Jump to content
Annons

koka vatten med salt i


Sonnert

Recommended Posts

Annons

Är det itne så att det kokar vid lägre temperatur ju mer det finns löst i det? Det är väll därför du kan ha destillerat vatten som är 120 grader varmt, oc hsedan så fort du släpper i en sockerbit så "exloderar" vattnet, då det plötsligt börjar koka.

Link to comment
Dela på andra sajter

Nix. destillerat vatten kokar vid HÖGRE temperatur än vid "vanligt" vatten.

vet inte om salt har någon speciell egenskap som gör just det du säger, men jag vet att exempelvis socker sänker kokpunkten ganska regält (exempelvis alltså när man lägger en sockerbit i 100+ grader destillerat vatten).

Link to comment
Dela på andra sajter

salt i vatten gör att fryspunkten blir lägre och kokpunkten högre (mer salt ger större skillnad). Tiden att koka upp vatten blir inte särskilt mycket längre med salt i vattnet.

Kokpunkten för (rent) vatten vid normalt tryck och rumstemperatur är 100 grader Celsius. Det är tom så att Celsius-skalan är definerad med noll som vattnets fryspunkt (normalt tryck, rumstemp) och samma för kokpunkten på 100 grader.

Så var det med den saken 😳

Link to comment
Dela på andra sajter

MarcusRombo (oregistrerad)
Vad ska du med kokat saltvatten till? 😛

Tänkte precis fråga samma sak 😛

Men sen kom jag på att Peter kanske vill veta ifall han har brottom någon gång 😄😛

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad ska du med kokat saltvatten till? 

pasta och ris 😛

när man låtit vattnet stå på uppvärmning och det fan inte händer någonting.

Då häller man i salt, först blir det någon reaktion med småbubblor, sedan börjar det brumma och fräsa sådär som det ju gör innan det kokar upp.

Link to comment
Dela på andra sajter

Kokpunkten för (rent) vatten vid normalt tryck och rumstemperatur är 100 grader Celsius. Det är tom så att Celsius-skalan är definerad med noll som vattnets fryspunkt (normalt tryck, rumstemp) och samma för kokpunkten på 100 grader.

Så var det med den saken 🥰

Problemet är just bara det att det skildnad på "rent" vatten och destillerat vatten. Vattnet du har i kranen kallar du kanske "rent" (vilket det relaterat till annat må vara) men det är långt ifrån lika rent som destillerat vatten. Kranvatten kokar vid 100 grader C.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ni sitter alla på en massa observationer...Det är ju jättefint.

Men jag tror ändå inte på er. Det är ju ingen som har levererat en anledning till att kokpunkten skulle sänkas. Jag hävdar fortfarande att det inte gör någon skillnad.

Redigerat av Pluffo
Link to comment
Dela på andra sajter

JAg tror du missförstått hela kemin om du frågar efter en "anledning". Det är en mycket svår fråga, och det kan endast på ett begripligt vis motiveras med förändringar i den molekylera strukturen, och det är inte speciellt lätt att kalkylera med. Ett exempel på den kemiska skenbara inkonsistensen är exempelvis att bly har en smältpunkt på x (minns inte exakt just nu). Tenn har en smältpunkt på y som är lägre än x. Blandar man dessa i en legering blir kokpunkten z, och z är inte någonting mitt i mellan x och y, utan z är BETYDLIGT lägre än båda x och y.

EDIT: Ett annat exempel är att Guld har en atommassa på ca 197 U och Bly ca 207 U, och ändå har guld betydligt högre densitet än bly. Man msåte komma ihåg den enorma mängd vakuum som finns i varje ämne och förstå vakuumets betydelse för ämnet.

Redigerat av Hemluth
Link to comment
Dela på andra sajter

Problemet är just bara det att det skildnad på "rent" vatten och destillerat vatten. Vattnet du har i kranen kallar du kanske "rent" (vilket det relaterat till annat må vara) men det är långt ifrån lika rent som destillerat vatten. Kranvatten kokar vid 100 grader C.

Vilket snack. Om något så kokar kranvatten vid en högre teperatur pga föroreningar. Tänk efter lite nu, vad är destillerat vatten? Det är (kran)vatten som kokats och kylts ner igen för att kondensera i en annan behållare. Vid vilken temperatur kokade vattnet då? Jo vid 100 grader C. Tror du att andra gången du kokar vattnet kommer det att ha en högre kokpunkt?

För att återgå till salt så citerar jag The essentials of Physical Chemistry.

