Kompressor, nödvändig?

[91:an]

Hur skulle det låta om musiken om kompressorn inte användes egentligen?

Är det inte onaturligt med kompressor? Man får det att låta högre, men varför ska det låta högre, det finns ju volymkontroll där lyssnaren själv kan ställa önskvärd volym. Dynamik försvinner ju med hård kompression, hur skulle ett klassiskt symfonistycke låta genom en kompressor? När började man använda kompressorn egentligen, finns den på gamla Elvisplattor och Beatles? En inspelning kan ju inte återge samma dynamik som vårt öra kan uppfatta så det måste ha ställt till problem för sångaren som ska blanda lugna balladpartier med högljudda skrikpartier innan kompressorns intåg. Rätt använd låter det ju ofta bättre med kompressor, men används den bara på skivinspelningar eller figurerar den även i livespelningar?

[joachime]

Många frågor att svara på! Ska försöka ge svar på några iaf.

Jo Beatles och Elvis använde definitivt kompression. I båda fallen utnyttjades soundet från hårt arbetande rör och mättad analog tejp. I båda fallen sker viss typ av kompression av den ursprungliga vågformen. Vilka hårdvarukompressorer de hade tillgång till i studion och hur dessa användes kan jag inte svara på rak arm. Men om du t ex lyssnar på Beatles inspelningar noggrannt kommer du att märka kompression. Mest hörbart kanske på bas, piano och akustiska instrument, men även på sång (dvs ljud som naturligt har stort dynamikomfång).

Kompressorn kom nog först att utnyttjas i sändningar (kommunikation och radio) för att få så stort förhållande mellan signal och brus som möjligt.

[Lindeberg]

För att påminna om KLFs manual: Elvis eller Beatles skulle aldrig playlistas av radion idag. Popmusiken låter helt annorlunda och 50- och 60-talsplattor går fetbort bland de skivköpande (nåja... 😆) tonåringarna.

Därför använder man kompressor. 😛

[Claes Holmerup]

Kompressorn såg tydligen dagens ljus omkring 1930 någon gång...

Plockat från Rane's mycket informativa sidor:

compressor A signal processing device used to reduce the dynamic range of the signal passing through it. For instance, an input dynamic range of 110 dB might pass through a compressor and exit with a new dynamic range of 70 dB. This clever bit of skullduggery is normally done through the use of a VCA (voltage controlled amplifier), whose gain is a function of a control voltage applied to it. Thus, the control voltage is made a function of the input signal's dynamic content. [Long answer: What "compression" is and does has evolved significantly over the years. Originally compressors were used to reduce the dynamic range of the entire signal; with modern advances in audio technology, compressors now are used more sparingly. First the classical case: The history of compressors dates back to the late '20s and '30s (the earliest reference I have located is a 1934 paper in the Bell Labs Journal.) The need arose the very first time anyone tried to record (sound-motion pictures film recording, phonograph recording, etc.) or broadcast audio: the signal exceeded the medium. For example, the sound from a live orchestra easily equals 100 dB dynamic range. Yet early recording and broadcasting medium all suffered from limited dynamic range. Typical examples: LP record 65 dB, cassette tape 60 dB (w/noise reduction), analog tape recorder 70 dB, FM broadcast 60 dB, AM broadcast 50 dB. Thus "6 pounds of audio into a 4 pound bag" became the necessity that mothered the invention of the compressor (sorry). Early compressors did not have a "threshold" knob, instead, the user set a center ("hinge") point equivalent to the midpoint of the expected dynamic range of the incoming signal. Then a ratio was set which determined the amount of dynamic range reduction. The earlier example of reducing 110 dB to 70 dB requires a ratio setting of 1.6:1 (110/70 = 1.6). The key to understanding compressors is to always think in terms of increasing and decreasing level changes in dB about some set-point. A compressor makes audio increases and decreases smaller. From our example, for every input increase of 1.6 dB above the hinge point, the output only increases 1 dB, and for every input decrease of 1.6 dB below the hinge point, the output only decreases 1 dB. If the input increases by x-dB, the output increases by y-dB, and if the input decreases by x-dB, the output decreases by y-dB, where x/y equals the ratio setting. Simple -- but not intuitive and not obvious. This concept of increasing above the set-point and decreasing below the set-point is where this oft-heard phrase comes from: "compressors make the loud sounds quieter and the quiet sounds louder." If the sound gets louder by 1.6 dB and the output only increases by 1 dB, then the loud sound has been made quieter; and if the sound gets quieter by 1.6 dB and the output only decreases by 1 dB, then the quiet sound has been made louder (it didn't decrease as much). Think about it -- it's an important concept. With advances in all aspects of recording, reproduction and broadcasting of audio, the usage of compressors changed from reducing the entire program to just reducing selective portions of the program. Thus was born the threshold control. Now sound engineers set a threshold point such that all audio below this point is unaffected, and all audio above this point is compressed by the amount determined by the ratio control. Therefore the modern usage for compressors is to turn down (or reduce the dynamic range of) just the loudest signals. Other applications have evolved where compressors are used in controlling the creation of sound. For example when used in conjunction with microphones and musical instrument pick-ups, compressors help determine the final timbre by selectively compressing specific frequencies and waveforms. Common examples are "fattening" drum sounds, increasing guitar sustain, vocal "smoothing," and "bringing up" specific sounds out of the mix, etc.]

[Eric]

kompression har ju inte bara med att få det att låta högre. Det handlar ju om att kunna hålla nivåerna rätt för att man ska kunna höra så mycket som möjligt och att det inte ska gå över och dista också. De medier man spelar in på har ju "tak" som man inte kan överskrida.

Edit: såg att allt det står beskriver där i den engelska texten som Claes postade.

Redigerat 1 oktober 2005 av Eric

[91:an]

Mycket bra och utförlig beskrivning av kompressorns nödvändighet, tack för den, Claes! Hade ingen aning om att den kom så tidigt, men den var ju naturligtvis som mest nödvändig på dom första inspelningar som gjordes då det dynamiska omfånget var som mest begränsat.

[Sleepwalker]

kompression har ju inte bara med att få det att låta högre. Det handlar ju om att kunna hålla nivåerna rätt för att man ska kunna höra så mycket som möjligt och att det inte ska gå över och dista också. De medier man spelar in på har ju "tak" som man inte kan överskrida.

Edit: såg att allt det står beskriver där i den engelska texten som Claes postade.

Sedan så är ju kompressorn till för att feta ljudet, genom att ta bort allt onödigt som inte örat egentligen hör men som låter skitmycket mer om man bara höjer volymen så sätter man kompressor för att få upp ljudet men inom en smalare Hz kurva..

[mornel]

kompression har ju inte bara med att få det att låta högre. Det handlar ju om att kunna hålla nivåerna rätt för att man ska kunna höra så mycket som möjligt och att det inte ska gå över och dista också. De medier man spelar in på har ju "tak" som man inte kan överskrida.

Edit: såg att allt det står beskriver där i den engelska texten som Claes postade.

Sedan så är ju kompressorn till för att feta ljudet, genom att ta bort allt onödigt som inte örat egentligen hör men som låter skitmycket mer om man bara höjer volymen så sätter man kompressor för att få upp ljudet men inom en smalare Hz kurva..

Vad menar du? Det låter snarare som om du beskriver ett bandpassfilter med volymratt.

[Henrik A Vogel]

Den verkliga frågan är kanske inte när kompressorn blev till, utan när man började att använda den för att medvetet förvränga det inspelade materialet. Här var inspelningsteknikern Joe Meek en av förgrundsfigurerna. I slutet på 50-talet gjorde han saker som man idag betraktar som standardtekniker – närmikning av instrument, överstyrning av rullband och annan utrustning, och hörbar kompression. Många av hans dåtida kollegor skakade på huvudet åt honom, men den musik han skrev och producerade rönte stora framgångar. George Martin var inte sen att hänga på, och lyssnar du på Beatlesplattor som Revolver (1966) så är de individuella instrumenten ofta kraftigt komprimerade och överstyrda. Disten i gitarrsolot från Taxman lär ha uppkommit genom att man kopplade in gitarren direkt i mixerbordet och drog på gainen på max.

Hälsningar

/Henrik

Redigerat 2 oktober 2005 av Vogel