johahl Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 johahl: Det där var väl ett skämt mest, men det är ju lite intressant om du upplever det som en provokation, tycker jag. För, ur ett lekmannaperspektiv, så verkar ju just den grafiska estetiken vara ganska konsekvent vad gäller hårdrock (och ja, jag vet mycket väl att det finns massor av undantag också), och den speglas ju även i texternas innehåll osv. Jag har alltid haft svårt att ta en hel del hårdrock på "allvar" pga detta, i mina öron så handlar det mest om stora (tomma?) gester, drakar och demoner, maskerad på scen, fuskblod, och det säger mej liksom ingenting utan blir mest nåt slags svårgenomträngligt filter som gör att jag knappt förstår mej på musiken alls. Som sagt, jag vet att det finns hårdrock som inte är på det sättet... men det är ofta som det finns med på något hörn tycker jag ändå, eller snarare, det är sällan det inte finns med alls. Jag förstår att det skapar känslor och intryck, men uppenbarligen så är det ju olika känslor som jag och du får eftersom du gillar det men inte jag... och jag är nyfiken på vad det är för känslor som "ni hårdrocksälskare" (inom citationstecken för att jag inte vill pracka på dej nåt som du inte själv skulle kalla dej) får ut av hårdrocken. Jag tycker nästan att det är sorgligt att någon med så stort musikintresse att den hänger på detta forum kan komma med en sån inställning mot en viss genre. Vad har hiphop, punk, reggae, hårdrock, trance/rave, r'n'b, pop osv genmensamt? Samtliga har ytliga klichéer som skapar ett första intryck(eller fördom?). Hiphop kan vara bling bling medan punk kan vara nitar och ostämda gitarrer. Självklart går de här alternativa stilar djupt och delas in i en massiv mängd subgenrer. Vissa lever stilen som sagt mer än andra. Något mer gemensamt då? Jo, alla skapar liknande känslor fast på annorlunda vis. Musikens teman i svart och vitt är glada och sorgsna låtar(kanske likgiltighet mitt emellan också 😕). Sen är det bara att vraka och välja på vilket sätt som tilltalar dig mest. Man behöver inte alltid förstå musiken men man får lov att acceptera. Dessutom är inte musik så olika som alla vill tro... egentligen. En person som gillar postiva låtar har förmodligen mer gemensamt med en likasinnad än en person som gillar negativa låtar. Hur kan jag som mycket gärna lyssnar på soul och jazz få samma känslor av en dödsmetallåt? Vad är grejen? Kan inte förklara det exakt men jag vet att om man är öppen och lyssnar så får man ännu mer tillbaka.
Emil Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Det beror ju bara på hur man väljer att definiera en "bra musiker". Om en "bra musiker" är en som kan spela väldigt snabbt och tekniskt svårt så har du kanske en viss poäng men den definitionen tycker jag är lite sned. Jag skulle snarare definiera en bra musiker som någon som spelar musik som många människor tycker är bra, det måste man göra i alla typer av musik för att lyckas. Kurt Cobain var på inget sätt en sämre musiker än säg Yngwie Malmsteen till exempel. Alltså, vad jag menar med bra musiker är bra musiker. Teknikfreak snabb eller vad det nu kan vara har inget med bra musiker. Naturligtvis har det inverkan. Bra musiker är en bra musiker. Att kunna spela sitt instrument på ett bra sätt. Sånt krävs för att kunna lira hårdrock och även många andra stilar. Sen finns det dom som verkligen inte kan spela som släpper skivor. Vill inte hänga ut nån med risk att det kan bli onödigt munkrig i tråden. Men jag vet folk som verkligen inte ens kan spela. Totalt urkassa, och släpper skivor på löpande band. Och det spelas på dom reklamstinna radiokanalerna, varje dag! Vadå inte kan spela, man kan ju ha världens känsla utan att spela en ren ton. Är man objektivt sett en dålig musiker då? Håkan Hellström är en väldigt bra sångare trots att de är surt för de mesta punkt slut.
karllinus Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 men kära nån...... Kan inte alla här bara sluta från och med nu att ens orka försöka disskutera något i denna tråd? ok?
job Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 (redigerat) men kära nån...... Kan inte alla här bara sluta från och med nu att ens orka försöka disskutera något i denna tråd? ok? Nja ... vasaru ? ...... muckaru ..... He he he? eller försöker Du bara vara snäll ? Redigerat 20 mars 2006 av job
Vallhagen Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Vadå inte kan spela, man kan ju ha världens känsla utan att spela en ren ton. Är man objektivt sett en dålig musiker då? Ja naturligtvis 😕 /Bjäbbengt
Mojje Cruncher Andersson Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Mitt lilla inlägg då... Musik stimulerar oss på olika sätt.... Till och med visuellt! Det vi vet gällande stimuli är att ju fler sinnen som stimuleras, ju större eufori. Oavsett musik, bild, you name it!!!! Om man lyssnar på till exempel trance så finns det stimulantia i den genren som tilltalar vissa. Motsvarande gäller för alla andre genres. Jag har själv lite krångel med det där genrebaserade facket. Började som hårdslående trumslagare med influenser av Mötley Crüe och Kiss. Men jag kan lika väl banga skallen i bitar till ett grovigt Drum n Bass-beat. Som producerande musiker så kan jag berätta att detta med generaliserande verkligen är en fälla. Musik handlar om att släppa kontrollen. Att låta eufori härska i kroppen i stället för vardagens inrutade logistik. Det är helt ok att tycka att en musikgenre inte tilltalar en men acceptera att den finns för det... Take care bangeeerz! /Crunchman'
Micke H Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 10 besökare läser denna tråd (2 gäster och 0 anonyma besökare)8 medlem(mar): Lynxo, job, KillwithSkill, Vallhagen, Phobos, Kiefz, royen, punkrockdude Ett ämne som upprör känslor? 😕
Emil Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Vadå inte kan spela, man kan ju ha världens känsla utan att spela en ren ton. Är man objektivt sett en dålig musiker då? Ja naturligtvis 😕 /Bjäbbengt 😲 Fånig diskussion det här men min poäng är bara att eftersom vad som är bra musik aldrig kan bli annat en en subjektiv åsikt hos en individ så kan inte heller någon klassas som en objektivt sett bra musiker. Det beror ju helt på lyssnaren.
KillwithSkill Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Vadå inte kan spela, man kan ju ha världens känsla utan att spela en ren ton. Är man objektivt sett en dålig musiker då? Nej Håkan Hellström är en väldigt bra sångare trots att de är surt för de mesta punkt slut. Sån tur att det tilltalar dig då!
job Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 10 besökare läser denna tråd (2 gäster och 0 anonyma besökare)8 medlem(mar): Lynxo, job, KillwithSkill, Vallhagen, Phobos, Kiefz, royen, punkrockdude Ett ämne som upprör känslor? 😕 " He he he heee" jovisst upprör det ! kul!
Signert Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Håkan Hellström är en väldigt bra sångare trots att de är surt för de mesta punkt slut. Håkan är dessutom gammal hårdrockare! Gillade Priest och Maiden och sånt... 😕
Vallhagen Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Vadå inte kan spela, man kan ju ha världens känsla utan att spela en ren ton. Är man objektivt sett en dålig musiker då? Ja naturligtvis 😕 /Bjäbbengt 😲 Fånig diskussion det här men min poäng är bara att eftersom vad som är bra musik aldrig kan bli annat en en subjektiv åsikt hos en individ så kan inte heller någon klassas som en objektivt sett bra musiker. Det beror ju helt på lyssnaren. Jag tror egentligen att vi är helt överens. Den här subfrågan är bara en fråga om språkbruk. Vem som är flyhäntast är ganska lätt att avgöra. Det går oxå att bedöma hur bra nån sköter sig i en kör, eller hur en individ har det med gehöret. Om det får funka som definition av "musikalitet" så är det mätbart. Då är Stuart Hamm en bättre bassist/musiker är Sid Vicious. Vad som levererar/berör är knivigare. "Vem har bättre känsla än vem", typ. Då blir det subjektivt. Det är lurigt det där. Jag är själv svag för duktiga gitarrister, men det finns nog bara 3-4 stycken som kan få mig att lipa.
