Vad är en bra inspelning?

[joachime]

Förrestem, när du skriver om kompression får jag intrycket att du främst menar kompression av själva mixen, inte de separata spåren av en inspelning. Stämmer det? I så fall så är det mastringstekniker vi borde diskutera, inte inspelning.

Edit: Insåg just att jag säger emot mig själv (läs det här inlägget)!  🙂 Får återkomma med förtydligande, vad jag egentligen menar...

Gôtt å citera sig själv! 🙂

Men vad jag egentligen menade i det tidigare inlägget var att den kompression du verkar prata om oftast appliceras vid mastring och därför ligger långt infrån vad tråden ursprungligen verkade handla om, nämligen inspelning. Men det är också fullt tänkbart (och ganska vanligt) att komprimera mastern redan vid mix (ibland kallat premastering). Ett argument för detta är att mild komprimering i flera steg är mer transparent än om man låter en enda kompressor sköta hela jobbet.

Edit (kommer att orsaka min förtidiga bortgång): förtydligade lite

Redigerat 17 juni 2005 av joachime

[Thomas_A]

"Du utgår från att all komprimering är att förstöra ljudkvaliten."

Svar: Nej. Du läser mellan raderna och läser fel.

"Du utgår också från att komprimering i masterskedet är ett försök att rädda en dålig mix."

Svar: Nej. Du läser fel igen. På vinyltiden behövdes det, det har jag redan skrivit. Att justera nivån mellan spår är ett annat.

"Masterkompression har idag ett primärt syfte: få upp snittvolymen så mycket som går. På så sätt tror man att man ska märkas mer i mediabruset... eller nåt. Det primära syftet är inte att rädda dåliga mixar, vi skulle bara ha dåliga mixar i så fall.

Så är inte fallet."

Det primära ljudförstörelsen ligger i loudnessracet, håller med.. Saxat från ett debattinlägg från faktiskt.se, uifrån en paneldebatt.

går anordnade LTS en paneldebatt om mastring. I panelen fanns intressant folk från olika "läger". Mest i skottgluggen hamnade såklart Björn Engelman, masteringtekniker, Cutting Room. Jag tycker att han gjorde ett bra jobb i att förklara sin verklighet och vad hans jobb går ut på.

Övriga i panelen var:

- Lars Mossberg, utvecklings- och produktionsingenjör, Sveriges Radio

- Amit Sen, kompositör, musiker och producent

- Anders Olsén, radioproducent, masteringtekniker

- Owe Svensson, filmmixare

- Ingvar Öhman, eh - ja ni vet...

För att inkludera er som inte var där kan jag sammanfatta mina "lärdomar":

-Problemet med dåligt (platt, tråkigt, sönderkomprimerat) ljud på modern musik är inte enbart mastringens fel. Problemet enl. Björn är Beställaren (Artisten, Producenten, Bolaget) som repersentant för köparen. Mycket händer i mix-skedet som han varken kan eller får påverka. Det som händer i mastringsskedet påverkas av beställaren, som sitter med vid lyssningen, och det är alltid kommentarer i stil med "högre, fetare, mer, maffgare" som hörs.

Ett annat problem är generellt sämre budgetar i produktionerna, vilket leder till hafsverk.

-Kring frågan "varför inte mixa och mastra på samma gång, tekniken finns ju?" framkom en intressant aspekt från Björn. Tiden. Det är väldigt lätt att bli "hemmablind" vid en utdragen mixprocess. Mastringteknikern därmot ska på tre lyssningar få en ögonblicksbild av låten med friska öron. Alltså inte bara en teknisk kvalitetskontroll utan även en konstnärlig dito.

Vidare:

Man kan sammafatta det hela med en titt på problemen från två synviklar:

1. När det inte behövs ändras någon, så behövs mastringsprocessning inte.

2. När det behöver ändras något, så är det nästan fel att göra det efter mixen, eftersom alla åtgärder som gör med "förvrängande apprater" efter mixen (alltså på det tvåkanaliga studiomastern, i brist på bättre namn), kommer att påverka ALLA ljud som finns på inspelningen! Finns mer är två ljud så förstör man mer än man fixar. Redan när det finns två ljud i mixen gör man onödig skada.

Min slutsats efter denna paneldebatt är därledes densamma som min inställning före debatten, nämligen att man (såsom man gör i filmvärlden) alltid bör eftersträva att göra slutarbetet som en "slutmix" och inte "mastringsprocess". Med slutmix menas inte nödvändligtvis att något mixas eller mixas om, bara att man arbetar med det kompletta materialet, således att man har möjlighet att gå in och göra justeringar där det behövs, även på flerkanalssidan före mixen alltså.

Poängen med att arbeta med hela materialet i en "slutmix" är alltså att man kan hantera eventuella önskemål om justeringar med större konstnärlig frihet.

I en mastring där man endast utgår ifrån det tvåkanaliga färdigmixade bandet kan man bara göra ingenting, eller addera processorer av olika slag. Man kan ALDRIG ta brot ett fel man hittar - bara försöka kompensera det.

Om de senare kompensationerna är klangåverkande kommer de att påverka ALLA klanger på inspelningen (även de som var bra före ingreppet), är de dynamiskt påverkande kommer de att ge en massa bandtonsdistorsioner MELLAN olika på inspelningen förekommande ljud = fördärva ljudkvaliteten.

I en slutmix däremot, har man möjlighet att inte bara lägga till, utan även när det behövs backa valfritt långt i inspelningskedjan och defakto ta bort saker som försämrar ljudkvaliteten. Det enda man inte kan fixa är rent inspelningstekniska saker, såsom själva tagningen, mikrofonval, mikrofonplaceringar, distorderande mikrofonförstärkare (vars populäritet stigit tragiskt) och förstås kompressorer och limiters som lagts FÖRE inspelningen. Ett oskick det sistnämnda förresten. Ett som uppmuntras av flertalet tillverkare av mikförstärkare/ADC.

I filmens värld (som ju som alla cineaster vet är mycket mera ljudkvalitetsinriktad än musikvärlden) hanteras detta på ett mycket snyggare sätt än inom i musikvärlden (där man som sagt tror att alla saker man är missnöjd med bäst åtgärdas genom att addera ännu mera processning).

Owe Svensson redogjorde på ett förträffligt sätt för det sätt man (han) hanterar dessa saker i filmsammanhang. Han klargjorde att han i de flesta fall när något inte låter bra faktiskt oftast åtgärdar problemen genom att backa i processen för att leta upp och TA BORT det ingrepp som ställt till med problemen.

När man hör folk från filmbranschen uttala sig i sådana här frågor undrar man varför denna både självklara och sunda inställning är så genomsyrande i filmvärlden, men så ovanlig i musikvärlden.

Skivbolag som Bis och Opus 3 är undantag, men de allra flesta i musikbranschen verkar ha inställningen att man, när något inte låter som man vill, bäst åtgärder problemet genom att koppla in ännu en apparat...