Boiling point elevation:

Solutions containing non-volatile solutes have higher boiling points than those of pure solvents.

I det här fallet gäller då:

Solution = vatten

Non-volatile solute = natriumklorid, dvs salt

Pure solvent = destillerat vatten

Link to comment
Dela på andra sajter

Problemet är just bara det att det skildnad på "rent" vatten och destillerat vatten. Vattnet du har i kranen kallar du kanske "rent" (vilket det relaterat till annat må vara) men det är långt ifrån lika rent som destillerat vatten. Kranvatten kokar vid 100 grader C.

Vilket snack. Om något så kokar kranvatten vid en högre teperatur pga föroreningar. Tänk efter lite nu, vad är destillerat vatten? Det är (kran)vatten som kokats och kylts ner igen för att kondensera i en annan behållare. Vid vilken temperatur kokade vattnet då? Jo vid 100 grader C. Tror du att andra gången du kokar vattnet kommer det att ha en högre kokpunkt?

När du "kokar och kyler ned" vattnet så lämnas ju de lösta partiklarna kvar, så du har ett helt annat vatten efter du destillerat det. Dessutom är det lite motsägelsefullt att både hävda att vattnets kokpunkt är konstant vid alla lösningar samtidigt som du citerar någon som hävdar att så ej är fallet.

Link to comment
Dela på andra sajter

MarcusRombo (oregistrerad)
Äh, jag höjer värmen på plattan så går det fortare att koka upp 🥰

Den aningen äldre & mycket visa mannen har talat! 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

Boiling point elevation:

Solutions containing non-volatile solutes have higher boiling points than those of pure solvents.

I det här fallet gäller då:

Solution = vatten

Non-volatile solute = natriumklorid, dvs salt

Pure solvent = destillerat vatten

Och vad är egentligen de svenska termerna för det där? Vissa här har bara studerat inom landet. 🥰

Solution = Lösning (den var lätt)

Non-volatile solute = Oflyktig lösning (vad skulle egentligen det innebär, detta kan bli jurudik?)?

Pure solvent = Rent solid (ett fast ämne eller vad ska det innebära)?

Link to comment
Dela på andra sajter

Tyvärr är det väl så att även om man läser kemi inom landet så är 95% av kurslitteraturen på engelska, men här kommer det.

1: Solution = Lösning ( i detta fallet alltså 2+3)

2: Non-volatile solute = icke-flyktigt ämne som är löst i lösningsmedlet (salt)

3: Pure solvent = Rent lösningsmedel (dest vatten)

Edit:

Såg det andra inlägget också. Jag skriver att vattnet får kondensera ner i en annan behållare. Då följer inte ämnen som är lösta vattnet med. Det är det som är destillering.

Jag menar inte heller att kokpunkten är konstant, men kranvatten och destvatten kan man anse kokar vid samma temperatur. Bortsett från salthalt beror kokpunkten på tryck. En vätska kokar när dess ångtryck överstiger det atmosfäriska tryck där den befinner sig. Vatten borde alltså koka snabbare vid lågtryck, så vänta tills det regnar rejält 😛

Redigerat av Rapid Wanker
Link to comment
Dela på andra sajter

Tyvärr är det väl så att även om man läser kemi inom landet så är 95% av kurslitteraturen på engelska, men här kommer det.

1: Solution = Lösning ( i detta fallet alltså 2+3)

2: Non-volatile solute = icke-flyktigt ämne som är löst i lösningsmedlet (salt)

3: Pure solvent = Rent lösningsmedel (dest vatten)

Men med det har du ju alltså motsatt dig ditt uttalande om att destvatten och kranvatten har samma kokpunkter.

Jag är även lite intresserad av vad socker klassas som då. En Volitile Solute? Har både sett och hört när sockerbit stoppats ned i 100+ grader C carmt destvatten, sänkt dess kokpunkt och börjat koka explotionsartat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Men med det har du ju alltså motsatt dig ditt uttalande om att destvatten och kranvatten har samma kokpunkter.

Jag är även lite intresserad av vad socker klassas som då. En Volitile Solute? Har både sett och hört när sockerbit stoppats ned i 100+ grader C carmt destvatten, sänkt dess kokpunkt och börjat koka explotionsartat.

Nej, men kokpunkten på kranvatten (om det är hyfsat rent) och destvatten skiljer sig så lite att det kan försummas.

Socker är på samma sätt som salt icke-flyktigt. Vad du ser när du slänger i en sockerbit är en lösningsreaktion, och det blir samma med salt. Det kan t o m vara så att lösningsreaktionen är exoterm (avger värme) och pushar lösningen över kokpunkten, men det sänker inte kokpunkten.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hmm, socker i vatten skulle bli en exoterm lösning... Hmm, tanken har inte ens slagit mig... Ska fundera på det...