steflund Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 (redigerat) job: Första delen av ditt inlägg förstod jag inte riktigt vad du menade med. Men jag har inget alls emot vad folk kallar sig, och jag försöker inte provocera, det skrev jag ju. johahl: Det där var väl ett skämt mest, men det är ju lite intressant om du upplever det som en provokation, tycker jag. För, ur ett lekmannaperspektiv, så verkar ju just den grafiska estetiken vara ganska konsekvent vad gäller hårdrock (och ja, jag vet mycket väl att det finns massor av undantag också), och den speglas ju även i texternas innehåll osv. Jag har alltid haft svårt att ta en hel del hårdrock på "allvar" pga detta, i mina öron så handlar det mest om stora (tomma?) gester, drakar och demoner, maskerad på scen, fuskblod, och det säger mej liksom ingenting utan blir mest nåt slags svårgenomträngligt filter som gör att jag knappt förstår mej på musiken alls. Som sagt, jag vet att det finns hårdrock som inte är på det sättet... men det är ofta som det finns med på något hörn tycker jag ändå, eller snarare, det är sällan det inte finns med alls. Jag förstår att det skapar känslor och intryck, men uppenbarligen så är det ju olika känslor som jag och du får eftersom du gillar det men inte jag... och jag är nyfiken på vad det är för känslor som "ni hårdrocksälskare" (inom citationstecken för att jag inte vill pracka på dej nåt som du inte själv skulle kalla dej) får ut av hårdrocken. Lethal: Jomen vad är det för stämning då? "Skräck"? Ångest? Aggressivitet? Kraft/makt? Det måste ju vara nåt särskilt som gör att folk vill lyssna på just hårdrock. Du generaliserar grovt om hårdrock och inläågget tycker jag är menlöst. Jag har väldigt svårt att förstå indisk musik f.ö, deras texter är enkelspåriga och ljudet är konstigt. EDIT: dessutom verkar de inte ha ngn aning om vad de spelar, bara massa tomma gester från ingenstans. Redigerat 20 mars 2006 av steflund
Micke H Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 job: Första delen av ditt inlägg förstod jag inte riktigt vad du menade med. Men jag har inget alls emot vad folk kallar sig, och jag försöker inte provocera, det skrev jag ju. johahl: Det där var väl ett skämt mest, men det är ju lite intressant om du upplever det som en provokation, tycker jag. För, ur ett lekmannaperspektiv, så verkar ju just den grafiska estetiken vara ganska konsekvent vad gäller hårdrock (och ja, jag vet mycket väl att det finns massor av undantag också), och den speglas ju även i texternas innehåll osv. Jag har alltid haft svårt att ta en hel del hårdrock på "allvar" pga detta, i mina öron så handlar det mest om stora (tomma?) gester, drakar och demoner, maskerad på scen, fuskblod, och det säger mej liksom ingenting utan blir mest nåt slags svårgenomträngligt filter som gör att jag knappt förstår mej på musiken alls. Som sagt, jag vet att det finns hårdrock som inte är på det sättet... men det är ofta som det finns med på något hörn tycker jag ändå, eller snarare, det är sällan det inte finns med alls. Jag förstår att det skapar känslor och intryck, men uppenbarligen så är det ju olika känslor som jag och du får eftersom du gillar det men inte jag... och jag är nyfiken på vad det är för känslor som "ni hårdrocksälskare" (inom citationstecken för att jag inte vill pracka på dej nåt som du inte själv skulle kalla dej) får ut av hårdrocken. Lethal: Jomen vad är det för stämning då? "Skräck"? Ångest? Aggressivitet? Kraft/makt? Det måste ju vara nåt särskilt som gör att folk vill lyssna på just hårdrock. Du generaliserar grovt om hårdrock och inläågget tycker jag är menlöst. Jag har väldigt svårt att förstå indisk musik f.ö, deras texter är enkelspåriga och ljudet är konstigt. Jag begriper inte rap, hur kan det vara kul att höra någon prata om sitt liv inom ramarna på en låt? Pop är skit, fyra ackord och du har en storvinnare! Blues är så enkelt att det är tråkigt, sola lite i blues-skalan och så har du en låt! Märker du hur jag generaliserar? (För förtydligande: detta överensstämmer inte med mina egna åsikter)
