Stigande och fallande melodisk mollskala

[AndyPandy]

Kan någon svara på vad som skiljer en stigande melodisk mollskala från en fallande melodisk mollskala? Och vad menas med att en skala är stigande respektive fallande?

Redigerat 24 februari 2006 av AndyPandy

[auto mode]

Tjena. En stigande skala är när man går från tex A och upp

en oktav till nästa A1. Och den fallande är när man börjar på det höga A1 och

går ner till det lägre A. Helt enkelt vilket håll man går åt i skalan.

Melodisk moll är som en vanlig ren moll skala fast men spelar den sista tonen

med ett halvt tonsteg som intervall isället för ett helt.

A B C D E F G# A

Redigerat 24 februari 2006 av auto mode

[Pluffo]

Sådär ja...Är det nu tråden ska kapas och användas till en massa skitsnack i 5 sidor innan Neko kommer in och låser?

[AndyPandy]

Tjena. En stigande skala är när man går från tex A och upp

en oktav till nästa A1. Och den fallande är när man börjar på det höga A1 och

går ner till det lägre A. Helt enkelt vilket håll man går åt i skalan.

Melodisk moll är som en vanlig ren moll skala fast men spelar den sista tonen

med ett halvt tonsteg som intervall isället för ett helt.

A B C D E F G# A

Näe ... det där verkar inte stämma. Enligt mina efterforskningar på nätet så gäller följande:

Stigande melodisk Amoll-skala: A B C D E F# G#

Fallande melodisk Amoll-skala: A B C D E F G

Det måste vara något mer än bara vilket håll man spelar skalan, eftersom de skiljer sig åt. Vidare ser man ju att fallande melodisk mollskala innehåller samma toner som en vanlig dur skala, C dur i det här fallet. Den skala du pratar om är den harmoniska mollskalan.

[auto mode]

Ok det var många år sedan jag läste musik teori men stigande

är i allafall när man går upp och fallande när man går ner.

Här har du en länk som kanske hjälper.

http://www.jazclass.aust.com/scales/scamelm.htm

Längst ner på sidan ser man att inom klassisk musik kör man melodisk upp

och ren ner. Inom jazz kör man samma skala både upp och ner.

Redigerat 24 februari 2006 av auto mode

[tbruce]

Ja det här har jag aldrig riktigt fattat... är det alltså så att i samma tonart så använder man två olika skalor beroende på hur fraserna ser ut? 🙂

[VacUm]

Tjena. En stigande skala är när man går från tex A och upp

en oktav till nästa A1. Och den fallande är när man börjar på det höga A1 och

går ner till det lägre A. Helt enkelt vilket håll man går åt i skalan.

Melodisk moll är som en vanlig ren moll skala fast men spelar den sista tonen

med ett halvt tonsteg som intervall isället för ett helt.

A B C D E F G# A

Näe ... det där verkar inte stämma. Enligt mina efterforskningar på nätet så gäller följande:

Stigande melodisk Amoll-skala: A B C D E F# G#

Fallande melodisk Amoll-skala: A B C D E F G

Det måste vara något mer än bara vilket håll man spelar skalan, eftersom de skiljer sig åt. Vidare ser man ju att fallande melodisk mollskala innehåller samma toner som en vanlig dur skala, C dur i det här fallet. Den skala du pratar om är den harmoniska mollskalan.

Det är helt riktigt. Dock skiter man i den "fallande" versionen när man spelar jazz. Melodisk moll är samma som den klassiska stigande varianten vilket håll man än spelar (dvs samma som mixolydisk b6).

[AndyPandy]

Det är helt riktigt. Dock skiter man i den "fallande" versionen när man spelar jazz. Melodisk moll är samma som den klassiska stigande varianten vilket håll man än spelar (dvs samma som mixolydisk b6).

Förklara ordentligt! Varför har man en fallande och en stigande skala?

[bohm]

Jag är skolad i jazzteori och i min värld är melodisk moll likadan både stigande och fallande, men jag har hört varför den är olik men kommer inte riktigt ihåg hur det var. Men jag tror det det är så här; (med reservation att jag har fel)

Låt säga att vi spelar i C (kallas Tonika, "hem"), då är B sjunde tonen när vi spelar stigande ( B kallas leading tone). Den är ett halvt tonsteg från C och B har mycket stark dragning till C. testa att spela skalan stigande, då känner du att du är inte "hemma" för än du har kommit tillbaka till C.

När du sedan spelar skalan fallande så "behöver" du inte den starka dragningen tillbaka till C eftersom från går "ifrån hem".

Redigerat 24 februari 2006 av bohm

[ake]

Den ursprungliga mollskalan har låg sext och sjua. I traditionell harmonik harmoniserar mon dock dominant ackordet som dur G7-Cm i c.moll. Därför blir sjuan hög. Då får man harmonisk moll med låg sext som (subdominanten Fm använder ) och stor sjua. Bygger man ackord från denna skala får man de tradionella ackorden i moll. Som melodi låter dock kombinationen liten sext stor sjua udda i typisk västerlänsk musik, mer typ arabiskt. Som melodi använder man därför stor sext stor sjua i uppåtgående och liten sjua sext neråt.

I jazz ser man väl skalorna mer som en utgångspunkt för att bilda ackord eller som skalor för att spela över ett visst ackord. Naturlig moll används inte direkt. Dorisk med stor sext och låg sjua ger m7 och jazz melodisk ger m6 och mmaj7.

Moll är en flexibel tonart 😳

Åke

Redigerat 24 februari 2006 av ake

[VacUm]

Det är helt riktigt. Dock skiter man i den "fallande" versionen när man spelar jazz. Melodisk moll är samma som den klassiska stigande varianten vilket håll man än spelar (dvs samma som mixolydisk b6).

Förklara ordentligt! Varför har man en fallande och en stigande skala?

Bohm har en bra förklaring. Det känns mer melodiskt "rätt" att vandra uppåt med stor sext och sjua, men fraserar man fallande så kan det va mer rätt att köra på vanlig moll.. Paradoxalt nog är Autumn Leaves ett bra exempel. Kolla in temat där.

[milton]

Det är helt riktigt. Dock skiter man i den "fallande" versionen när man spelar jazz. Melodisk moll är samma som den klassiska stigande varianten vilket håll man än spelar (dvs samma som mixolydisk b6).

Förklara ordentligt! Varför har man en fallande och en stigande skala?

Bohm har en bra förklaring. Det känns mer melodiskt "rätt" att vandra uppåt med stor sext och sjua, men fraserar man fallande så kan det va mer rätt att köra på vanlig moll.. Paradoxalt nog är Autumn Leaves ett bra exempel. Kolla in temat där.

Hehe,

du var tvungen att välja Autumn Leaves för att späda på förvirringen va 🙂

[KingKongo]

Det där med att stigande och fallande ska ha stor resp liten 7a är nåt som man hitta på för länge länge sedan. Samtliga musikteoretiker som jag har pratat med hävdar att det har absolut ingen som helst funktion i modern afro. Anledningen var väl kort och gott att ledtonerna upplevs som mer närmande ju närmare nästa ton dom befinner sig. Bara för att sitta o plinka etyder asså

Redigerat 25 februari 2006 av KingKongo

[ake]

Man skall anpassa det man spelar till det underliggande ackordet, lämpligtvis genom att lyssna på hur det låter. Då förstår man varför det finns olika skalor.

Åke

[AndyPandy]

Man skall anpassa det man spelar till det underliggande ackordet, lämpligtvis genom att lyssna på hur det låter. Då förstår man varför det finns olika skalor.

Åke

Goddag, yxskaft!

[wah-wah]

Det där med att stigande och fallande ska ha stor resp liten 7a är nåt som man hitta på för länge länge sedan. Samtliga musikteoretiker som jag har pratat med hävdar att det har absolut ingen som helst funktion i modern afro. Anledningen var väl kort och gott att ledtonerna upplevs som mer närmande ju närmare nästa ton dom befinner sig. Bara för att sitta o plinka etyder asså

Tyvärr inget svar på den ursprungliga frågan, men jag fick för några år sen tipset av en högt respekterad afropedagog att i stor utsträckning som möjligt undvika att referera till den melodiska mollskalan i afrosammanhang då följden, i princip, alltid blir att det hela mynnar ut i en korkad diskussion om hur det egentligen är.

Hans lösning var listig och den tillämpas dessutom allt oftare runtom i världen. I vanliga fall brukar jag inte gilla när man byter namn på saker och företeelser bara för sakens skull, men i det här fallet är det nog värt det!?

Han kallar helt enkelt skalan för Jazz Moll med motiveringen att den både är en alterering av den rena mollskalan och samtidigt förekommer som en helt egen tonalitet!

Visst kan man vända ut och in på sig själv och så småningom lyckas hitta tillämpningar som styrker det traditionella sättet att spela en melodisk mollskala (tror bestämt att det bl.a förekommer i nån Bach-fuga), men det är nog snarare så att det lutar mer åt ett undantag än en regel.

Min högst personliga åsikt är att det enbart är en otroligt idiotisk, teoretisk konstruktion som fullständigt saknar betydelse i praktiken!!!

Så där ja, nu är det väl bara att vänta på att någon "teori-guru" vaknar till liv och talar om hur det "verkligen" är 😆

Men för att verkligen svara på din fråga, AndyPandy så är skillnaden den att en stigande melodisk mollskala (i enlighet med den traditionella teorin) är en ren mollskala med höjt sjätte- och sjunde-steg, medans den fallande egentligen inte existerar då det är en helt vanlig, ren mollskala 😕

[AndyPandy]

Host. Jag måste faktiskt medge att jag fortfarande inte fattar varför det finns två skalor, en stigande och en fallande. Använder man skalorna tillsammans, eller var för sig? När använder man dem? I samma låt, i olika fraser?

[wah-wah]

Host. Jag måste faktiskt medge att jag fortfarande inte fattar varför det finns två skalor, en stigande och en fallande. Använder man skalorna tillsammans, eller var för sig? När använder man dem? I samma låt, i olika fraser?

Jag kan ju visserligen ha helt fel, men så vitt jag vet är det enbart i teorin det existerar en stigande och fallande variant! I praktiken gör man däremot precis som man behagar vilket tenderar att reta upp "vän av ordning" om man råkar slinta med tungan och påstå att man använder den melodiska mollskalan utan att förändra den vare sig man spelar uppåt- eller nedåtgående. Personen i fråga kommer då förmodligen hävda att det inte alls är någon melodisk mollskala, eftersom det i teorin inte ska vara på det viset och det vet ju alla att teorin, i det här fallet, är mycket viktigare än att faktiskt förmedla något som rent utav skulle kunna kallas kreativt och kanske till och med lite nyskapande... 😆

/

Redigerat 26 februari 2006 av wah-wah