De skivbolag som är "beställare" till mycket av den ljudkvalitetsdestruktiva verksamheten, det vill säga de som vi hade bjudit in till debatten (Sony och EMI) avstod tyvärr från att närvara. Björn Engelmans (Cuttning room) närvaro och sakliga redogörelser och beskrivningar var dock mycket bra, och jag vet att alla uppskattade att han förklarade hur mastringsteknikerns verklighet ser ut.

En annan sak som jag hoppas framgick med önskvärd tydlighet i debatten var att den "station" som mastringsstudion är idag, i sig inte är av ondo. Det är i själva verket nödvändigt i många sammanhang när produktioner är så disparata som ofta är fallet. Ett album kan bestå av tolv låter som spelats in och mixats på olika stället i världen och inte sällan i lyssning som är av mycket låg kvalitet. Det måste finnas en samlande punkt där allting kan läggas ihop till ett fungerande album, och förberedas för CD-produktion.

Än en gång hoppas jag att utvecklingen kommer att gå dithän att man börjar arbeta på ett sätt som påminner om filmvärlden dock, det vill säga att man slutar upp med en massa destruktiv postprocessning (mastringsprocessning) för att kompensera fel som redan begåtts, och istället låter slutstatinen bli en "slutmix". En station där man md huvuddelen av allt arbete gjort kan göra allt "så bra det går", vilket inkuderar att man måste kunna gå in och göra insatser, eller ta bort, saker varhelt i kedjan det behövs.

I debatten framgick med önskvärd tydlighet (i Björn fina redogörelse) att det finns en tyngdpunkt på LJUDNIVÅ. Att en av de sakerna som nästan alltid efterfrågas är att ljudnivån skall vara "så hög som möjligt". Detta är inte mastringsteknikernas fel, utan beställarnas.

Detta är dessutom rena rama dumheterna, och en av de största orsakerna till ljudförsmutsningen. Dumheter som, tror jag, är nästan 100% en utbildningsfråga. Producenter likväl som konsumenterna måste lära sig att man i slutanvändningen (=spela musik) har ett litet finurligt reglage till buds, som faktiskt finns till just för att man skall kunna välja hur starkt man skall få ljudet. Det kallas volymreglage. 

En faktor som hjälper fördumningen på traven är radion. Lasse Mossberg redogjorde för problemen på ett förtjänstfullt sätt. SR är ju ledande på att förstöra lite, men reklamradiostationerna är raka motsatserna. I radiovärlden odlas mycket av de absurda idealen, och orsaken är den ljudtryckskonkurranssituation som råder på etern. ALLA vill höras mest, och konsumenten fungerar typiskt som så, att man ställer in volymen efter den starkaste stationen, och väljer sedan bort de stationer som är väsentligt svagare.

Kontentan är att reklamradiostationerna tvingas in i en ond cirkel. Är en station väsentligt starkare än den egna, såm vill man öka nivån. Eftersom det finns gränser för hur hårt man får modulera en radiosändare komprimerar man så hårt det går, så att man utan att övermodulera, i varje fall odulerar fullt hela tiden...

En annan ond cirkel bildas av tillvänjningen. Talar om både konsumenter, och i ännu högre grad radiofolk. När musikproducenterna på reklamradiostationerna hört för mycket på sin egen process (komprimering) börjar de tycka att skivorna de får in till tationen låter för dynamiska, oh de refuseras såsom "icke radiomässiga", vilket leder till att skivbolagen tvingas släppa mera sönderkomprimerade skivor, som sedan sänds och blir ännu mera illa komprimerande! För varje år förkjuts idealen än absurdare, och får radiostationerna att välja ännu mera skadade inspelningar för radioutsändning.

Det finns åtgärder mot detta vansinne planerade, det har ju alla LTS medlemmar kunnat läsa om i MoLt genom åren, men införandet av åtgärderna går trögt.

Nu har det dock börjat hända något. Alla LTS medlemmar har säkert läst om åtgärderna mot nivåabsurditeterna på TV-reklaminslagen, men nu tycks det som om en ljudkvalitetsmöjliggörande nivåreglering för FM-radio (och annan radio) äntligen börjar få fart. Lasse Mossberg berättade att två länder i Europa redan är på tåget, fler är på gång.

Vh, iö

PS.

Sättet att möjliggöra ljudkvalitet utan att bli dränkt ljudtrycksmässigt av grannstationer, är att inte bara reglera maxdeviation på sändarna, utan även sätte en gräns för medeldeviation.

På så vis "tvingar man på" alla radiostationer ett headroom på säg 10 dB (18 dB vore önskvärt, men FM har ju brus att tampas med också) - ett headroom de kan välja att änvända till ljudkvalitet (läs bevarandet att viss transientdynamik) eller också kan de välja att behålla sitt komprimerade "sound", om de hävdar att de använder det för att de gillar just den aspekten av ljudet.

De komme dock inte längre "på köpet" från kompressionen att hamna "starkt på skalan", så att de dränker (förstår för) mera ljudkvalitetsinriktade stationer.

Det finns massor av flera aspekter på debatten som belyses bäst genom att höra den i sin helhet. Vi skall försöka lägga ut den på LTS hemsida, i varje fall tillgänglig för LTS-medlemmar, eventuellt för alla.

Källa:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Fo...&t=6544&start=0

"Vad gäller dynamik kontra kompression skulle det vara intressant att höra om du anser dynamik vara ett självändamål, och vad du då anser om att man försöker spela så jämnt som möjligt med så lite volymvariation som möjligt? Är det också dåligt? Då menar jag rent spelmässigt jämnt, inte ljudbearbetat."

Svar: nej. Det ligger i artistens intresse vad man vill göra. Men om artisten "måste" komprimera för att han tror eller blivit intalad av andra att han kan förlora i försäljning på det, har det gått snett. Speciellt om det inte är sant.

"Anser du att helt okomprimerade signaler med mycket transienter som sänker den totala lyssningsnivån är ett självändamål, o vad är det fantatiska med denna ljudupplevelse i så fall?"

Svar: Dynamik är mycket roligare att lyssna på, men knappt några vet vad det innebär då skivorna är så få.

"Till slut, kan du ge exempel på annan förstörd kvalitet än kompression?

Svar: Citerar Floyd E. Toole på Harman;

5. In Sweden we have got the motto; "There are no shortcuts to the perfect sound" Do you think it is at all possible to find a path to the perfect sound, and what would be the biggest obstacle before getting there?

I am not sure what "the perfect sound" might be. If it is to transport a listener to a concert hall, then we have gone about it the wrong way - we should have focused our efforts on binaural recordings and playback, or long before now moved into multichannel reproduction, using many more than 5.1 channels. If it is to reproduce in the home the exact sounds heard by recording engineers and musicians in a studio control room (the original sound for most recordings), then we should long ago have enforced some standards in control room loudspeakers and acoustics, so that that experience more closely resembles what we are able to reproduce in homes. Now, when we do listening tests, it is very difficult to find recordings of any musical genre that are not modified by colored microphones or equalization added during the mix or mastering. Did you know that many commonly used microphones have much worse frequency response at high frequencies than the tweeters in even moderately priced loudspeakers? This is embarassing for an industry as mature as audio.