AXL THE ROCKER Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 Ni som är sånnadäringa hårdrockare, förklara för mej, vad är grejen med hårdrock? Varför lyssnar ni på det? Vad är det som tilltalar er? Var ärliga nu. Är det bara för att det brukar finnas massa tuffa monster och demoner på omslagen? Jag försöker inte provocera, jag vill veta, jag är helt oförstående. Jag tycker frågan är helt meningslös och pubertal. Eftersom du uppenbarligen inte tycker om hårdrock, varför starta en tråd om varför hårdrock är bra? Jag hatar dansband och tycker all dansband låter likadant, dessutom ser dom ut som kristna helyllenördar hela högen. Men inte tänker jag starta en tråd i ämnet för det. Jag skiter i det bara, men uppenbarligen så tilltalar den musiken ett väldigt stort antal människor och det är ju bara att acceptera, eller hur? Nä, smaken är som baken, ta till dig det du gillar av livet och skit i resten!! Ingen ide att gräva ner sig i något som inte kan spela nån som helst roll, eller? Nä, jag fattar bara inte av vilken anledning du startar denna tråd, kanske för att vi "rockers" är så jä'vla balla!! 😆 skulle han vilja vara en i gänget tro?? 😛 Inget illa ment och jag känner mig heller inte provocerad, det är bara det att jag fattar inte vart du vill komma..... puss å kram på dig tbruce...
Florian le Sage Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 (redigerat) ironi får man väl hoppas---annars är du ju lika.... 😆 som... 😛 Jag har väldigt svårt att förstå indisk musik f.ö, deras texter är enkelspåriga och ljudet är konstigt. EDIT: dessutom verkar de inte ha ngn aning om vad de spelar, bara massa tomma gester från ingenstans. Redigerat 20 mars 2006 av Florian le Sage
godhead Postat 20 mars 2006 Postat 20 mars 2006 jag står varje dag framför spegeln och övar mig på att suga in kinderna sådär sexigt som han till höger gör.
tbruce Postat 20 mars 2006 Trådstartare Postat 20 mars 2006 😛 Okej det här upprörde visst känslor. Jag är lessen att så många verkar tar illa vid sig (eller det kanske inte var rätt ordval, men öh... nåt), det var faktiskt inte tanken. Varför startade jag den här tråden? Nej, inte för att provocera. Jag är, ärligt talat, nyfiken. I de flesta genrer så tror jag mej kunna förstå vad som är tänkt att vara tjusningen - även om den inte alltid tilltalar mej. Soul har sitt slick, punken har sin rebelliska attityd, dansband är dansvänligt, etc (ja nu får jag väl soul-, punk- och dansbandsfansen på mej också). Men hårdrock gör mej osäker. Jag har/hade nån slags idé om vad det är som "ska" tilltala, men jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka den utan risk för att bara försöka banalisera musikstilen. Tydligen så gick inte mitt försök så bra. Hmm, nu trasslar jag in mej här... så... ett försök till: Det som jag ser som den mest uppenbara potentiella tjusningen med hårdrock är just hela "monstergrejen". Och med "monstergrejen" menar jag inte bara att det ska vara cheezy monster på omslagen och i videorna, det var såklart lite tillspetsat (f ö så vill jag påpeka att i inlägget där jag skrev om stora tomma gester etc så syftade jag inte på hårdrock i allmänhet, utan den typen som är mest uppenbart monsterfixerad), utan mer nån slags mentalitet som jag tycker mej se i mycket av den här musiken, tematiskt i både text, uttryck, stil etc. Jag kan inte precisera det mycket bättre än så, jag hoppas att ni kan förstå ungefär vad jag menar. Och återigen ska jag understryka att det självklart finns artister som undviker detta men ändå kan kallas hårdrock (Danko Jones som nån nämnde t ex, tycker jag är rätt schysst). Och min fråga är alltså egentligen: Är det detta som är tjusningen? Eller är det något annat som jag inte ser. För i mina ögon så är det detta som tydligast skiljer hårdrocken från "vanlig" rock t ex. Dock, en annan tänkbar tjusning som jag skulle kunna se är den att hela musiken blir som ett aggressivt maskineri - förmodligen påminner isåfall den tjusningen om vad en del ser i hård techno t ex - och av någon anledning (förmodligen ganska komplicerat att förstå varför) så föredrar vissa att det framförs på (elektro-)mekaniska instrument, och andra att det framförs på elektroniska instrument. Uhh. Hoppas jag inte bara gjorde allt ännu värre nu. 😆
