dynamiken är en parameter.

Sammanfattningsvis tror jag alltså inte på att det blir sämre, jag tror det blir bättre.

Dock finns det "instegsmusik", som är ganska streamad, där cd och mp3:an låter ungefär lika, men det är mer en sorts konsumtionsmusik.

Typ de kopierade blandbanden på 80-talet, där man utrustade kassettdäcken med dubbla spelare som kunde kopiera i dubbel hastighet. *Ryyyyyys*

Gud förbjude att du har rätt Paradigm, då är det bara att leta upp ett par feta Cerwin på blocket 😉

-®offe

Jag har inga problem med ditt resonemang och dina argument om det inte vore för den omständigheten att det dessvärre har gått dithän, att alla tvingas prioritera marknadsandelarna/vinsterna/kostnaderna och sist men inte minst den egna försörjningen och detta hindrar oss från att ta tillvara potentialen i alla teknikförbättringar.

Vi använder inte teknikförbättringarna till att ge konsumenterna så bra produkter som möjligt utan vi tillverkar mest bara en massa billigt skräp, som ska gå sönder så snart garantin gått ut så att det kan säljas en ny skit-produkt åt masskonsumenten, som aldrig fått en chans att höra skillnaden mellan det massproducerade och tillika komprimerade radioskvalet och dynamisk och välproducerad musik framförd på en riktig ljudanläggning och som dessutom iaf sällan har råd att lägga mer än 3995:- ink. moms på sin ONOFF stapel. Notera då också att många s k "vintage" apparater står mycket högt i kurs bland många audiofiler.

Något generaliserat skulle man kunna säga att allt handlar idag bara om makt och pengar.

Man tar åt sig alla jobb man kan komma över, även om det betyder att man måste lämna ifrån sig en sekunda vara och då talar jag inte enbart om musikbranschen, det här gäller inom alla områden. Ta bara byggbranschen som exempel, där det inte längre går att få tag på en hantverkare som gör sitt jobb ordentligt. Visst skulle de kunna, men de gör det inte för de får inte betalt för att göra ett fullgott arbete (om du frågar hantverkaren).

Notera nu att jag inte hävdar att det ALLTID är så här, men det är i den riktningen utvecklingen går, om man nu kan kalla det för utveckling och det är därför jag reagerat.

-VacUm

Jag kom att tänka på en skiva jag har med Dexys Midnight Runners som heter Don't stand me down, från 1985. Den börjar på en ganska låg volym och eftersom jag har en volymratt så höjer jag musiken till en angenäm nivå, vilket gör att när musiken blir dynamisk så smäller det till i högtalarna så att en lyssnare som inte är bekant med Dexys musik och dynamiska utspel, lyfter dom en halvmeter från stolen. Att lyssna på Dexys musik är en njutning som gränsar till orgasm varenda gång.

Jag är också säker på att om den skivan hade producerats idag, skulle dynamiken förmodligen vara lika död som en daggmask i öknen.

Varför skulle viss musik inte passa att spelas med sitt fulla dynamikinnehåll?

Varför skulle viss musik inte må bra av att kunna återskapa en livekänsla i lyssningsfåtöljen?

Om du säger att det inte går för att gemene mans musikanläggning inte klarar att återge full dynamik, så bekräftar det bara vad jag skrivit ovan till ®offe och då har vi ett moment 22 på halsen som jag ser det.

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

nattvaktaren (oregistrerad)
Postat (redigerat)
...

Jag kom att tänka på en skiva jag har med Dexys Midnight Runners som heter Don't stand me down, från 1985. Den börjar på en ganska låg volym och eftersom jag har en volymratt så höjer jag musiken till en angenäm nivå, vilket gör att när musiken blir dynamisk så smäller det till i högtalarna så att en lyssnare som inte är bekant med Dexys musik och dynamiska utspel, lyfter dom en halvmeter från stolen. Att lyssna på Dexys musik är en njutning som gränsar till orgasm varenda gång.

