Dream Theater

[Overkill]

Jo, det är ju ett bra ban men som några andra har sagt så är Mike Portnoy väldigt sugen på att visa att han också kan, det var det jag menade med att han är "för bra".

[Micke H]

Dream Theater var ett banbrytande band, men de var inte först med sin stil, som många här påstår. Både Fates Warning och Queensryche hade dykt upp med flera plattor innan Dream Theaters första When Dream And Day Unite hade släppts. Queensryche hade till och med en singel uppe på topplistorna, Silent Ludicity.

Dock var det Dream Theater som såg till att den stilen som kom att kallas progressiv metal blev kommersiell (eller så kommersiell som den nu kan bli i alla fall). Med deras hit Pull Me Under från andra plattan Images And Words fick dom en stor skara fans som upptäckt denna nya stil.

Jag håller dock inte med kritiken av James Labrie, sångaren. Live tycker jag väl att han är sådär (lyssna på liveplattorna) men i studion kan han vara riktigt bra! Fast även där har han gjort en del bottennapp, det medges. Tänker mest på "Goodnight Kiss" och diverse tunga metal-låtar... 😲

EDIT: stavfel

Redigerat 16 april 2006 av Lynxo

[binary78]

Dream Theater var ett banbrytande band, men de var inte först med sin stil, som många här påstår. Både Fates Warning och Queensryche hade dykt upp med flera plattor innan Dream Theaters första When Dream And Day Unite hade släppts. Queensryche hade till och med en singel uppe på topplistorna, Silent Ludicity.

Dock var det Dream Theater som såg till att den stilen som kom att kallas progressiv metal blev kommersiell (eller så kommersiell som den nu kan bli i alla fall). Med deras hit Pull Me Under från andra plattan Images And Words fick dom en stor skara fans som upptäckt denna nya stil.

Jag håller dock inte med kritiken av James Labrie, sångaren. Live tycker jag väl att han är sådär (lyssna på liveplattorna) men i studion kan han vara riktigt bra! Fast även där har han gjort en del bottennapp, det medges. Tänker mest på "Goodnight Kiss" och diverse tunga metal-låtar... 😠

EDIT: stavfel

Klockrent svar till det som tråden handlade om från början 😄

Nu tänker jag ställa en fråga som kanske egentligen skulle behöva en egen tråd...nämligen:

VEM hade ni hellre sett bakom micken i Dream Theater?

[Micke H]

Dream Theater var ett banbrytande band, men de var inte först med sin stil, som många här påstår. Både Fates Warning och Queensryche hade dykt upp med flera plattor innan Dream Theaters första When Dream And Day Unite hade släppts. Queensryche hade till och med en singel uppe på topplistorna, Silent Ludicity.

Dock var det Dream Theater som såg till att den stilen som kom att kallas progressiv metal blev kommersiell (eller så kommersiell som den nu kan bli i alla fall). Med deras hit Pull Me Under från andra plattan Images And Words fick dom en stor skara fans som upptäckt denna nya stil.

Jag håller dock inte med kritiken av James Labrie, sångaren. Live tycker jag väl att han är sådär (lyssna på liveplattorna) men i studion kan han vara riktigt bra! Fast även där har han gjort en del bottennapp, det medges. Tänker mest på "Goodnight Kiss" och diverse tunga metal-låtar... 😛

EDIT: stavfel

Klockrent svar till det som tråden handlade om från början 😆

Nu tänker jag ställa en fråga som kanske egentligen skulle behöva en egen tråd...nämligen:

VEM hade ni hellre sett bakom micken i Dream Theater?

Vill han inte veta mer om Dream Theater då? 😠

För övrigt tror jag ändå att han fått svar på sin fråga vid det här laget, och då kan man väl fortsätta diskutera bandet i största allmänhet. 😄

[binary78]

Dream Theater var ett banbrytande band, men de var inte först med sin stil, som många här påstår. Både Fates Warning och Queensryche hade dykt upp med flera plattor innan Dream Theaters första When Dream And Day Unite hade släppts. Queensryche hade till och med en singel uppe på topplistorna, Silent Ludicity.

