Den allmänna snacktråden, 2006 del 2

[Gote]

<_>

[Micke H]

En räv förresten? Borde du inte haft ett lodjur? 😉

Det är ett pungdjur! 😆

[Pico]

<_>

😆

[Gote]

<_>

😉

😆

[Pico]

😆

[nurfen]

>_<

[Micke H]

BAJS! 😠

[Pico]

😠

[Micke H]

En polare till mig brukade säga "en påse med skit" när han var förbannad... 😠

[Christofer]

har har vi en Lynx:

[Micke H]

har har vi en Lynx:

Ja, han liknar ju mig! 🙁😉😄

Stor och ståtlig, och vacker...

Här är en annan Lynx... 😠

[Christofer]

Stor och ståtlig, och vacker...

Här är en annan Lynx... 😠

hahahahahaha

[Micke H]

[Christofer]

no shit 😠

[Christofer]

[Micke H]

[Christofer]

😠🙁

[Micke H]

Så här känner jag för det mesta när jag kollar på tv:

[musik (oregistrerad)]

Hej!

[Christofer]

Så här känner jag för det mesta när jag kollar på tv:

vad kollar du på? teletubbis eller?

TJA MUSIK, HUR MÅR DU?

[lunkan]

Så här känner jag för det mesta när jag kollar på tv:

vad kollar du på? teletubbis eller?

TJA MUSIK, HUR MÅR DU?

hahah! 😳

[MarcusRombo (oregistrerad)]

what the fuck is up?

[musik (oregistrerad)]

Hur jag mår?

Det där en helt omöjlig fråga att besvara. Det är nog kanske den svåraste fråga man kan ställa sig. Det beror ju på så många saker. Inte minst beror det på de förväntningar man har. Mycket generellt uttryckt, har man låga förväntningar är chansen att mår "bra" relativt sett större, jämfört med om man har väldigt höga förhoppningar och förväntningar på livet. Då är däremot risken att man aldrig mår något vidare bra.

Sedan kommer aspekten med missnöje och klagan in. Man kan ställa sig frågan om det är lönt att säga, att uttrycka, att man mår dåligt. Vad är vitsen med det? Egentligen. Konklusionen måste istället vara att det är lönlöst att klaga, så varför ställa frågan överhuvudtaget? Frågan hur man mår är irrelevant.

😳

:musik

[Christofer]

Hur jag mår?

Det där en helt omöjlig fråga att besvara. Det är nog kanske den svåraste fråga man kan ställa sig. Det beror ju på så många saker. Inte minst beror det på de förväntningar man har. Mycket generellt uttryckt, har man låga förväntningar är chansen att mår "bra" relativt sett större, jämfört med om man har väldigt höga förhoppningar och förväntningar på livet. Då är däremot risken att man aldrig mår något vidare bra.

Sedan kommer aspekten med missnöje och klagan in. Man kan ställa sig frågan om det är lönt att säga, att uttrycka, att man mår dåligt. Vad är vitsen med det? Egentligen. Konklusionen måste istället vara att det är lönlöst att klaga, så varför ställa frågan överhuvudtaget? Frågan hur man mår är irrelevant.

😛

:musik

förlåt att jag frågade 😳

MarcusRombo: I don't know what the fuck is up

[nurfen]

😳

[Christofer]

🙂

[Gote]

🙂

[nurfen]

🙂🙂

[Gote]

🙂🙂

[Gote]

🙂