Jag är också säker på att om den skivan hade producerats idag, skulle dynamiken förmodligen vara lika död som en daggmask i öknen.

...

Du har rätt i att Don't Stand Me Down är en fantastisk skiva.

Har du hört remastringen som kom helt nyss?

Lika stort dynamiskt omfång på den som på gamla vinylmackan, plus att man slipper knastret när man vrider upp för att höra vad Kevin egentligen snackar om.

Jag tror att dynamikproblemet återfinns i skräpmusik som måste höras maximalt i radion.

Och alla gör vi ju inte musik för radion och listorna, eller hur?

Ut och lyssna på Orbs senaste, Bicycles and Tricycles eller nåt från tyska Kompakt (label). Där har du stor dynamisk spännvidd, nyskapande ljudbilder (otroligt fjärran Bloodshy & Avant och Cheiron) och framförallt bra låtar!

Redigerat av nattvaktaren
Link to comment
Dela på andra sajter

...

Jag kom att tänka på en skiva jag har med Dexys Midnight Runners som heter Don't stand me down, från 1985. Den börjar på en ganska låg volym och eftersom jag har en volymratt så höjer jag musiken till en angenäm nivå, vilket gör att när musiken blir dynamisk så smäller det till i högtalarna så att en lyssnare som inte är bekant med Dexys musik och dynamiska utspel, lyfter dom en halvmeter från stolen. Att lyssna på Dexys musik är en njutning som gränsar till orgasm varenda gång.

Jag är också säker på att om den skivan hade producerats idag, skulle dynamiken förmodligen vara lika död som en daggmask i öknen.

...

Du har rätt i att Don't Stand Me Down är en fantastisk skiva.

Har du hört remastringen som kom helt nyss?

Lika stort dynamiskt omfång på den som på gamla vinylmackan, plus att man slipper knastret när man vrider upp för att höra vad Kevin egentligen snackar om.

Jag tror att dynamikproblemet återfinns i skräpmusik som måste höras maximalt i radion.

Och alla gör vi ju inte musik för radion och listorna, eller hur?

Ut och lyssna på Orbs senaste, Bicycles and Tricycles eller nåt från tyska Kompakt (label). Där har du stor dynamisk spännvidd, nyskapande ljudbilder (otroligt fjärran Bloodshy & Avant och Cheiron) och framförallt bra låtar!

-nattvaktaren

Tack för tipset på "Orb", det är alltid lika skoj att lyssna på nya influenser.

Don't Stand Me Down, har jag på CD från -85 och jag konstaterar att redan då "på den gamla goda tiden", långt innan DVD-Audio och långt innan SACD kunde man med 16 bitar göra CD-skivor med dynamik som förmår skrämma slag på intet ont anande lyssnare. 🙂

Jag tror ingen skulle komma på tanken att klaga på låg volym när man lyssnar på den skivan iaf.

Visst, du har helt rätt, all musik görs inte för radion och topplistorna, men jag menar att tendensen ändå är klart på väg i den riktningen, då allt mer tycks hamna mitt i strömfåran.

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)
-VacUm

Jag kom att tänka på en skiva jag har med Dexys Midnight Runners som heter Don't stand me down, från 1985. Den börjar på en ganska låg volym och eftersom jag har en volymratt så höjer jag musiken till en angenäm nivå, vilket gör att när musiken blir dynamisk så smäller det till i högtalarna så att en lyssnare som inte är bekant med Dexys musik och dynamiska utspel, lyfter dom en halvmeter från stolen. Att lyssna på Dexys musik är en njutning som gränsar till orgasm varenda gång.

Jag är också säker på att om den skivan hade producerats idag, skulle dynamiken förmodligen vara lika död som en daggmask i öknen.

Varför skulle viss musik inte passa att spelas med sitt fulla dynamikinnehåll?

