tomazopantera Postat 7 november 2005 Postat 7 november 2005 En sak till: En timmes popmusik i veckan på radion P3 / Kaj Kindwall med poporama... Wooooaaahhh 😆😄
hammagrella Postat 7 november 2005 Postat 7 november 2005 Gamla Brogatan var det som gällde. Där fanns en skivaffär som hette Indiana Records... Och impo och sko-uno... Nån som fångat känslan bra är Jonas Gardells tv-serie, har glömt vad den hette.... Exakt! Och Gamla Stans Skivhandel, Skivgrossisten och Pet Sounds. Du tänker på En Komikers Uppväxt va? Nördig nostalgi, börjar nästan bli som dom där Kiss / Barbapapa-trådarna som Hacke drog igång tidigare ! Somebody stop us!!!
RoBERT Postat 10 november 2005 Postat 10 november 2005 70-talet är det näst bästa årtiondet, det ledde till 80-talet. 🙂 HAHAHA!!! så rätt så rätt!! jag föddes 1982. året då ToTo IV släpptes bland annat hahahaha 🙂
Jejje Postat 10 november 2005 Postat 10 november 2005 Det klart att man gillar ett decennium då man fick gå runt "hög" hela tiden! 🙂
DåligtGehör Postat 10 november 2005 Postat 10 november 2005 Mycket var dåligt, mycket var bra... Herregud min etta kostade 325:-. Rivningskontrakt i Majorna Gbg. Varje löning gick jag till Bengans och köpte sisådär 10-12 plattor. Tror en LP kostade 25-30 kr. Köpte massor med olika musik inte minst ECM-plattor med Jarrett, Garbarek m.fl. Innan Jazzen tog överhand så naturligtvis en massa rock. Deep Purple, Uriah Heep... men hur kunde jag missa Led Zeppelin på Scandinavium? Brittisk blues inte minst Peter Green var enormt stor för oss. Så ville vi spela. Vi lyssnade också till Arbete & Fritid, Gunder Hägg/Blå Tåget, Risken Finns, trubadurer och allt möjligt annat. Dock gick mig Symfonirocken rätt spårlöst förbi fast många var helt inne på den. 70-talet står också för ändlösa solon. För mycket för ofta. Inte bara gitarrsolon utan också dessa obligatoriska synt-solon. På konserter 10-15 min av ofta ingenting-att-säga-men-det-är-coolt-med-syntar. Och, hur kunde Creedence Clearwater Revival mörda "I heard it through the grapewine" med ett riktigt långt skitsolo. Obegripligt. En sak var att det var mycket tjafs om vem som var den bästa gitarristen - inte snabbaste, det kom väl mer på 80-talet - vilken trummis som slog hårdast och hur mycket sprit band som Rolling Stones hade i sina kontrakt. Skeet-coolt. Nu när man lyssnar på en platta (på CD) från 70-talet så slås ialla fall jag av att det ofta låter himla tunt. Särskilt rockplattor låter rätt icke-tunga. Jazzen tycker jag håller mycket bättre vad det gäller ljudet även om Impulse plattor med Coltrane är rätt extremt panorerade.
musik (oregistrerad) Postat 11 november 2005 Postat 11 november 2005 (redigerat) Hej! Jag tycker det finns otroligt mycket bra musik från 70-talet då jag var riktigt liten, men tyckte samtidigt att musiken från 60-talet var otroligt kass. Det retade gallfeber på min förste duettkollega. Det är först nu på 2000-talet jag lärt mig uppskatta 60-talet faktiskt. 80-talet tyckte jag var en enda lång torr svacka faktiskt. Under 90-talet blev det lite roligare igen och under 2000-talet är det ganska så likadant... Men 80-talet hade ju sina ljuspunkter också, trots allt. 70-talet står dock ensamt på förstaplatsen, kanske främst för att grupperna var väldigt originella och det var tillåtet att se ut hur som helst faktiskt. Undrar just hur grupperna kommer se ut under 2010-talet om denna utseende- och silikonfixerade tid vi lever i fortsätter? Alla bör lyssna på dessa spår från 70-talet: Rock is my life, and this is my song - BTO Brighton rock - Queen This town ain't big enough for both of us - Sparks Message from a drum - Redbone Meglomania - Black Sabbath Sedan var det rätt mycket äpplemos på riktigt stora flerlitersburkar i glas, orangea heltäckningsmattor och vävtapeter från Eco, den första färg-TV:n, bläddrande i skettjocka årliga utkommande HiFi-handboken på 650 sidor (varför görs inte den fortfarande?), foxkolor i massor av olika smaker, en unge på gården som alltid satt och åt i ett smörpaket, en annan unge som alltid skulle boxas, förmodligen var cyklande allas favoritintresse men dock inte mitt, jag höll mig till fotboll i så fall... Men framförallt innebar 70-talet att vårt mellanstadieband ockuperade hela cykelkällarn med akustiska gitarrer och slagverk i form av bongos, plastburkar och tamburin samt munspel. Inspelningsutrustningen var påkostad: Silvano monofonisk kassettbandare. Exklusiv källarreverb fick man på jobbet. Det var rätt svårt att ställa in efterklangstiden kommer jag ihåg... 😏 one technologies//:musik Redigerat 11 november 2005 av musik
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.