Jump to content
Annons

Yamaha DX7?


TheQuo

Recommended Posts

Annons

1500 spänn är nog ett helt okej pris för en gammal fungerande DX7:a. Det är nog bland det mest typiska 80talsljudet man kan få och de flesta band på 80-talet använde den nog mer än dom borde. Personligen tycker jag dessutom mycket mer om gamla DX7:an med sämre d/a-omvandlare än den nyare DX7-II, eftersom den låter mjukare och nästan analog. Smaksak, i och för sig..

Link to comment
Dela på andra sajter

maxmaxmax (oregistrerad)
DX-7'an funkar ju dessutom rätt bra som midi klaviatur eftersom den är anslagskänslig

... och har aftertouch. Det är rätt classy för 1500 pix

Säg till om du behöver programmeringshjälp, jag är rätt slipad på den.

Link to comment
Dela på andra sajter

maxmaxmax (oregistrerad)
... och har aftertouch.

Den har väl inte aftertouch, bara pressure, väl?

jodå, den har aftertouch.

Link to comment
Dela på andra sajter

jodå, den har aftertouch.

Okej, men den har inte polyfoniskt aftertouch.. bara channel aftertouch, eller pressure. Åtminstone kan min TX7:a bara ta emot pressure.. och TX7:an är ju i princip en gammal DX7:a utan tangenter. Rätta mig om jag har fel.

Link to comment
Dela på andra sajter

Rätta mig om jag har fel.

Du har fel, den har aftertouch

Okej, nu har jag haft lite tråkigt på lördagseftermiddagen och fick för mig att jag skulle kolla igenom servicedokumentationen för DX7:an. Får be lite om ursäkt om det här nu verkar lite tvångsmässigt och riktigt jäkla petigt. 🙂

Om vi nu ska reda upp begreppen, så brukar Aftertouch användas för att beskriva de fall då varje tangent har en egen trycksensor och skickar ett unikt värde för varje tangent om hur hårt man håller nere en tangent. Flera syntar har aftertouch men eftersom det är dyrt och inte alla användare kan använda det, eller ens förstår vad det är, så är det väldigt sällsynt idag. En synt som har aftertouch är Ensoniq SQ-80. DX7:an däremot, har inte aftertouch.

Vad som brukar kallas Channel Pressure är när hela klaviaturen har en enda trycksensor, och tryck-informationen är ett medelvärde av trycket som du använder på alla tangenterna. Det här är väldigt vanligt på syntar och det är vad DX7:an har. DX7:an har bara en enda trycksensor och enda sättet som den skulle kunna uppnå riktigt aftertouch skulle i så fall vara genom magi.

Det är ofta som tillverkare av olika skäl går ifrån den officiella MIDI-nomenklaturen för de här termerna för att dom tror att det är lättare för användare, eller för att dom kanske bara vill sälja fler syntar, men ovanstående termer är faktiskt korrekta och det finns inga gränsfall. Eftersom tangenter med riktig aftertouch normalt sett är dyrare kan det vara bra att veta varför keyboard A är så mycket dyrare än keyboard B när de båda påstår att de har någon slags aftertouch. Om man faktiskt spelar så brukar det göra rätt stor skillnad.

Link to comment
Dela på andra sajter

Då är jag med. Men tittar man på specifikationerna och vad "alla andra" använder för termer är det fortfarande aftertouch det handlar om, oavsett om det gäller varje tangents enskilda eller några medelvärden. Det handlar väl lite om att göra sig förstådd. Man kan istället skilja på Aftertouch (som du kallar pressure) och polyfonisk aftertouch.

AFTERTOUCH

Funktionen styrs av hur hårt du trycker ned tangenterna efter det att de slagits an på en klaviatur eller annan controller. Aftertouch-funktionen kan styra exempelvis modulation, vibrato, filter och mycket annat. Det vanligaste är Channel Aftertouch vilket t.ex. ger modulation på alla klingande toner. Med Polyfonisk aftertouch kan istället varje enskild spelad ton ges olika mängd modulation genom att trycka olika hårt på de individuella tangenterna.

Link to comment
Dela på andra sajter

maxmaxmax (oregistrerad)
Rätta mig om jag har fel.

Du har fel, den har aftertouch

Okej, nu har jag haft lite tråkigt på lördagseftermiddagen och fick för mig att jag skulle kolla igenom servicedokumentationen för DX7:an. Får be lite om ursäkt om det här nu verkar lite tvångsmässigt och riktigt jäkla petigt. 😄

Om vi nu ska reda upp begreppen, så brukar Aftertouch användas för att beskriva de fall då varje tangent har en egen trycksensor och skickar ett unikt värde för varje tangent om hur hårt man håller nere en tangent. Flera syntar har aftertouch men eftersom det är dyrt och inte alla användare kan använda det, eller ens förstår vad det är, så är det väldigt sällsynt idag. En synt som har aftertouch är Ensoniq SQ-80. DX7:an däremot, har inte aftertouch.

Vad som brukar kallas Channel Pressure är när hela klaviaturen har en enda trycksensor, och tryck-informationen är ett medelvärde av trycket som du använder på alla tangenterna. Det här är väldigt vanligt på syntar och det är vad DX7:an har. DX7:an har bara en enda trycksensor och enda sättet som den skulle kunna uppnå riktigt aftertouch skulle i så fall vara genom magi.