Varför skulle viss musik inte må bra av att kunna återskapa en livekänsla i lyssningsfåtöljen?

Om du säger att det inte går för att gemene mans musikanläggning inte klarar att återge full dynamik, så bekräftar det bara vad jag skrivit ovan till ®offe och då har vi ett moment 22 på halsen som jag ser det.

/Roland

Det är uppenbart att det finns plattor med enorm dynamik från 80-talet. OK, jag generaliserade lite i mitt inlägg, men poängen var att "mainstream" musiken har alltid funnits och den baseras inte på ett stort dynamiskt omfång.

En av de bästa plattorna jag hört är "Dis" av Jan Garbarek och där får jag också mer eller mindre orgasm när han toppar något som man inte trodde gick att toppa. Det lustiga i sammanhanget är att jag har både vinylen och CD'n. CD'n låter ofantligt mycket bättre än vinylplattan just på grund av att det dynamiska omfånget är större där. Just första spåret på första sidan är en komposition som kräver stor dynamik för att låten skall få komma fram i sitt rätta jag, och givetvis har producenter/mastrare/musiker/ljudtekniker sett till att den finns där.

Mycket av dagens musik går inte att åsterskapa en livekänsla i eftersom den aldrig varit live. Den produceras på ett helt annorlunda sätt än vad man gjorde för 15 år sedan. Hur skulle en Darkchildproduktion låta om den baserades på en live-känsla? (Destiny's Child, Britney Spears, Whitney Houston, Brandy m fl)

Vad menar du med "sitt fulla dynamikinnehåll" ?? En stor del av musiken som produceras idag har aldrig någonstans på vägen haft större dynamiskt omfång än vad man hör på plattan. Skulle man inte komprimera de enskilda spåren hade mixen förmodligen inte låtit som producenten ville; saker och ting hade stuckit ut, vilket i sin tur hade gett en sämre musikalisk upplevelse.

En bra produktion varken står eller faller på komprimeringsgraden. Det handlar om musikalisk kreativitet, känsla för ljudbild och sist men inte minst en bra komposition.

[EDIT]

Håller inte med dig angående utläggninen om Snickarn kontra musikproducenten. Jämförelsen är inte den samma! En bättre liknelse är att det plötsligt blir väldigt hippt att ha furu-panel runt hela huset. Snickarn vet att det är långt ifrån lika bra som björk, men eftersom kunden säger "nä, jag vill ha furu, för det har Svenssons och då ska vi ha det också". Vad ska snickarn göra? Ska han tacka nej till jobbet med anledning av att han inte vill svärta ner sina stolta snickarhänder genom att jobba med furu??

(jag vet ingenting om snickeri eller om vilka träsorter som är bra eller dåliga, men med detta exemplet utgår jag från att furu och björk kostar precis lika mycket pengar)

Redigerat av VacUm
Link to comment
Dela på andra sajter

-VacUm

Jag skulle kunna göra en mycket lång lista med musik från 80-talet som har ett mycket stort dynamikomfång.

Visst har mainstream alltid funnits, men jag menar ändå med en dåres envishet, att mainstream idag, är som en jämförelse mellan Amazonas och 80-talets klarälven och att skillnaden ökar för var dag som går.

Att mycket av dagens musik aldrig spelats live är givetvis ett helt relevant argument, men det är inte riktigt det jag menar med live känsla, för även om musiken aldrig spelats inför publik, så vill jag ändå att en baskagge, låt vara samplad och hur konstgjord som helst, ska kunna spelas så att den känns fysiskt i bröstkorgen. Olika instrument låter olika högt och de skillnaderna vill jag ha på skivan också och jag håller definitivt inte med om att det förstör musikaliteten om vissa delar sticker ut, jag tycker tvärt om det är just det som gör musiken levande, spännande och dynamisk.