Källa:

http://www.sonicdesign.se/tooleinw.htm

Om du vill ha praktiska exempel på skivor som skulle exemmplifiera "bra och dåliga", så finns det massor. Men det vet du redan från denna tråd.

[joachime]

Jag orkade inte läsa igenom hela citatet, men fastnade för det här:

Man kan sammafatta det hela med en titt på problemen från två synviklar:

1. När det inte behövs ändras någon, så behövs mastringsprocessning inte.

2. När det behöver ändras något, så är det nästan fel att göra det efter mixen, eftersom alla åtgärder som gör med "förvrängande apprater" efter mixen (alltså på det tvåkanaliga studiomastern, i brist på bättre namn), kommer att påverka ALLA ljud som finns på inspelningen! Finns mer är två ljud så förstör man mer än man fixar. Redan när det finns två ljud i mixen gör man onödig skada.

Här saknas en del. Jag jobbar så här, och jag tror att de flesta gör det, att varje mix är i så stor utsträckning som möjligt en separerad process . Med det menar jag att jag går in i den mix jag just nu arbetar med och försöker att inte tänka på den förra mixen, den nästkommande eller på ett aventuellt algum som helhet. Det gör jag för att alla dessa saker står i vägen för den mix jag just nu jobbar på. Jag ger så mycket jag kan för varje mix, så at säga.

Resultatet är att, om mixarna sätts ihop till en helhet - ett album, kommer det att spreta en del. Inte bara i dynamik utan även i balanser mellan frekvenser och sterebild. Men det här är inget man kan korrigera förrän man vet vilka mixar som ska vara med på samma album. Vilken ordning låtarna ska ha kan också ha en avgörande effekt.

Det är,enligt min mening, den främsta orsaken till att mastring fortfarande bör vara en separat process.

Min slutsats efter denna paneldebatt är därledes densamma som min inställning före debatten, nämligen att man (såsom man gör i filmvärlden) alltid bör eftersträva att göra slutarbetet som en "slutmix" och inte "mastringsprocess".

Tvärtom. Jag tror tillvägagångssättet i nutida mastring är mycket inspirerat av 'post production' inom film och tv. Med det menar jag att man idag, i större utsträckning, sneglar på liknande produkter vid mastringen, för att få den egna produkten att passa in i så många miljöer som möjligt. Till och med så att man gör specifika mastringar för tv, radio, cd och webben.

Edit: la till lite

Redigerat 17 juni 2005 av joachime

[Thomas_A]

"Tvärtom. Jag tror tillvägagångssättet i nutida mastring är mycket inspirerat av 'post production' inom film och tv. Med det menar jag att man idag, i större utsträckning, sneglar på liknande produkter vid mastringen, för att få den egna produkten att passa in i så många miljöer som möjligt. Till och med så att man gör specifika mastringar för tv, radio, cd och webben."

Just filmbranchen ligger steget före eftersom de både har lagstadagde "Loudnessnivåer" samt att de är är kvalitetsmedvetna. Filmmusik och filmljud har överlägsen kvalitet över de flesta CD-produktioner, vilket är pinsamt. Att reklaminslagen på TV har fått backa tillbaka för det loudness-race som har skett är bara bra. Inte bara jag utan väldigt många är irriterade på den "volymhöjning" som sker vid reklaminslag på TV. Jag tror reklamradion kommer näst. Förhoppningvis kommer loudnessracet då avta och dynamiken kommer tillbaka.

[joachime]

Just filmbranchen ligger steget före eftersom de både har lagstadagde "Loudnessnivåer" samt att de är är kvalitetsmedvetna.

Nä, det kan jag inte tänka mig. Däremot så har dom tydliga standards för ljudnivåer, vilket kan förenkla för de som bearbetar ljud. Motsvarande ingrepp i hifi-världen skulle vara musikanläggningar utan volymkontroller, vilket kanske inte skulle vara uppskattat av alla. Att filmbranschen skulle vara mer kvalitetsmedveten låter jag bli att kommentera.

[Thomas_A]

"Nä, det kan jag inte tänka mig. Däremot så har dom tydliga standards för ljudnivåer, vilket kan förenkla för de som bearbetar ljud. Motsvarande ingrepp i hifi-världen skulle vara musikanläggningar utan volymkontroller, vilket kanske inte skulle vara uppskattat av alla. Att filmbranschen skulle vara mer kvalitetsmedveten låter jag bli att kommentera."

Varför inte kommentera? De flesta DVD-filmer eller biofilmer har enastående ljud och de följer vissa standarder (THX mm). De är medvetna om att kombinera ljudeffekter och musik (dynamik) med bild för att skapa stämningar. Dessutom finns det en valbar inbyggd kompression i de flesta hemmabiorecievers (ofta kallad "night mode") för de som önskar. Och volymkontroll.

De ligger långt före.

[Eliasson]

OMG...vilken disskussion....puuh.

Allt kan väl sammanfattas med att smaken är som framstjärten?

Skämt åsido, det är bara att konstatera att all (?) populärmusik pushas högt vid mastring. Störst går först. Föga förvånande och inget att göra åt. Absolut inget att sitta och vara bitter över.

Jag jobbar en hel del med radioreklam och där rullar huvuden om inte kundens spot låter högre än alla andras. Ja, man behöver inte vara ett geni för att fatta åt vilket håll det går.

Personligen älskar jag överkompression och jag är väl medveten om att andra inte gör det. Men det är inget jag känner att jag måste älta om och om igen.

Trevlig helg, päjpol!

/E

[joachime]

Varför inte kommentera?

Jag trodde vi hade konstaterat att kvalitet är något individuellt och subjektivt. Du kan därför inte använda det som ett argument för att stärka din huvudtes. Vad jag tycker om filmbranschens kvalitetsmedvetenhet är lika individuellt och subjektiv. Därför väljer jag att inte kommentera påståendet.

De är medvetna om att kombinera ljudeffekter och musik (dynamik) med bild för att skapa stämningar.

Är det dit du vill dra musikupplevelsen? Jag föredrar musik utan pålagda ljudeffekter och/eller bildspel.

Dessutom finns det en valbar inbyggd kompression i de flesta hemmabiorecievers (ofta kallad "night mode") för de som önskar.

Varför skulle lyssnaren vara bättre lämpad att avgöra kompressionsgrad än artisten/producenten? Mastringstekniker konkurrerar med varandra delvis genom att skylta med den 'bästa' maskinparken. Lyssnaren (som vi antar saknar kunskaper i ljuudbearbetning) har enbart den algoritm som tillverkaren av hemmabioanläggningen har byggt in till förfogande. Vem har bäst förutsättningar?

[hifirocker]

Eliasson skrev:

Störst går först. Föga förvånande och inget att göra åt. Absolut inget att sitta och vara bitter över.

Varför inte då? Jag tycker det är tydligt att många i denna tråden uttrycker att de inte uppskattar att lyssna på sönderkomprimerad musik. Du verkar redan ha gett upp, men det är kanske inte så konstigt då du tydligen jobbar för kommersiell reklamradio och tjänar pengar på deras tomma och intetsägande verksamhet? Hela ditt inlägg är beklämmande.