nurfen Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 Hej! Jag tycker det är störtlöjligt med en konsert fylld av halvläderbögigt klädda snubbar som står och gör "djävulstecknet" och headbangar till musiken. Hallå? Headbang? Kan ni inte texten? 😉 Jag avskyr alla dessa extremt löjliga och uttjatade texter som inte handlar om ett jävla skit, och den meningslösa gitarronani som de försöker använda som kompensation för lyriken. Jag förstår det inte.. Men samtidigt försöker jag respektera det 🙂 På samma sätt som jag vet att det finns folk som verkligen inte förstår hur jag kan lyssna på musik utan distade gitarrer och "män" som sjunger.. Jag tycker det finns vissa hårdrocksband som är riktigt bra, men inga av dessa har blivit riktigt stora av någon anledning.. Finns inte tillräckligt många kräsna människor här i världen, helt enkelt! Peace! 😲
auto mode Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 Hej! Jag tycker det är störtlöjligt med en konsert fylld av halvläderbögigt klädda snubbar som står och gör "djävulstecknet" och headbangar till musiken. Hallå? Headbang? Kan ni inte texten? 😳 Jag avskyr alla dessa extremt löjliga och uttjatade texter som inte handlar om ett jävla skit, och den meningslösa gitarronani som de försöker använda som kompensation för lyriken. Jag förstår det inte.. Men samtidigt försöker jag respektera det 😳 På samma sätt som jag vet att det finns folk som verkligen inte förstår hur jag kan lyssna på musik utan distade gitarrer och "män" som sjunger.. Jag tycker det finns vissa hårdrocksband som är riktigt bra, men inga av dessa har blivit riktigt stora av någon anledning.. Finns inte tillräckligt många kräsna människor här i världen, helt enkelt! Peace! 😳 Jag tycker det är störtlöjligt med snorungar som tror dom är coola gangsters. Som står och gapar om hur tuffa dom är till musik som består av en förinspelad trumtakt med samplingar från Trazan och Banarne eller någon annan barnskiva. Finns det något mer patetiskt än svensk rap. Hur många tusen raplåtar finns det med textraden.Throw your hands in the air. Kan någon förklara grejen med hip hop för mig så ska jag försöka förklara vad som är grejen med Hårdrock.
Majken Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 Hårdrocken och vad som är bra med den kan man väl sammanfatta ungefär såhär: "I wanna know how many of your rivetheads have come here tonight looking for a little bit of pussy? I thought so, I know how we do it back in America and there's only one way to do it. I wanna know how many of you metalheads fuck like a beast. If you fuck like a beast, you're an animal!" - Blackie Lawless
ragson Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 .. hmmm bra musiker vad är det? För mej är en bra musiker nån som kan få fram sitt uttryck. Nån som hittat sin personlighet och det hörs i framförandet. Bob Dylan är inte tekniskt begåvad på gitarr tes, men man hör direkt att det är han. Och han har haft viss framgång... Angus Young i AC/DC spelar inte på något sätt snabbast eller mest avancerat i världen, men han har ett sätt att lira som ingen kan kopiera. Många blir inspirerade och försöker dock, men med ollika resultat. Min kompis Fredrik spelar inget instrument och har ingen aning om hur musik är uppbyggd, han gillar musik ändå. Det blir helt andra svar när man frågar honom om varför en en låt är bra. Han hör känslan i den, men kan inte översätta i ord vad som just tilltalar honom. Och nånstans där börjar det för alla tror jag. Sen har vi olika begåvningar o talanger o uppväxter som formar oss, himla kul! För nu är det ju en mångfald utan dess like på olika typer av musik och undergrupper inom alla genres. Tyvärr orkar inte jag lyssna på allt, men gudars vad mycket kul det finns att upptäcka. Speciellt i hårdrocken utvecklas det som 17. Den stilen är ju så breeeed. från primitiv 4/4 med apvrålstexter till totalt kompicerade epos i med taktbyten och alla skalor samtidigt. Hårdrock = kul som fan!!