Tacka vet jag musik som görs av levande människor tillsammans och med "levande" instrument i en kreativ miljö och inte som ett laboratorieexperiment på nåt litet labb, förlåt studio med en massa datorer, pluggar, samplingar och allsköns gizmo's.

Missförstå mig rätt, jag har alltså inget emot elgitarrer och synthar om de trakteras av livs levande musiker, i en kreativ miljö.

Jag är rädd för att mycket av dagens musik inte överlever ett mycket kort bäst före datum, just för att den är så medvetet mainstream och för att den ofta är en ren computter-produkt gjord av och för ungdomar och de undantag som självklart alltid finns, syftar dessvärre mest till att bekräfta regeln.

Att snickaren skulle ha problem med att kunden vill ha björk istf furu, är som att han skulle ha problem med att kunden vill välja egna tapeter, och riktigt så banal är inte jämförelsen med producenten, som jag ser det. Men låt oss inte trassla in oss i en massa semantiska hårklyverier, jag ställer mig bara lite tveksam till att det alltid bara är kunden/skivbolagsdirektören som i alla lägen vill trycka upp alla reglar på max.

Ibland får jag en känsla av att man nästan tävlar om att bräcka varandra och jag undrar vem som ska våga bryta trenden, för förr eller senare måste den brytas, det är jag helt övertygad om.

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag förstår ditt resonemang, men det verkar tyvärr som om vi helt enkelt har olika åsikter i frågan. Känns som om vi skulle kunna sitta här i all evighet och diskutera dagens dynamik, men ser ingen större poäng med det. Smaken är ju som baken. Jag uppskattar en ihoptryckt R&B-låt och du gör det inte. Mycket längre än så kommer vi nog inte här.

Men måste ju säga att det verkar som om du går och letar i fel skivhyllor när du köper dina plattor. Visst produceras det otroligt välljudande akustisk musik idag! Leta bland alternativ-poppen, jazzen och nutida klassiskt så får du se...

En annan sak som på sikt verkligen kan bli förödande för musikbranchen är att studiomusikern nästan inte längre existerar. Frågan är vad som händer när detta släkte tar med sina kunskaper ner i graven. Jag vägrar att måla fan på väggen här, men den musiken som fanns från 80-talet och tidigare kommer kanske ingen att kunna reproducera om 30 år och det är ju lite synd!

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)

Inte för att jag har någon teknisk expertis i frågan eller så, men jag trodde att alla var överens om att många "top 40"-låtar nuförtiden komprimeras sönder vid mastringen enbart för att den ska gå fram på radio och låta bättre (läs: mer och högre) på dåliga ljudanläggningar? Ibland låter de ju materialet råka ut för digital clipping, vilket knappast bidrar till ett schysst ljud. Att det sedan finns en hel del undantag (och då inte bara inom jazz och klassisk musik) är kanske uppenbart. Vidare är det väl också tämligen självklart att även hårt komprimerad musik kan vara bra ur ett rent ljudmässigt perspektiv. Men då handlar det antagligen mer om nogrann komprimering vid mixning som en del av soundet och inte om att trycka ihop ett helt paket i efterskott så att folk som lyssnar på radion eller kollar på TV inte behöver bli "förvirrade" av att volymen åker berg- och dalbana när det blir lugna/intensiva partier.

EDIT: Jag är trött.

Redigerat av robotapan
Link to comment
Dela på andra sajter

-VacUm

Ja, det är nog så att vi tycker helt olika om komprimeringens för och nackdelar och får väl lämna det därhän, men jag förstår inte varför du tror att jag inte skulle ha upptäckt och botaniserat de avdelningar i skivbutiken som du föreslår.

-robotapan

Huvudet på spiken!!!

Och för att det stora flertalet har köpt ljudanläggningar som förmodligen skulle "dö" av dynamikvariationer på över 10dB.