EDIT: Refererar härdanefter till Mythbusters som sändes på Discovery en natt i förra veckan.

Redigerat av Hemluth
Link to comment
Dela på andra sajter

JAg tror du missförstått hela kemin om du frågar efter en "anledning".

Jag tror jag har satt fingret på exakt vad kemi och övrig vetenskap handlar om när jag frågar efter en "anledning". Kemi handlar inte om att lära sig vid vilka temperaturer olika ämnen kokar, utan om att förstå de bakomliggande strukturerna.

Det är ungefär som om matteundervisningen skulle gå ut på att lära sig hela gångertabellen utan att någon någonsin förklarade vad det innebär att ta ett tal gånger ett annat. Eller om historieundervisningen skulle gå ut på att lära sig varenda vilktigt datum i den franska revolutionen utan att få lära sig de bakomliggande orsakerna till den. Eller om svenskaundervisningen gick ut på att lära sig att en mening inte bör böja med ett "eller" utan att dra igenom ordklasser och satsdelar.

Redigerat av Pluffo
Link to comment
Dela på andra sajter

JAg tror du missförstått hela kemin om du frågar efter en "anledning".

Jag tror jag har satt fingret på exakt vad kemi och övrig vetenskap handlar om när jag frågar efter en "anledning". Kemi handlar inte om att lära sig vid vilka temperaturer olika ämnen kokar, utan om att förstå de bakomliggande strukturerna.

Det är ungefär som om matteundervisningen skulle gå ut på att lära sig hela gångertabellen utan att någon någonsin förklarade vad det innebär att ta ett tal gånger ett annat. Eller om historieundervisningen skulle gå ut på att lära sig varenda vilktigt datum i den franska revolutionen utan att få lära sig de bakomliggande orsakerna till den. Eller om svenskaundervisningen gick ut på att lära sig att en mening inte bör böja med ett "eller" utan att dra igenom ordklasser och satsdelar.

"eller 5*5 = 1066 mao Hastings vsb bestå av halshuggning eller kokande vatten?"

Håller med, det blir inte så begripligt 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

JAg tror du missförstått hela kemin om du frågar efter en "anledning".

Jag tror jag har satt fingret på exakt vad kemi och övrig vetenskap handlar om när jag frågar efter en "anledning". Kemi handlar inte om att lära sig vid vilka temperaturer olika ämnen kokar, utan om att förstå de bakomliggande strukturerna.

Oj, jag uttryckte mig visst välldigt klumpigt. Det jag menar är att svaret på hur saker och ting fungerar är så avancerat det är omöjligt att besvara på ett begripligt sätt på ett forum. Man VET EJ varför saker och ting är som dem är. Einstein hade sin teori, som sagta men säkert bevisas felaktig (länkar i hans kedja har börjat falla samman). Dessutom vet vi alla att det korrekta svaret på frågan egentligen är 42. Skål. 😳

Link to comment
Dela på andra sajter

JAg tror du missförstått hela kemin om du frågar efter en "anledning".

Jag tror jag har satt fingret på exakt vad kemi och övrig vetenskap handlar om när jag frågar efter en "anledning". Kemi handlar inte om att lära sig vid vilka temperaturer olika ämnen kokar, utan om att förstå de bakomliggande strukturerna.

Det är ungefär som om matteundervisningen skulle gå ut på att lära sig hela gångertabellen utan att någon någonsin förklarade vad det innebär att ta ett tal gånger ett annat. Eller om historieundervisningen skulle gå ut på att lära sig varenda vilktigt datum i den franska revolutionen utan att få lära sig de bakomliggande orsakerna till den. Eller om svenskaundervisningen gick ut på att lära sig att en mening inte bör böja med ett "eller" utan att dra igenom ordklasser och satsdelar.

Edit. Hemluth hann före. Skål på dig.

För att citera min gamle fysiklärare.

"Vi förklarar ingeting här, tro inte det. Vi beskriver allt."

Det var hans uppfattning av vad vetenskapen pysslar med.

Saker faller mot marken. Varför? På grund av gravitationen. Varför det? För att det uppstår växelverkan mellan alla massor. Varför det? Naturen är formad så. Och där slutar alla förklaringsförsök.

Vetenskapen utforskar & beskriver omvärlden. Men förklarar, nja bara delvis.

Redigerat av milton
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...