Nog för att man kan uppskatta någon enstaka skiva för dess sound (som kan vara just söndermastrat eller med mycket dist och brus typ Radio dept.) men som det är idag, där nästan alla skivor drabbas av loudness race eländet, och sedan uttrycka sitt stöd för det, det visar ju bara hur ointresserad du är av välljudande musik.

Reklamradio finnns bara för ett syfte, att tjäna pengar, de ger rent ut sagt skit i hur det låter ljudkvalitetsmässigt. Att uttrycka sitt stöd för ljudidealet med "allt så högt som möjligt" visar även hur ointresserad man är av musiken, dess klang, dynamik och nyansrikedom. Det viktiga är bara att det låter; fyll upp tystnaden med en kompakt ljudvägg för den musikointresserade massan som kanske köper en skiva om året.... 😄

Är det verkligen så vi vill ha det? suck.... 🙂

[Thomas_A]

"Är det dit du vill dra musikupplevelsen? Jag föredrar musik utan pålagda ljudeffekter och/eller bildspel."

Jag med. Jag ville statuera exempel på att filmbranchen använder dynamik, till skillnad från musikbranchen, som använder sig av "öspåsåmycketsommöjligt"-metoden.

"Varför skulle lyssnaren vara bättre lämpad att avgöra kompressionsgrad än artisten/producenten?"

För att konsuemten är mycket mer kvalitetsmedveten än vad artisten/producenten tror. Om musikbranchen skall överleva piratkopiering måste de ta till nya grepp och ge ut sådant som går att sälja.

"Lyssnaren (som vi antar saknar kunskaper i ljuudbearbetning) har enbart den algoritm som tillverkaren av hemmabioanläggningen har byggt in till förfogande. Vem har bäst förutsättningar?"

Lyssnaren så klart. Han kan välja!!! Dessutom har det börjat komma ut bil-CD-apparater med valbar kompression. MP3-spelare har också valbar "volymkompensation" mellan spår, och volymkompensation på mjukvara (mellan spår) när man bränner CD-skivor (ofta ett problem om man gör en bland-CD). Kompression och loudness har klagats på MYCKET i min bekantskapskrets trots att de inte är "HiFi-nördar" överhuvudtaget. Kommentarer som "jävla reklamradio" eller "förbannade reklamTVinslag" har förekommit mer än en gång, just pga av ljudet. (Att göra låtar i Garageband blir tusan så mycket bättre....)

Redigerat 18 juni 2005 av Thomas_A

[Eliasson]

Varför inte då? Jag tycker det är tydligt att många i denna tråden uttrycker att de inte uppskattar att lyssna på sönderkomprimerad musik. Du verkar redan ha gett upp, men det är kanske inte så konstigt då du tydligen jobbar för kommersiell reklamradio och tjänar pengar på deras tomma och intetsägande verksamhet? Hela ditt inlägg är beklämmande.

Nog för att man kan uppskatta någon enstaka skiva för dess sound (som kan vara just söndermastrat eller med mycket dist och brus typ Radio dept.) men som det är idag, där nästan alla skivor drabbas av loudness race eländet, och sedan uttrycka sitt stöd för det, det visar ju bara hur ointresserad du är av välljudande musik.

Reklamradio finnns bara för ett syfte, att tjäna pengar, de ger rent ut sagt skit i hur det låter ljudkvalitetsmässigt. Att uttrycka sitt stöd för ljudidealet med "allt så högt som möjligt" visar även hur ointresserad man är av musiken, dess klang, dynamik och nyansrikedom. Det viktiga är bara att det låter; fyll upp tystnaden med en kompakt ljudvägg för den musikointresserade massan som kanske köper en skiva om året.... 🤪

Är det verkligen så vi vill ha det? suck.... 🙁

Men snälla kom igen...du läser ju vad du vill läsa. Ditt inlägg finner jag inte värt att svara på ens. Skönt att nån gett bitterheten ett ansikte i allafall.

Nu ska jag ut i solen!

(E

[hifirocker]

tack för konstruktivt bemötande....

[joachime]

"Varför skulle lyssnaren vara bättre lämpad att avgöra kompressionsgrad än artisten/producenten?"

För att konsuemten är mycket mer kvalitetsmedveten än vad artisten/producenten tror. Om musikbranchen skall överleva piratkopiering måste de ta till nya grepp och ge ut sådant som går att sälja.

Ja, det vore iofs en spännande utveckling att överlåta mastringsjobbet på lyssnaren/konsumenten. Framförallt om det ger lyssnaren en större tillfredställelse. Men ärligt talat tror jag att det är många som inte skulle uppskatta att bli tilldelade den uppgiften.

Det hela förutsätter också att vi släpper albumtänkandet (vilket jag kan tycka är lite synd). Ett album förvandlas till en samling omastrade låtar. Som jag ser det har artisten rätt att presentera sin musik på det sätt hon behagar. Är artisten inte intresserad av att släppa kontrollen över sin musik så respekterar jag det.

"Lyssnaren (som vi antar saknar kunskaper i ljuudbearbetning) har enbart den algoritm som tillverkaren av hemmabioanläggningen har byggt in till förfogande. Vem har bäst förutsättningar?"

Lyssnaren så klart. Han kan välja!!!

Jag tror också att lyssnaren har åsikter och alltså är kapabel att göra val. Men kan lyssnaren förverkliga sitt val? Att veta vad man vill ha och att ha kunskaper och resurser att förverkliga detta är två olika saker. Det här är något som jag tror artister är plågsamt medvetna om. Mitt svar (på min egen fråga) är att i de flesta fall är det ändå artisten som har de bästa förutsättningar att förmedla det artisten avsett att förmedla.

Edit: korrigerade lite

Redigerat 18 juni 2005 av joachime

[Thomas_A]

"Men ärligt talat tror jag att det är många som inte skulle uppskatta att bli tilldelade den uppgiften. "

Eftersom funktionen redan finns för musik på DVD-filmer så har det redan tilldelats konsumenten. För att inte tala om alla processningsmöjligheter som finns på recievers idag, som fungerar både på CD och DVD. Skillnaden är att på filmsidan är ljudet så mycket bättre i grunden, och om folk gillar att ha kompression eller speciella effekter på ljudet så kan de alltså välja. Det kan man inte när det gäller musik på CD eftersom de gjort kompressionen "för radio" för att låta högst i loudnessracet. Det har inget med artistens egentliga önskemål att göra, han/hon vet att man kan vrida upp ljudvolymen hemma om man vill lyssna på högre ljudnivå.

[Thomas_A]

Jag anser att felen är så ofantligt mycket större än en diskussion vad som är hörbart över 15 kHz...Vad som är hörbart om man jämför originalet mot en "loudness-variant" finns det ingen diskussion om, eftersom kompressionen handlar om att höras "starkast" i etern.

Att vissa inspelningar dryftar av illalåtande dist (på röster, ffa) är en annan sak som kan bero på vad som helst i inspelningskedjan. Då avser jag inte dist som är framkallad avsiktligt. Andra pseudovetenskapliga aspekter på ljudkvalitet tar jag bestämt avstånd från eftersom det mest handlar om hjärnspöken (placebo).