Dock var det Dream Theater som såg till att den stilen som kom att kallas progressiv metal blev kommersiell (eller så kommersiell som den nu kan bli i alla fall). Med deras hit Pull Me Under från andra plattan Images And Words fick dom en stor skara fans som upptäckt denna nya stil.

Jag håller dock inte med kritiken av James Labrie, sångaren. Live tycker jag väl att han är sådär (lyssna på liveplattorna) men i studion kan han vara riktigt bra! Fast även där har han gjort en del bottennapp, det medges. Tänker mest på "Goodnight Kiss" och diverse tunga metal-låtar... 😛

EDIT: stavfel

Klockrent svar till det som tråden handlade om från början 😆

Nu tänker jag ställa en fråga som kanske egentligen skulle behöva en egen tråd...nämligen:

VEM hade ni hellre sett bakom micken i Dream Theater?

Vill han inte veta mer om Dream Theater då? 😠

För övrigt tror jag ändå att han fått svar på sin fråga vid det här laget, och då kan man väl fortsätta diskutera bandet i största allmänhet. 😄

Nä vadå? Det var väl en bra introduktion? Vill han veta mer så får han väl kolla deras hemsida, läsa deras biografi eller nåt 😛

EDIT: Eller varför inte köpa nån skiva med dom? 😄

Redigerat 16 april 2006 av binary78

[alcedo]

Kanske nåt att läsa för er som inte har koll på historien!!

Wikipedia artikel om progressiv rock! 😉

[solus]

Dream Theater är en rätt bra inkörsport till "svår" musik enligt min mening. De flesta jag känner gillar "Scenes from a memory" bäst, jag lutar nog åt "Six degrees...". De senaste två skivorna (Octavarium och Train of Thought) tycker jag inte är speciellt representativa, framför allt är de långt mer enformiga än tidigare album. Det kanske jag tycker för att jag inte lyssnat igenom dem tillräckligt noga, det brukar kunna vara så.

Att jämföra med Spock's Beard känns lite meningslöst, som att jämföra Genesis med Zappa ungefär, väldigt olika musik. Men de är också bra. Det finns mycket vackert i musik-för-musiker-världen (eller kanske snarare "musik för dem som kan tänka sig att ge en skiva några genomlyssningar innan man avfärdar den").

[brojd]

Själv sitter jag och nickar i takt till "Accept - Staying A Life"... kanonbra liveplatta så långt från taktartsbyten man kan komma. 🙂

Ville egentligen bara lägga mig i och backa upp Majken i påståendet gällande mr. La Brie och hans röstresurser, den karln kan verkligen låta riktigt illa ibland.

*tar skydd* 😲

[Pluffo]

De flesta jag känner gillar "Scenes from a memory" bäst, jag lutar nog åt "Six degrees...".

Jag tycker att dessa två album är det bästa som Dream Theater har gjort, och följaktligen också något av det allra bästa som någonsin har släppts i musikväg. Dock ska nämnas att jag syftar på den andra CD-skivan av Six degress. Den första är ju bara vedervärdig 😲

[Pluffo]

Ville egentligen bara lägga mig i och backa upp Majken i påståendet gällande mr. La Brie och hans röstresurser, den karln kan verkligen låta riktigt illa ibland.

Ibland? Möjligtvis så passade La Brie bättre till soundet som som Dream Theater hade förrut men i mina öron sjunger han både dåligt ( relativt ) och har en helt opassande stil. Jag skulle vilja höra någon annan sjunga i Dream Theater som inte låter så mycket glamm och 80-tal.

Redigerat 1 maj 2006 av Pluffo

[wonderboy]

James La Brie har gjort en fantastisk andra skiva med sitt sidoprojekt, "Mullmussler"! Jag är väldigt bekant med Dream Theater men detta fick mig fullständigt att trilla ur stolen. Musiken är mer inspirerad, diversifierad och bättre proddad än något DT har åstadkommit på länge.

PS: Portnoy, som har för vana att banka sönder de flesta låtar har faktiskt skärpt till sig på "Octavarium". Kan ha att göra med att han äntligen slutat dricka.

[Overkill]

Stort sett har han iaf:

😕