Det är ofta som tillverkare av olika skäl går ifrån den officiella MIDI-nomenklaturen för de här termerna för att dom tror att det är lättare för användare, eller för att dom kanske bara vill sälja fler syntar, men ovanstående termer är faktiskt korrekta och det finns inga gränsfall. Eftersom tangenter med riktig aftertouch normalt sett är dyrare kan det vara bra att veta varför keyboard A är så mycket dyrare än keyboard B när de båda påstår att de har någon slags aftertouch. Om man faktiskt spelar så brukar det göra rätt stor skillnad.

du har fortfarande fel, den har aftertouch

Redigerat av maxmaxmax
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag vet inte vad det är, men om man trycker hårdare på tangenterna, så att de nästan går sönder känns det som, så blir det vibrato på de flesta midiinstrument 😉

/Daniel

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag vet inte vad det är, men om man trycker hårdare på tangenterna, så att de nästan går sönder känns det som, så blir det vibrato på de flesta midiinstrument 😉

När man trycker tillräckligt hårt så uppstår det små små sprickor på kretskorten som orsakar periodiska spänningsfall vilken kan framträda exempelvis som vibrato.

Eller du kanske undrade vad det är som ligger bakom det faktum att man ibland trycker hårdare och hårdare på klaviaturen. Frustration är min gissning.

🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Aftertouch och pressure är i princip samma sak... I början av teknikhistorien beskrev man det hela bara på respektive tillverkares sätt.

När det gäller DX7 så funkar det som så att efter att man tryckt ner en tangent så kan man trycka ännu mer och på så vis påverka ett midivärde (0-100 i DX7s fall tror jag.. Inte det mer normala 127 som är MIDI-standard). Tyvär är är det en monofon funktion i en DX7a och det påverkar hela ljudet och inte enstaka toner(tangenter).. Men bra för att adera brilians i brassljud etc.. Som om inte det var nog så kan man även ha en "breath-contoll" till en DX7 också och på så vis påverka ljudet genom att blåsa i ett munstycke (trögblåst som tusan)

I fler efterkommande syntars fall så har även aftertouch beskrivits som en funktion som stys av hur snabbt man släpper en tangent.. ett slags inverterat velocityvärde kan man säga.. Väldigt användbart på stråkljud t.ex.

Den mest beskrivande termen på den funktion som DX7 har skulle nog ändå vara " pressure sensitive keyboard".

Men inte att förglömma att Yamaha var bland de allra första att ha både polyfon aftertouch samt pressuresensitive keyboard på sitt 70-talsmonster på 100 kg, CS-80 från 1977

😄

Link to comment
Dela på andra sajter

jag vill ha ett tangentbord med polyfonisk aftertouch. ju hårDaRE jAg SlåR, DeSTo STÖrRe SaNNoLIkHeT aTT JAg SKrIVeR MED VERSALER!

Fast om man ska va lite messerschitt här så är det ju ett anslagskänsligt tangentbord du är ute efter ju.

Aftertouch på ett tangentbord vore ju lite bökigt, det är ju inte så ofta man håller nere i tangent nån längre stund, då kommer det ju en massa fler teckennnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

😕

Link to comment
Dela på andra sajter

Och när det gäller pressure eller aftertouch, så är det väl som med alla andra synthtermer... -Vad en tillverkare kallar en sak heter nåt helt annat enligt nån annan. Jobbigt, men man får helt enkelt lära sig och inte va så kinkig med detaljerna. Fast jag tycker nog att det har blivit mer enhetligt nu på senare tid...?

Link to comment
Dela på andra sajter

jag vill ha ett tangentbord med polyfonisk aftertouch. ju hårDaRE jAg SlåR, DeSTo STÖrRe SaNNoLIkHeT aTT JAg SKrIVeR MED VERSALER!

Fast om man ska va lite messerschitt här så är det ju ett anslagskänsligt tangentbord du är ute efter ju.

Aftertouch på ett tangentbord vore ju lite bökigt, det är ju inte så ofta man håller nere i tangent nån längre stund, då kommer det ju en massa fler teckennnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

😆

Den funktionen vore naturligtvis mer givande om det fanns fler nivåer. Tänk dig t.ex. 128 nivåer där 0 är liten bokstav och 127 är stor...

Redigerat av Gote
Link to comment
Dela på andra sajter

jag vill ha ett tangentbord med polyfonisk aftertouch. ju hårDaRE jAg SlåR, DeSTo STÖrRe SaNNoLIkHeT aTT JAg SKrIVeR MED VERSALER!

Fast om man ska va lite messerschitt här så är det ju ett anslagskänsligt tangentbord du är ute efter ju.

Aftertouch på ett tangentbord vore ju lite bökigt, det är ju inte så ofta man håller nere i tangent nån längre stund, då kommer det ju en massa fler teckennnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn

😆

Den funktionen vore naturligtvis mer givande om det fanns fler nivåer. Tänk dig t.ex. 128 nivåer där 0 är liten bokstav och 127 är stor...

Det var något sånt jag var ute efter! Tänkte mig ett vibrato som pendlade steglöst mellan gemener och versaler, likt en sinusvåg i en upplösning av 7 bitar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.