[MrPhil (oregistrerad)]

"Du utgår från att all komprimering är att förstöra ljudkvaliten."

Svar: Nej. Du läser mellan raderna och läser fel.

"När det gäller komprimerad musik eller annan "förstörd" kvalitet"

Mellan vilken rad läser jag fel? Du säger ju att komprimerad musik är förstörd.

Skitsamma.

Om nu inte all komprimering ÄR förstörande, kan du ge exempel på när det sker. Och inte vinylexemplet. Och om du citerar får du gärna hålla det LITE kortare. 😄

Hellre skriva din synpunkt själv o sen länka till källan.

1. När det inte behövs ändras någon, så behövs mastringsprocessning inte.

2. När det behöver ändras något, så är det nästan fel att göra det efter mixen

Var det Björn Engelmann som sa detta, eller är det din utvärdering?

I en mastring där man endast utgår ifrån det tvåkanaliga färdigmixade bandet kan man bara göra ingenting, eller addera processorer av olika slag. Man kan ALDRIG ta brot ett fel man hittar - bara försöka kompensera det.

Fast nu utgår du återigen från synvinkeln att du alltid ska reparera ett fel.

är de dynamiskt påverkande kommer de att ge en massa bandtonsdistorsioner MELLAN olika på inspelningen förekommande ljud = fördärva ljudkvaliteten.

Eller så kan man se det som att du simulerar en situation där olika ljudkällor samverkar o påverkar varandra - som i en livesituation. Det blir inte samma sak, men mer "verkligt" än att alla ljudkällor ligger separerade från varandra - vilket är helt "overkligt". Detta förutsätter förstås att man hanterar detta på rätt sätt. Överkomprimering är inte rätt sätt. Exemplet Vapour Trails - RUSH är inte rätt sätt. Precis som med allt annat kan man överdriva användningen.

kompressorer och limiters som lagts FÖRE inspelningen. Ett oskick det sistnämnda förresten.

Intressant synpunkt. Kan du kort utveckla varför du tycker så?

det finns en tyngdpunkt på LJUDNIVÅ. Att en av de sakerna som nästan alltid efterfrågas är att ljudnivån skall vara "så hög som möjligt". Detta är inte mastringsteknikernas fel, utan beställarnas.

Håller med, samtidigt som mastringsstudior aldrig varit sena att visa upp vad de kan! Håller också med om radiostationernas roll. Med risk för att trampa några på tårna så måste jag säga att radioteknikers kompetens utanför SR inte har imponerat alls genom åren.

Det ligger i artistens intresse vad man vill göra. Men om artisten "måste" komprimera för att han tror eller blivit intalad av andra att han kan förlora i försäljning på det, har det gått snett. Speciellt om det inte är sant.

Men när kan du som lyssnare avgöra när det var det ena eller det andra som påverkat? Utgår du från att allt du inte gillar är ett misstag?

"Anser du att helt okomprimerade signaler med mycket transienter som sänker den totala lyssningsnivån är ett självändamål, o vad är det fantatiska med denna ljudupplevelse i så fall?"

Svar: Dynamik är mycket roligare att lyssna på, men knappt några vet vad det innebär då skivorna är så få.

Inser du hur subjektivt ditt svar är? Roligare att lyssna på? För vem?

If it is to reproduce in the home the exact sounds heard by recording engineers and musicians in a studio control room (the original sound for most recordings), then we should long ago have enforced some standards in control room loudspeakers and acoustics, so that that experience more closely resembles what we are able to reproduce in homes.

Vad den gode Floyd på Harman vill, är alltså att studior ska ha en lyssning som påminner om en hemmastereo i 3 000kr-klassen. Way to go Floyd!

Now, when we do listening tests, it is very difficult to find recordings of any musical genre that are not modified by colored microphones or equalization added during the mix or mastering.

Vilken kille! Jag måste citera mannen själv: "This is embarassing!"

Kan han ge ett exempel på en mikrofon som har en exakt rak frekvenskurva från 18 - 22kHz utan den minsta avvikelse? Allt annat färgar ju...

Han kan gärna också få förklara vilka mickplaceringar som inte färgar, kontra de som färgar, om han hittar nån.

Sen återstår bara att hitta ett lyssningssystem hemma som inte färgar.... kanske det för 3 000kr ? Jisses.

[MrPhil (oregistrerad)]

"Varför skulle lyssnaren vara bättre lämpad att avgöra kompressionsgrad än artisten/producenten?"

För att konsuemten är mycket mer kvalitetsmedveten än vad artisten/producenten tror.

"Lyssnaren (som vi antar saknar kunskaper i ljuudbearbetning) har enbart den algoritm som tillverkaren av hemmabioanläggningen har byggt in till förfogande. Vem har bäst förutsättningar?"

Lyssnaren så klart. Han kan välja!!! Dessutom har det börjat komma ut bil-CD-apparater med valbar kompression. MP3-spelare har också valbar "volymkompensation" mellan spår, och volymkompensation på mjukvara (mellan spår) när man bränner CD-skivor (ofta ett problem om man gör en bland-CD).

Så kompression blir plötsligt något bra om lyssnaren får välja att trycka på ON i sin MP3-bilstereo? Då är inte dynamik viktig längre?

Och genomsnittslyssnaren som slölyssnar på RIXFM har bättre förutsättningar att avgöra ljudkvalitet, och utövar denna genom att trycka på ON?

Är det inte viktigt att en CD inspelad med olika volym mellan låtarna också återges så?

Åter igen om vi jämför med film: kan vi tänka oss en liten knapp som ställer färgen till "Normalt" på TV:n, så Steven Soderberghs ofta förekommande färgfilter inte irriterar tittaren?

För filtreringen är ju inte naturlig....

Tillbaks till audio: exemplet med EQ torde väl vara ett bra exempel på vad konsumenten kan.

När EQ dök upp under (vad var det?) slutet på 70- o under 80-talet på hemstereon så uppstod ju den välkända hängmatteinställningen på var o varannan audiokonsuments stereo.

Är detta exempel på vad Thomas A menar med medvetenhet bland lyssnarna?

Konsumenten kunde verkligen välja själv!

Wow vad bra det väldigt sällan blev!

Redigerat 20 juni 2005 av MrPhil

[MrPhil (oregistrerad)]

Vi gjorde jämföreleser. Trummisens kanal nådde 0 db (output) oftare än de senare tagningarna. Alltså var oftast den första "mest maxad", bäst "utstyrd" eller vad ni vill kalla det, somliga kanske säger "bäst inspelad", vad vet jag ? 😄

/ove

Jag tror minsann du förväxlar "kvalitet" med att trummisen blir trött i armen efter ett tag...

Min erfarenhet är att den första tagningen kan ha en nerv som är svår att uppnå efter ett par omtagningar, men den bästa överlag är nästan aldrig den första.

[staf]

Har funderat länge på om jag ska skriva något i den här tråden eller inte...

men..

..en bra producent borde iallafall kunna utmärka en dålig inspelning

[Thomas_A]

"Så kompression blir plötsligt något bra om lyssnaren får välja att trycka på ON i sin MP3-bilstereo? Då är inte dynamik viktig längre?"