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

-VacUm

Ja, det är nog så att vi tycker helt olika om komprimeringens för och nackdelar och får väl lämna det därhän, men jag förstår inte varför du tror att jag inte skulle ha upptäckt och botaniserat de avdelningar i skivbutiken som du föreslår.

-

Är väl bara det att jag starkt tvivlar på att det görs färre plattor musik med stor dynamik nu än vad det gjordes för 20 år sen.

Link to comment
Dela på andra sajter

vad är dynamik ?

Enligt en ordbok som jag hade liggande i närheten:

Dynamik = Avser växlingar i (ton)styrkegrad. Det fanns andra förklaringar också, men denna är väl mest relevant i sammanhanget. När en låt är behandlad med kompressorer och limiters i flera led så finns det inte mycket "växlingar i (ton)styrkegrad" kvar längre. Allt har i stort sett samma volym oavsett om musikern har spelat med svagt anslag eller fläskat på.

Link to comment
Dela på andra sajter

-VacUm

Ja, det är nog så att vi tycker helt olika om komprimeringens för och nackdelar och får väl lämna det därhän, men jag förstår inte varför du tror att jag inte skulle ha upptäckt och botaniserat de avdelningar i skivbutiken som du föreslår.

-

Är väl bara det att jag starkt tvivlar på att det görs färre plattor musik med stor dynamik nu än vad det gjordes för 20 år sen.

Enligt killarna (och tjejerna?) på den här siten, så gör det det. (Eller åtminstone så görs det färre högbudgetproduktioner med med stor dynamik, den "alternativa scenen" tuffar väl på som vanligt.) Men hela det här problemet handlar väl inte om huruvida artister och producenter har blivit knäppa i huvudet på de senaste åren, utan om att killarna (och tjejerna?) som jobbar på skivbolagen och har makten över många färdiga produkter anser att högt=bra och att misshandeln sker vid mastringen.

Link to comment
Dela på andra sajter

-VacUm

Ja, det är nog så att vi tycker helt olika om komprimeringens för och nackdelar och får väl lämna det därhän, men jag förstår inte varför du tror att jag inte skulle ha upptäckt och botaniserat de avdelningar i skivbutiken som du föreslår.

-

Är väl bara det att jag starkt tvivlar på att det görs färre plattor musik med stor dynamik nu än vad det gjordes för 20 år sen.

Enligt killarna (och tjejerna?) på den här siten, så gör det det. (Eller åtminstone så görs det färre högbudgetproduktioner med med stor dynamik, den "alternativa scenen" tuffar väl på som vanligt.) Men hela det här problemet handlar väl inte om huruvida artister och producenter har blivit knäppa i huvudet på de senaste åren, utan om att killarna (och tjejerna?) som jobbar på skivbolagen och har makten över många färdiga produkter anser att högt=bra och att misshandeln sker vid mastringen.

Jaha, se där. 😱

På den site dit länken går, tycks man ju helt uppenbart förfäkta det jag har försökt säga här och jag tror det är rimligt anta, att de som har satt ihop den sidan inte har gjort det enbart på pin tji, utan att de känner ungefär samma oro och frustration som jag och att de har dragit ungefär samma slutsatser som jag, men att de dessutom har kunnat underbygga detta med en rad starka argument, på ett sätt som jag inte har mäktat med.

Tack robotapan för den länken!!! 😆 Den satt som gjuten här!!!

/Roland

Link to comment
Dela på andra sajter

Dynamik = Avser växlingar i (ton)styrkegrad. Det fanns andra förklaringar också, men denna är väl mest relevant i sammanhanget. När en låt är behandlad med kompressorer och limiters i flera led så finns det inte mycket "växlingar i (ton)styrkegrad" kvar längre. Allt har i stort sett samma volym oavsett om musikern har spelat med svagt anslag eller fläskat på.
Dynamikomfånget, kan beskrivas som skillnaden mellan de svagaste och starkaste tonerna som återges i t ex ett musikstycke.

/Roland

Tack, bra förklarat !

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...