Florian le Sage Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 Gällande hårdrock och "hårdrock"---ett väldigt vitt och brett begrepp är det onekligen idag***en gång i tiden fanns ju bara---HÅRDROCK,det var självklart och obestridligen LED ZEPPELIN som gav upphov till uttrycket någon gång 1969-70,vidare BLACK SABBATH och DEEP PURPLE-pionjärerna som plöjde upp plogfåran,that´s it!!! Jag har försökt hitta bra modern s.k. hårdrock inom de tyngre genrerna men tyvärr så blir det för löjligt och pubertalt med alla dessa attribut,fruktansvärt löjligt helt enkelt- det spårade ur redan när IRON MAIDEN kom till som band,vi betraktade dom som snorungar som plankade och gjorde sig till,och deras ultrafåniga omslag osv... Det enda jag gillar av de nya banden är RAMMSTEIN och vissa DIMMU BORGIR grejer fast de är tveksamma-så fort den här demonröst-grejen kommer kan jag inte låta bli att känna mig gammal...jag har ännu inte lyssnat på DREAM THEATER men skall testa! För din vetskap tbruce och alla andra som inte alls gillar hårdrock så hoppas jag att detta inlägg belyser faktum och att det inte går att förenkla musiken in i ett fack,därav alla nya benämningar som black-metal/death-metal etc etc... Provlyssna Led Zeppelin/Uriah Heep/Captain Beyond/Van Halen(1:a)/Rush osv om du vill få reda på riktigt bra originalartister!
steflund Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 ironi får man väl hoppas---annars är du ju lika.... 🙂 som... 🙁Jag har väldigt svårt att förstå indisk musik f.ö, deras texter är enkelspåriga och ljudet är konstigt. EDIT: dessutom verkar de inte ha ngn aning om vad de spelar, bara massa tomma gester från ingenstans. Såklart är det ironi. Tyckte det var uppenbart är du ju lika.... 🙂 som... 🙂 LOL
steflund Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 🙂 Okej det här upprörde visst känslor. Jag är lessen att så många verkar tar illa vid sig (eller det kanske inte var rätt ordval, men öh... nåt), det var faktiskt inte tanken. Varför startade jag den här tråden? Nej, inte för att provocera. Jag är, ärligt talat, nyfiken. I de flesta genrer så tror jag mej kunna förstå vad som är tänkt att vara tjusningen - även om den inte alltid tilltalar mej. Soul har sitt slick, punken har sin rebelliska attityd, dansband är dansvänligt, etc (ja nu får jag väl soul-, punk- och dansbandsfansen på mej också). Men hårdrock gör mej osäker. Jag har/hade nån slags idé om vad det är som "ska" tilltala, men jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka den utan risk för att bara försöka banalisera musikstilen. Tydligen så gick inte mitt försök så bra. Hmm, nu trasslar jag in mej här... så... ett försök till: Det som jag ser som den mest uppenbara potentiella tjusningen med hårdrock är just hela "monstergrejen". Och med "monstergrejen" menar jag inte bara att det ska vara cheezy monster på omslagen och i videorna, det var såklart lite tillspetsat (f ö så vill jag påpeka att i inlägget där jag skrev om stora tomma gester etc så syftade jag inte på hårdrock i allmänhet, utan den typen som är mest uppenbart monsterfixerad), utan mer nån slags mentalitet som jag tycker mej se i mycket av den här musiken, tematiskt i både text, uttryck, stil etc. Jag kan inte precisera det mycket bättre än så, jag hoppas att ni kan förstå ungefär vad jag menar. Och återigen ska jag understryka att det självklart finns artister som undviker detta men ändå kan kallas hårdrock (Danko Jones som nån nämnde t ex, tycker jag är rätt schysst). Och min fråga är alltså egentligen: Är det detta som är tjusningen? Eller är det något annat som jag inte ser. För i mina ögon så är det detta som tydligast skiljer hårdrocken från "vanlig" rock t ex. Dock, en annan tänkbar tjusning som jag skulle kunna se är den att hela musiken blir som ett aggressivt maskineri - förmodligen påminner isåfall den tjusningen om vad en del ser i hård techno t ex - och av någon anledning (förmodligen ganska komplicerat att förstå varför) så föredrar vissa att det framförs på (elektro-)mekaniska instrument, och andra att det framförs på elektroniska instrument. Uhh. Hoppas jag inte bara gjorde allt ännu värre nu. 