Eftersom den har ett syfte i bilen så är det viktigt. Med ett bakrundsbuller på 65 dB(A) så inser man snabbt att en komprimering kan vara bra. I en bil som kör alltså.

"Och genomsnittslyssnaren som slölyssnar på RIXFM har bättre förutsättningar att avgöra ljudkvalitet, och utövar denna genom att trycka på ON?" Är det inte viktigt att en CD inspelad med olika volym mellan låtarna också återges så?""

RIXFM har sin komprimering redan. De klarar det galant utan att behöva använda speciellt komprimerade skivor.

"Tillbaks till audio: exemplet med EQ torde väl vara ett bra exempel på vad konsumenten kan.

När EQ dök upp under (vad var det?) slutet på 70- o under 80-talet på hemstereon så uppstod ju den välkända hängmatteinställningen på var o varannan audiokonsuments stereo."

EQ är ett alldeles utmärkt hjälpmedel. Jag har en själv. Om man vill ha hängmattemodellen i hemmen så är det helt ok, det stör inte mig.

"Är detta exempel på vad Thomas A menar med medvetenhet bland lyssnarna?

Konsumenten kunde verkligen välja själv!

Wow vad bra det väldigt sällan blev!"

Och jag säger, vad bra det aldrig nånsin kan bli nu, när produktionerna redan är förstörda från början...

"Mellan vilken rad läser jag fel? Du säger ju att komprimerad musik är förstörd.

Skitsamma.

Om nu inte all komprimering ÄR förstörande, kan du ge exempel på när det sker. Och inte vinylexemplet. Och om du citerar får du gärna hålla det LITE kortare.😉

Hellre skriva din synpunkt själv o sen länka till källan."

Nej. Jag avser inte att all komprimering är fel. Jag anser att den komprimering som sker för att "anpassa" musiken till kommersiell radio (loudnessrace) är fel. Att göra försiktig komprimering innan slutmixen behövs i vissa fall, samt även anpassa spåren på en skiva till varandra.

"Inser du hur subjektivt ditt svar är? Roligare att lyssna på? För vem?"

Det är klart det är subjektivt. Har jag gjort något annat än att uttrycka min åsikt, som delas av rätt så många andra? Att medellyssnaren inte bryr sig tyder också på att de inte heller bryr sig om inspelningen INTE skulle vara komprimerad. De höjer ju bara volymen om de vill lyssna starkare! Att det är roligare att lyssna på är KLART visat i det engagemang som många har i att bygga en bra hemmabiograf. De tänker på inredning, dämpning etc, samt att de njuter av dynamiska förlopp i filmer. Om filmljud/musik skulle vara komprimerad på samma sätt som de värsta CD-produktionerna, så skulle filmens effekter vara totalt förstörda.

"Vad den gode Floyd på Harman vill, är alltså att studior ska ha en lyssning som påminner om en hemmastereo i 3 000kr-klassen. Way to go Floyd!"

Om det ändå vore så bra ljud på en typisk CD-produktion som en "3998:-" stereo maximalt kan prestera skulle jag jubla (ex Denon DM31/Gale3020).

"Vilken kille! Jag måste citera mannen själv: "This is embarassing!"

Kan han ge ett exempel på en mikrofon som har en exakt rak frekvenskurva från 18 - 22kHz utan den minsta avvikelse? Allt annat färgar ju..."

Det är skillnad på "att inte färga" och att färga minimalt. Det blir inte svårt att hitta mikrofoner ute bland studios som är undermåliga och sämre frekvenssvar än många högtalare.

"Han kan gärna också få förklara vilka mickplaceringar som inte färgar, kontra de som färgar, om han hittar nån."

Ang. mikplaceringar finns det olika tekniker (A/B, X/Y etc) som ger mer eller mindre bra resultat. Lyssna på "Cantate Domino", Proprius, för att höra en bra mikuppställning.

Sen återstår bara att hitta ett lyssningssystem hemma som inte färgar.... kanske det för 3 000kr ? Jisses. "

Det blir inte så svårt. Jag kan höra tydliga färgningar/distorsion från många musikproduktioner på min inbyggda CD-spelare på datorn och ett par hörlurar för 300:-.

[MrPhil (oregistrerad)]

RIXFM har sin komprimering redan. De klarar det galant utan att behöva använda speciellt komprimerade skivor.

EQ är ett alldeles utmärkt hjälpmedel. Jag har en själv. Om man vill ha hängmattemodellen i hemmen så är det helt ok, det stör inte mig.

Det är skillnad på "att inte färga" och att färga minimalt. Det blir inte svårt att hitta mikrofoner ute bland studios som är undermåliga och sämre frekvenssvar än många högtalare.

Ang. mikplaceringar finns det olika tekniker (A/B, X/Y etc) som ger mer eller mindre bra resultat. Lyssna på "Cantate Domino", Proprius, för att höra en bra mikuppställning.

Det blir inte så svårt. Jag kan höra tydliga färgningar/distorsion från många musikproduktioner på min inbyggda CD-spelare på datorn och ett par hörlurar för 300:-.

Nu var det ju inte själva radiolyssnandet som avsågs, utan hur medveten genomsnittslyssnaren är när han väl sätter på en CD. O hur man kan tycka att RixFM klarar att ställa sin kompression galant, när det låter som det låter är ju en gåta för mig. Är det inte välljud du är ute efter?

EQ är ett utmärkt hjälpmedel om man vet vad man ska använda den till.

De flesta har inte en susning.

Om du själv använder den hemma så utgår jag från att din anläggning inte kan återge ljudet på ett korrekt sätt. Jag trodde audiofilers mål var att få musiken presenterad som det var tänkt, inte justerad efter tycke o smak.

Dessutom vet väl alla som jobbar med ljud, att ju fler komponenter man kopplar in i ljudkedjan, desto mer påverkar man ljudet. O det ville vi ju inte, eller hur?

Eller ville vi plötsligt det?

Jag kan bara falla tillbaka på Joachimes ståndpunkt att det i första hand är artisten som ska bestämma hur en skapelse ska låta, inte lyssnaren.

Även om lyssnaren skulle vara kompetent nog rent tekniskt, kan han aldrig vara kompetent nog för att veta hur det var tänkt att låta. Ljudbilden är en del av konstnärskapet, om man vill vara pretentiös.

En hemma-EQ o därtill dessa fantastiska presets med simulerad surround o "nattkompression" som hemmabioanläggningar av idag proppas med är enl mitt tycke ett lika stort gissel mot välljud som överkomprimering vid mastring.

Du tycks inte vara medveten om olika mikrofoners användningsområde och varför en SM57:a i kombination med en MD421 är en ypperlig kombination för att micka en gitarr, utan att nån av dessa mickar har full bandbredd.

Du får gärna tro att man har stor nytta av frekvenser runt 18kHz när man mickar en bas t ex...

Ang mickplaceringar så är inte X/Y och A/B en placering, det är två exempel på hur man sätter mickarna i förhållande till varandra.

Placeringen är var du sen sätter denna uppsättning i förhållande till ljudkällan.

Annars skulle en ensam monomick vara en placering i sig...

Sen hänvisar du till vad jag antar är en inspelning av ett klassiskt stycke för att ge exempel på bra mickplacering.

Hur är det uppmickat?

Är det så du tror man mickar upp all musik?

Tror du all musik mickas?

Att du kan höra distorsion kan jag köpa, men färgningar... i din inbyggda dator-CD o ett par 300kr-lurar?

Wow, vilket öra du måste ha.... 😱

[MrPhil (oregistrerad)]

Va? Har du aldrig varit med om att i en replokal när att band börjar lira så höjs volymen alltid efter hand, utan att någon egentligen skruvat upp på stärkarna?!?!

Nej, nej, det beror på att alla smyghöjer sina förstärkare! 😉

Jag brukar smygsänka gitarristernas! 😱

[MrPhil (oregistrerad)]

Nå, Engelholmaudio och alla andra, en fråga då som tar oss tillbaks till hur det egentligen låter och vem/vad som avgör vad som är bra inspelat:

1. Vet den som spelar alltidhur det skall låta, när det låter som bäst? Alltså sitt instrument, röst, m m.

Nej, oftast vet jag mycket bättre hur det "ska" låta. 😱

Men artisten får alltid sista ordet ändå. Min uppgift är att hjälpa artisten förverkliga sina visioner, inte mina.

Om jag har ändrat ett pissigt gitarrljud till något användbart, o gitarristen ändå till slut vill ha sitt pissljud, så får han det. Fast då är han också medveten om vad jag tycker.

Enda undantaget är livespelningar där jag är mer diktator.

[Thomas_A]

" Nu var det ju inte själva radiolyssnandet som avsågs, utan hur medveten genomsnittslyssnaren är när han väl sätter på en CD. O hur man kan tycka att RixFM klarar att ställa sin kompression galant, när det låter som det låter är ju en gåta för mig. Är det inte välljud du är ute efter?"

Jovisst, PÅ SKIVAN. Hur RIXFM ställer in sina kompresorer rör mig inte, men återigen så behövs inte kompression på skivan för att sända radio. Att använda så pass mycket kompression på en skiva och dessutom sedan lägga på kompression i uppspelningstillfället kommer alltid låta apa men massa pumpeffekter till följd. Att radio måste använda viss kompression för att kunna sända är ingen nyhet.

"EQ är ett utmärkt hjälpmedel om man vet vad man ska använda den till.

De flesta har inte en susning.

Om du själv använder den hemma så utgår jag från att din anläggning inte kan återge ljudet på ett korrekt sätt. Jag trodde audiofilers mål var att få musiken presenterad som det var tänkt, inte justerad efter tycke o smak."

Eftersom jag inte är en placebo-audiofil så utgår du alltså från helt fel grunder när det gäller att bedöma vad jag är eller inte. Det är välkänt att använda parametriska EQs för att minimera problem med stående vågor under 100 Hz, vilket gör att återgivningen blir bättre. Inte sämre.

"Dessutom vet väl alla som jobbar med ljud, att ju fler komponenter man kopplar in i ljudkedjan, desto mer påverkar man ljudet. O det ville vi ju inte, eller hur?

Eller ville vi plötsligt det?"

Jag har ett triampat aktivt system med EQ för basen, dämpande väggar. Påverkan av ljudet med div apparater använda på ett rätt sätt är inte fel. I övrigt rekommenderar jag att du argumenterar med placebo-audiofilerna om du vill ha en sådan diskussion.

"Jag kan bara falla tillbaka på Joachimes ståndpunkt att det i första hand är artisten som ska bestämma hur en skapelse ska låta, inte lyssnaren."

Jovisst, men när skapelsen inte är gjord för lyssnaren utan för att höras starkast på reklamradion så är det fel. IMO. Jag tror nästan alla artister håller med, fast de vågar inte ta steget i och med att de måste hänga på loudnessracet.

"En hemma-EQ o därtill dessa fantastiska presets med simulerad surround o "nattkompression" som hemmabioanläggningar av idag proppas med är enl mitt tycke ett lika stort gissel mot välljud som överkomprimering vid mastring."

Inte alls, så länge apparaterna har dessa som valbara funktioner.

"Du tycks inte vara medveten om olika mikrofoners användningsområde och varför en SM57:a i kombination med en MD421 är en ypperlig kombination för att micka en gitarr, utan att nån av dessa mickar har full bandbredd.

Du får gärna tro att man har stor nytta av frekvenser runt 18kHz när man mickar en bas t ex..."

Och mina erfarenheter är annorlunda vid tydliga demonstrationer på Studio Blue, Stockholm. Dåligt ljud är så pass dåligt att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Att vissa instrument inte kräver en hög bandbredd i upptagning är självklart, men slutresultaten som fås på en produktion är ändå i de flesta fall kass.

"Att du kan höra distorsion kan jag köpa, men färgningar... i din inbyggda dator-CD o ett par 300kr-lurar?

Wow, vilket öra du måste ha...."

Dist är en färgning av ljudet. Den kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Det går också mycket lätt att höra kompression och tonkurveavvikelser med dessa lurar. Det kan vem som helst göra, det lovar jag.

[MrPhil (oregistrerad)]

Att radio måste använda viss kompression för att kunna sända är ingen nyhet.

Inte alls, så länge apparaterna har dessa som valbara funktioner.

Och mina erfarenheter är annorlunda vid tydliga demonstrationer på Studio Blue, Stockholm.

Dist är en färgning av ljudet. Den kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Det går också mycket lätt att höra kompression och tonkurveavvikelser med dessa lurar.

Jo, det är en nyhet att man måste ha kompression för att sända radio...

Så kontentan av det du säger är att påverkan på inspelningar som du inte gillar vill du inte ska förekomma, medan påverkan som du antingen gillar eller skiter i är helt ok.

Du pratar om valbara funktioner: masterkomprimering, liksom all komprimering, är också en valbar funktion, dock inte för lyssnaren. O där sitter väl problemet för dig - någon annan än du själv bestämmer hur det ska låta, o du gillar inte resultatet.

Du kan väl berätta lite om dina avvikande erfrenheter från Studio Blue.

Upplys oss.

Ja, det är klart man kalla varje förändring av ett ljud för färgning.

Personligen skulle jag inte kalla dist färgning i första hand. Snarare tonförstöring.

Kan du höra kompression som inte hörs då?

Och hur kan du höra tonkurveavvikelser? Avvikelser från vadå?

[MrPhil (oregistrerad)]

Bra!

Tack! 😆

Då är vi likt förbannat tillbaks till vad Itzhak sade i 2-3.e svaret på denna tråd.

Det håller jag absolut inte med om! 😉

[Thomas_A]

"Jo, det är en nyhet att man måste ha kompression för att sända radio..."

Inget nytt.

www.ebu.ch/trev_261-hoeg.pdf

"Så kontentan av det du säger är att påverkan på inspelningar som du inte gillar vill du inte ska förekomma, medan påverkan som du antingen gillar eller skiter i är helt ok."

Nä. Återigen. Skivan/produktionen är en sak. Det är en annan sak om radiostationer vill komprimera, jag lyssnar inte på dem om de är dåliga. Jag avser det som är inspelat på skivan. Igen.

"Du kan väl berätta lite om dina avvikande erfrenheter från Studio Blue.

Upplys oss."

Lyssnade på en inspelning som mixats och "mastrats" på originalstudion och på Studio Blue. Originalproduktionen hade ingen dynamik, ingen klarhet i ljudet. Lät som den spelades i en burk, jämfört med den som Studio Blue hade gjort. I övrigt demades monitorsystemets kapacitet med div inspelningar. Deras övriga inspelningar finns f.ö. att köpa, som demonstrationsexempel.

"Kan du höra kompression som inte hörs då?"

Dåligt försök. "Kompression som inte hörs." Ge mig ett exempel att lyssna på först, innan jag kan avgöra hörbarheten.

"Och hur kan du höra tonkurveavvikelser? Avvikelser från vadå?"

Enkelt. Har en EQ hemma som jag kan testa med. Före-efter.

[MrPhil (oregistrerad)]

Inget nytt.

www.ebu.ch/trev_261-hoeg.pdf

Det är fortfarande inget fysikaliskt krav, bara för att branschen satt upp regler eller rekommendationer. Du får skilja på "får" och "går".

I övrigt så har du länkat till en recension av en kompressor avsedd för DAB skriven 1994.

Nä. Återigen. Skivan/produktionen är en sak. Det är en annan sak om radiostationer vill komprimera, jag lyssnar inte på dem om de är dåliga. Jag avser det som är inspelat på skivan. Igen.

Fast - igen - du har inget emot direkt påverkan via EQ, eller via "nattlimiter" eller via simulerat "surround-ljud". Av - återigen - skivan.

Lyssnade på en inspelning som mixats och "mastrats" på originalstudion och på Studio Blue. Originalproduktionen hade ingen dynamik, ingen klarhet i ljudet. Lät som den spelades i en burk, jämfört med den som Studio Blue hade gjort.

Och vad vill du säga med det?

Att samma inspelning lät bättre när den mixats o mastrats i Studio Blue än i den andra studion? Det säger ju just inget annat än att den ena mixningen lät bättre. Du kan ju göra två olika mixar av allt, varsomhelst. Och mastring.

Vad hade det med mikrofonval o inspelningens kvalitet att göra?

Och i det du skriver lägger du också in din egen värdering att dynamik är att eftersträva. Måhända håller jag med dig, men kanske inte den som gjort den första mixen. Kanske inte artisten - om det nu var en sådan inspelning o inte bara en demonstrationsinspelning.

Kunde ni förresten ta med båda mixarna o jämföra hemma?

Dåligt försök. "Kompression som inte hörs." Ge mig ett exempel att lyssna på först, innan jag kan avgöra hörbarheten.

Du är inte medveten om att man kan komprimera utan att det hörs att kompressorn arbetar? I mitt tycke är kompressionen för hård när man hör den påverka ljudet. I andras tycke är det en effekt man vill uppnå.

I vissas tycke är radiospotkompression att eftersträva.

Frågan är om du kan särskilja okomprimerat material från dessa tre utan att jämföra med orginalet.

Troligen kan du höra de två sista utan problem, men troligen inte den första.

"Och hur kan du höra tonkurveavvikelser? Avvikelser från vadå?"

Enkelt. Har en EQ hemma som jag kan testa med. Före-efter.

Grattis, du kan alltså höra skillnad på om du har EQ inkopplad eller ej.

Men vad säger det om den inspelning på en CD som du ska bedöma?

Med EQ låter det si, utan så. Ja, det var ju hemskt intressant...

och jag som trodde du menade att du kunde höra tonkurveavvikelser som uppstår vid dåliga inspelningar, ellr av dålig ljudhantering.

[Thomas_A]

"Det är fortfarande inget fysikaliskt krav, bara för att branschen satt upp regler eller rekommendationer. Du får skilja på "får" och "går"."

Varför måste jag skilja på får och går? Kompression används i vilket fall som helst i FM-sändningar, men det behöver inte ligga på den inspelade skivan?

"I övrigt så har du länkat till en recension av en kompressor avsedd för DAB skriven 1994."

Och?

"Fast - igen - du har inget emot direkt påverkan via EQ, eller via "nattlimiter" eller via simulerat "surround-ljud". Av - återigen - skivan.

Precis. Inte avspelningen av skivan, det bryr jag mig inte om. Folk får göra hur de vill. Det är den inspelade signalen som avses. Det är hela trådens ämne. Dessutom är rätt inspelad, en Hafler eller Matrix-dekodning en bättre lösning på att uppnå realism av det inspelade materialet än ett rent tvåkanalssystem.

"Och vad vill du säga med det?"

Det som står; dvs svaret på din fråga.

"Att samma inspelning lät bättre när den mixats o mastrats i Studio Blue än i den andra studion?"

Korrekt.

"Det säger ju just inget annat än att den ena mixningen lät bättre. Du kan ju göra två olika mixar av allt, varsomhelst. Och mastring."

Och vad vill du säga med det?

"Vad hade det med mikrofonval o inspelningens kvalitet att göra?"

Inget, förutom att originalstudions monitorsystem var helt undemåligt för att avgöra kvaliteten på det mixade och mastrade.

"Och i det du skriver lägger du också in din egen värdering att dynamik är att eftersträva."

Ja.

"Måhända håller jag med dig, men kanske inte den som gjort den första mixen. Kanske inte artisten - om det nu var en sådan inspelning o inte bara en demonstrationsinspelning.

Kunde ni förresten ta med båda mixarna o jämföra hemma?"

Eftersom det var rätt länge sedan som jag lyssnade minns jag inte i detalj vad som sades, men jag mycket väl tänka mig att gruppen som lirade tappade hakan när det fick höra den nya produktionen. Skillnaden var enorm.

"Du är inte medveten om att man kan komprimera utan att det hörs att kompressorn arbetar?"

Självklart, och om det inte är hörbart så är det helt ok (men varför då komprimera...?).

"Frågan är om du kan särskilja okomprimerat material från dessa tre utan att jämföra med orginalet.

Troligen kan du höra de två sista utan problem, men troligen inte den första."

Well, är inte det optimala testet att om jag vill göra en subjektiv bedömning av ljudet att man lyssnar på källa A och källa B utan att veta vad som är vad och sedan bedöma vad som är "bättre" och "sämre"?

"Grattis, du kan alltså höra skillnad på om du har EQ inkopplad eller ej.

Men vad säger det om den inspelning på en CD som du ska bedöma?

Med EQ låter det si, utan så. Ja, det var ju hemskt intressant...

och jag som trodde du menade att du kunde höra tonkurveavvikelser som uppstår vid dåliga inspelningar, ellr av dålig ljudhantering. "

Det går också att bedöma om inspelningen är för "mörk" eller "ljus" utan att ha något original. Inga problem. Att höra tonkurveavvikelser på individuella instrument kan man också göra, men detta behöver inte vara ett resultat av en EQ. Men som vid allt måste man någon gång ha ett original att jämföra med, eller hur (Live, högklassig inspelning)? