Tror du på någon gud?

[Zandra]

vetenskapen äger allt 😛 kyrkan var bara ett påhitt för att skaffa makt... BLUFF!

[Zandra]

Pazo: E= mc^2 😉

plus energiprincipen så faller hela kyrkan =)

[Demonproducenten]

Pazo: E= mc^2 😲

plus energiprincipen så faller hela kyrkan =)

logik biter inte på tro oavsett hur välunderbyggd

tro bygger på vilja å känslor

[SadamJR]

Menar att tron helt enkelt kommer ur rädslan för det okända. Har vi något

att tro på känner vi oss tryggare.

[Burnie]

Jag tror på Lemmy.....

[Tilly]

Jag tror på nånting.

Jag är döpt och är medlem i Svenska Kyrkan, går tex på vissa högtider osv.

Men om det är Gud/Jesus jag tror på vet jag inte.

Men nånting är det i alla fall.

[Dingbats]

Jag tror inte på nånting vidskepligt. Jag tycker det är väldigt egoistiskt att tro att det finns en gud som har skapat just människan speciellt, som om människan måste stå över alla andra bara för att vi råkar vara människor.

Och jag tycker det är larvigt att folk argumenterar att det måste finnas en gud eller i alla fall nån sorts högre väsen eftersom världen är så komplicerad. Återigen egoistiskt; bara för att vi inte kan greppa det?

Och samma sak folk som säger att det måste finnas nåt högre väsen för att världen måste ha en mening. Vadå mening? Mening är ju bara nånting som människor tillskriver saker för att kunna förstå dem, ingenting som finns objektivt i världen.

[Overkill]

Jag tror inte på nånting vidskepligt. Jag tycker det är väldigt egoistiskt att tro att det finns en gud som har skapat just människan speciellt, som om människan måste stå över alla andra bara för att vi råkar vara människor.

Och jag tycker det är larvigt att folk argumenterar att det måste finnas en gud eller i alla fall nån sorts högre väsen eftersom världen är så komplicerad. Återigen egoistiskt; bara för att vi inte kan greppa det?

Och samma sak folk som säger att det måste finnas nåt högre väsen för att världen måste ha en mening. Vadå mening? Mening är ju bara nånting som människor tillskriver saker för att kunna förstå dem, ingenting som finns objektivt i världen.

Personligen tror jag väl att kreationsteorin har spelat ut sin roll bland många kristna (i alla fall bland de jag känner) och tittar man bakåt i historien har ju kyrkan som politisk aktör fått en enormt mycket mindre roll. Däremot så ser jag inga problem med en personlig tro eftersom tron i många fall gör att många blir mentalt starkare och klarar sig igenom svåra perioder. Så länge tron bibehålls som något personligt och man inte tvingar på den på andra eller använder religionen som ursäkt för saker och ting så ser jag inget problem med det. Lagom är bäst, det är när tron går överstyr som religion och religiösa människor skrämmer mig.

EDIT: Ska kanske tillägga att jag själv har varit lite halvt kristen sådär, men nuförtiden är jag väl mest likgiltig till religion. Dock inte ateist (tycker det är ett väldigt töntigt påfund), snarare icke-troende.

Redigerat 9 november 2008 av Overkill

[Valle]

Ska kanske tillägga att jag själv har varit lite halvt kristen sådär, men nuförtiden är jag väl mest likgiltig till religion. Dock inte ateist (tycker det är ett väldigt töntigt påfund), snarare icke-troende.

Töntigt och töntigt... Inte särskilt töntigare än "påfundet" att vara "lite halvt kristen sådär".

Hursomhelst — på vilket sätt är du inte ateist, utan snarare icke-troende? Alltså, hur skiljer du dessa "påfund" åt?

EDIT: Insåg precis att du snackar skit — i ditt initialinlägg (det är ju du som har startat tråden) säger du:

😮 Trevligt om ni kanske skriver något också...

För min del är jag troende.

Inlägget är redigerat av Overkill: 2008-01-30, 20:40

Redigerat 9 november 2008 av Valle

[Dingbats]

EDIT: Insåg precis att du snackar skit — i ditt initialinlägg (det är ju du som har startat tråden) säger du:

🙂 Trevligt om ni kanske skriver något också...

För min del är jag troende.

Inlägget är redigerat av Overkill: 2008-01-30, 20:40

Inte tänkt på att man kanske kan ha ändrat uppfattning efter två och ett halvt år?

Jag är också intresserad av vad du menar är skillnaden mellan ateism och icke-troende. Ateism för mig definieras negativt; man är inte religiös. Det är ingenting man tror på (att man skulle tro på "vetenskapen" eller nåt sånt) utan avsaknaden av tro på högre väsen. Dvs exakt samma sak som icke-troende.

Jag tycker inte att alla som är religiösa är idioter, men jag tycker hela grejen religion är lite larvigt. Det är så inskränkt. Bara för att vi människor har väldigt svårt att förstå världen och greppa alltings oändlighet betyder väl inte det att det måste finnas nåt högre väsen som ligger bakom allt och gör allting förståeligt? Man gör det lätt för sig. Och all denna besatthet kring meningsfullhet. Varför skulle det finnas en mening med allting bara för att just mening råkar vara viktigt för oss människor?

[Valle]

Inte tänkt på att man kanske kan ha ändrat uppfattning efter två och ett halvt år?

Snarare nio månader, min käre Watson...

Och i övrigt: Jag vet inte vem du riktar dina två sista stycken till. Men jag måste utgå ifrån att du ställer frågorna till Overkill, och avböjer därför att kommentera... För nu, i alla fall.

[SadamJR]

Jag tror på nånting.

Jag är döpt och är medlem i Svenska Kyrkan, går tex på vissa högtider osv.

Men om det är Gud/Jesus jag tror på vet jag inte.

Men nånting är det i alla fall.

I religiösa sammanhang används ordet tro inte riktigt som i andra. Det finns inte utrymme

för något kanske. Då är man en tvivlare, och illa ute. Detta uttryck "att tro på nånting" som

blivit så populärt verkar för min del mest handla om både religiös och intellektuell förslappning.

[Overkill]

Ska kanske tillägga att jag själv har varit lite halvt kristen sådär, men nuförtiden är jag väl mest likgiltig till religion. Dock inte ateist (tycker det är ett väldigt töntigt påfund), snarare icke-troende.

Töntigt och töntigt... Inte särskilt töntigare än "påfundet" att vara "lite halvt kristen sådär".

Hursomhelst — på vilket sätt är du inte ateist, utan snarare icke-troende? Alltså, hur skiljer du dessa "påfund" åt?

EDIT: Insåg precis att du snackar skit — i ditt initialinlägg (det är ju du som har startat tråden) säger du:

🙂 Trevligt om ni kanske skriver något också...

För min del är jag troende.

Inlägget är redigerat av Overkill: 2008-01-30, 20:40

Hej Valle! Trevligt att se dig här. ☺️

Precis som Dingbats pekade ut så var jag troende, åtminstone delvis. Jag var involverad i kyrkan (var där varje onsdag) och så där, dock gick jag aldrig på gudstjänster (förutom dom fem varje termin jag var tvungen att gå på det året jag konfirmerade mig) eftersom det nog inte finns något tråkigare än just gudstjänster. Nu har jag inte varit kyrkan på två år och har inte riktigt samma behov av den längre och jag är inte troende längre heller utan det har "fallit" bort. Hoppas du accepterar att jag har bytt religiös ståndpunkt utan att klassa det som skitsnack.

Grejen med att jag föredrar icke-troende före ateism i mitt fall är att jag inte vill hoppa på det populistiska fenomen jag tycker hela ateismgrejen är. Det känns lite som om det är "inne" att vara ateist och jag vill inte kalla mig ateist eftersom det känns som ett ställningstagande mot kyrkan och religion som helhet. Därför tycker jag icke-troende känns bättre eftersom det känns mindre laddat. Innebörden är väl egentligen den samma, men det är som sagt inte poängen.

[Overkill]

EDIT: Insåg precis att du snackar skit — i ditt initialinlägg (det är ju du som har startat tråden) säger du:

☺️ Trevligt om ni kanske skriver något också...

För min del är jag troende.

Inlägget är redigerat av Overkill: 2008-01-30, 20:40

Inte tänkt på att man kanske kan ha ändrat uppfattning efter två och ett halvt år?

Jag är också intresserad av vad du menar är skillnaden mellan ateism och icke-troende. Ateism för mig definieras negativt; man är inte religiös. Det är ingenting man tror på (att man skulle tro på "vetenskapen" eller nåt sånt) utan avsaknaden av tro på högre väsen. Dvs exakt samma sak som icke-troende.

Jag tycker inte att alla som är religiösa är idioter, men jag tycker hela grejen religion är lite larvigt. Det är så inskränkt. Bara för att vi människor har väldigt svårt att förstå världen och greppa alltings oändlighet betyder väl inte det att det måste finnas nåt högre väsen som ligger bakom allt och gör allting förståeligt? Man gör det lätt för sig. Och all denna besatthet kring meningsfullhet. Varför skulle det finnas en mening med allting bara för att just mening råkar vara viktigt för oss människor?

Om nu Valle har rätt och de två sista styckena är riktade till mig så:

Jag håller med dig och har alltid tyckt att hela paradisgrejen är lite löjlig (fin tanke kanske men nej) men jag tyckte, och tycker fortfarande, att religionens största styrka och religionens viktigaste poäng är att den ger människor stöd. Jag skiter helt och hållet i om man får mentalt stöd från en legobit, en glasspinne eller en gud – men det går inte att förneka att religion har stöttat enormt mycket folk genom åren genom svåra perioder eller bara i vanliga tider och gjort dom starkare med den.

[Overkill]

Inte tänkt på att man kanske kan ha ändrat uppfattning efter två och ett halvt år?

Snarare nio månader, min käre Watson...

Om du syftar på min redigering av inlägget du citerade så bytte jag "Gud" till "gud" i titeln, men lät allt annat vara.

[Dingbats]

Jag håller med dig och har alltid tyckt att hela paradisgrejen är lite löjlig (fin tanke kanske men nej) men jag tyckte, och tycker fortfarande, att religionens största styrka och religionens viktigaste poäng är att den ger människor stöd. Jag skiter helt och hållet i om man får mentalt stöd från en legobit, en glasspinne eller en gud – men det går inte att förneka att religion har stöttat enormt mycket folk genom åren genom svåra perioder eller bara i vanliga tider och gjort dom starkare med den.

Visst, det är väl bra att det ger folk stöd om de behöver det. Men jag blir irriterad av allt flummeri som folk slänger omkring sig, "man kan ju aldrig veta om det finns en gud eller inte", "jag tror att det finns nån form av högre makt för annars skulle allt vara meningslöst", "det måste finnas nåt högre väsen för världen är för komplicerad för att vara en slump", osv. Nej, man kan inte veta om det finns en gud, lika lite som jag kan veta om det svävar en osynlig flodhäst ovanför mitt huvud. Nej, det behöver inte finnas nån mening med allting. Nej, världen är inte alls för komplicerad för att vara en slump bara för att du inte kan förstå den.

Det är så provocerande att folk tror på sånt där och ser snett på en för att man inte tycker att det är självklart att världen har en mening. Folk som verkligen är seriöst religiösa har jag inget problem med, de brukar vara så säkra på att de har rätt så att de inte behöver tjata om andlighet hela tiden.

[Overkill]

Jag håller med dig och har alltid tyckt att hela paradisgrejen är lite löjlig (fin tanke kanske men nej) men jag tyckte, och tycker fortfarande, att religionens största styrka och religionens viktigaste poäng är att den ger människor stöd. Jag skiter helt och hållet i om man får mentalt stöd från en legobit, en glasspinne eller en gud – men det går inte att förneka att religion har stöttat enormt mycket folk genom åren genom svåra perioder eller bara i vanliga tider och gjort dom starkare med den.

Visst, det är väl bra att det ger folk stöd om de behöver det. Men jag blir irriterad av allt flummeri som folk slänger omkring sig, "man kan ju aldrig veta om det finns en gud eller inte", "jag tror att det finns nån form av högre makt för annars skulle allt vara meningslöst", "det måste finnas nåt högre väsen för världen är för komplicerad för att vara en slump", osv. Nej, man kan inte veta om det finns en gud, lika lite som jag kan veta om det svävar en osynlig flodhäst ovanför mitt huvud. Nej, det behöver inte finnas nån mening med allting. Nej, världen är inte alls för komplicerad för att vara en slump bara för att du inte kan förstå den.

Det är så provocerande att folk tror på sånt där och ser snett på en för att man inte tycker att det är självklart att världen har en mening. Folk som verkligen är seriöst religiösa har jag inget problem med, de brukar vara så säkra på att de har rätt så att de inte behöver tjata om andlighet hela tiden.

Det typiska svenska svaret är väl ändå "jag tror inte på gud, jag tror på något" vilket hamnar lite i linje med dina citat. Och jag håller med. Bra sagt.

Redigerat 9 november 2008 av Overkill

[Vallhagen]

Då är man en tvivlare, och illa ute.

Faktafel där; tvivel är av godo i ett sunt religiöst sammanhang.

/Pet-Bengt

[Pazo]

En grej jag dock stör mig på är när detta "stöd" går för långt.

Finns ju folk som helt förlitar sig på att gud ska fixa deras liv istället för att de själva ska ta tag i saker.

Det är bland det versta jag vet, och dessutom så sker det väldigt mkt bland de fattigaste i världen.

Visst det kanske inte direkt går att ta tag i grejer när man är fattig men att då istället bara skita i allt och "gud fixar mit liv" tjänar ju verkligen inte till något bra, snare tvärtom...

[Overkill]

En grej jag dock stör mig på är när detta "stöd" går för långt.

Finns ju folk som helt förlitar sig på att gud ska fixa deras liv istället för att de själva ska ta tag i saker.

Det är bland det versta jag vet, och dessutom så sker det väldigt mkt bland de fattigaste i världen.

Visst det kanske inte direkt går att ta tag i grejer när man är fattig men att då istället bara skita i allt och "gud fixar mit liv" tjänar ju verkligen inte till något bra, snare tvärtom...

Det är klart att någon slags "verklighetsförankring" måste finnas kvar, men om en tro på gud ger en livsenergi och gör att man känner glädje till livet så ser jag inget problem. Men precis som allt annat blir det fel om det går överstyr. Lagom är bäst 🙂

[debatt]

Jag snackade med Gud häromdan. Han tyckte det var helt ok att ni hade denna debatten.

[Magpie]

Grejen med att jag föredrar icke-troende före ateism i mitt fall är att jag inte vill hoppa på det populistiska fenomen jag tycker hela ateismgrejen är. Det känns lite som om det är "inne" att vara ateist och jag vill inte kalla mig ateist eftersom det känns som ett ställningstagande mot kyrkan och religion som helhet. Därför tycker jag icke-troende känns bättre eftersom det känns mindre laddat. Innebörden är väl egentligen den samma, men det är som sagt inte poängen.

Orden ateist och icke religiös låter båda lite negativt laddade tycker jag.

Alternativet "tror inte på övernaturliga saker" eller "vetenskapligt troende" låter bättre. Fast det är nästan något en scientolog eller intelligent designförespråkare felaktigt kan missbruka.

Eftersom människan tror på tusentals olika gudar så kan man vara superreligiös men ändå vara ateist. Ateist förknippar de flesta bara med med kristendomen och dess släktingar, men det går att tillämpa på alla religioner.

Romarna kallade alla kristna för ateister för att de inte trodde på deras gudar. Så egentligen är nog alla ateister, inte ens den mest inbitne religiösa fanatikern har väl lust eller ork att ha full koll och tro på alla övernaturliga väsen.

Redigerat 12 november 2008 av Magpie

[Vallhagen]

Eftersom människan tror på tusentals olika gudar så kan man vara superreligiös men ändå vara ateist.

Nja, själva ordet ateist betyder att man förnekar alla gudar, inte begränsat till den kristna guden. Tror du på något övernaturligt så är du alltså INTE ateist. Den superreligiöse är aldrig ateist.

Sen har säkert ordet haft olika innebörd i olika kulturer i historien (som du skriver), men idag, här, är det i alla fall så jag tolkar ordet 🙂

...

tjing

[Demonproducenten]

Jag tror inte på nånting vidskepligt. Jag tycker det är väldigt egoistiskt att tro att det finns en gud som har skapat just människan speciellt, som om människan måste stå över alla andra bara för att vi råkar vara människor.

Och jag tycker det är larvigt att folk argumenterar att det måste finnas en gud eller i alla fall nån sorts högre väsen eftersom världen är så komplicerad. Återigen egoistiskt; bara för att vi inte kan greppa det?

Och samma sak folk som säger att det måste finnas nåt högre väsen för att världen måste ha en mening. Vadå mening? Mening är ju bara nånting som människor tillskriver saker för att kunna förstå dem, ingenting som finns objektivt i världen.

väl sammanfattat

[Demonproducenten]

Tror du på något övernaturligt så är du alltså INTE ateist.

japp så är det

jämför

social - asocial

teist - ateist (tei=gud)

[Valle]

Därför tycker jag icke-troende känns bättre eftersom det känns mindre laddat. Innebörden är väl egentligen den samma, men det är som sagt inte poängen.

Orden ateist och icke religiös låter båda lite negativt laddade tycker jag.

Negativt laddat...

Alltså, nu är vi där igen — det ska daltas med religionen och dess anhängare, medan man kan gå rakt på sak med andra livsvärderingar (och dess anhängare).

Jag kan med min begränsade intelligens endast se saken såhär: de som envisas med att företrädesvis svänga sig med låtsasbegrepp — som ändå i grunden har samma betydelse som ateist — tror på (någon) gud trots allt, men väljer av någon anledning att hymla om saken.

Redigerat 12 november 2008 av Valle

[debatt]

Tror du på något övernaturligt så är du alltså INTE ateist.

japp så är det

jämför

social - asocial

teist - ateist (tei=gud)

Ännu krångligare blir det om man är extremt religiös och tycker att det är helt naturligt att tro på Gud. För den personen tror ju inte på något övernaturligt.

Är det att vara ateist?

Kanske i den persons ögon som tycker att Gud är övernaturligt?

Redigerat 12 november 2008 av debatt

[Fidden]

Tror du på något övernaturligt så är du alltså INTE ateist.

japp så är det

jämför

social - asocial

teist - ateist (tei=gud)

Ännu krångligare blir det om man är extremt religiös och tycker att det är helt naturligt att tro på Gud. För den personen tror ju inte på något övernaturligt.

Är det att vara ateist?

Kanske i den persons ögon som tycker att Gud är övernaturligt?

Det är nog helt naturligt att tro på en gud, men det var väl inte det som demonen menade? Det var ju själva guden som skulle vara övernaturlig. Om gud skulle vara naturlig, skulle väl vem som helst kunna vara gud?

Everyooooone is Jesus, everyooooone is Jesus everyoooone is jeeeesus everyone!

[debatt]

Om gud skulle vara naturlig, skulle väl vem som helst kunna vara gud?

Everyooooone is Jesus, everyooooone is Jesus everyoooone is jeeeesus everyone!

Oh nej. Även om ett grässtrå är naturligt är inte alla ett grässtrå.

[Vallhagen]

Är det att vara ateist?

Nä