🙂 Hm, jag tror mig förstå vilken sorts hårdrock du råkat få lyssna till, är det herrarna Hammerfall med följe? Om det är så så måste jag säga att jag tycker det är dansbandsmusik förklädd till hårdrock, och då är det exakt som du säger menlös musik med tomma gester. Det fyller dock ett syfte tycker jag som gillar många andra sorters hårdrock, och det är att de "fostrar barnen i en ljudbild som krävs" (märk den samanbitna och stränga rösten från en hes och bitter hårdrockare)! Jag tror många gillar detta ytliga och plastifierade uttryck som en verklighetsflykt likt många läser böcker på fritiden... det är ju lite som hockeyramsor (det kan du väl förstå att folk sjunger, de vill känna gemensamhet, en ganska stor drivkraft hos människan). Det där med technoliknelsen tror jag också på litegrand, en massa som liksom trycker på en, men det är ju (tycker jag) väldigt sällan som det är så fullbelamrat med ljud att det blir så, det är väl bara vissa typer av grincore och döds. Har du inte hittat ngn slags hårdrock som tilltalar ditt öra? Eller stänger du av direkt?
Jarnis Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 (redigerat) Aaaaahhh, hårdrock... Jag tycker att du har hakat upp dig på monstergrejen. Det är ju långt ifrån all hårdrock som använder monstertexter och -bilder. Den mer rockenrollorienterade transatlantiska hårdrocken (Mötley, Kiss, Poison, Aerosmith) har ju ingen monsterfetish (i och för sig är Gene Simmons sminkad som något slags demon), utan handlar snarare om att festa och kopulera. AC/DC, Saxon, Def Leppard är ju inte heller några drakar och demoner-band. Meshuggah är väl inne på nån dystopisk cybergrej, Mastodon skriver om fiskar(?)/valar/havet, Korn om hur jobbigt det är att vara Jonathan, G'n'r gillar att berätta om flytten från vischan till det dekadenta LA -- fan hårdrockens teman är väl lika diversiva som inom vilken genre som helst. Hur som helst, för att besvara din fråga, hårdrock kan både vara bra och dåligt -- det är en stor och bred jävla genre. Det finns inriktningar som jag avskyr som pesten. Jag gillar olika typer av hårdrock av olika anledningar. Grindcore för att det är nåt fascinerande med så jäkla hård musik. Man har nåt bergväggen liksom. Hairmetal för den snygga produktionen och för att det är så skönt att bara sköljas med i den absoluta hedonismen. Sabbath för att det är så jäkla grooveigt, släpigt, slarvigt och coolt. AC/DC för att det är så primitivt svängigt, världens bästa riff. Zeppelin för det gudomliga trumspelet och den märkliga produktionen. Deep Purple för de snygga kvasiklassiska gitarrsolona. Entombed för de rakbladselaka gitarrsounden och de pansartunga låtarna. Ah, shit, hårdrock is lovely. Men, förklara nu, hur kan NÅGON gilla Within temptation, Nightwish, Limp Bizkit, Linkin Park, Helloween, Blind Guardian, Staind eller Velvet Revolver? Jag försöker inte provocera, men ni måste ju vara helt dumma i huvudet. Hahahaha. Redigerat 21 mars 2006 av Jarnis
Florian le Sage Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 eller System of a Down osv,snacka om att röra om i huvet på stackars pojkar och flickor---tycker det är skrämmande att så satans mycket folk dras som magneter till det mörka och negativa i vår värld-istället för att med musikens hjälp förändra och påverka postivt- fan,man blir ju sjuk av sån musik och blommorna vissnar och...
prippe (oregistrerad) Postat 21 mars 2006 Postat 21 mars 2006 Varför gillar ni hårdrock....(!?) Eftersom man inte tränar sig till att gilla en musikstil, utan rytmen eller melodin "triggar" ämnen i kroppen som gör att man upplever ett välbefinnande, så vore det väldigt konstigt om man kunde svara exakt på det....då skulle vi ju kunna vara läkare allihopa! Rock on!
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.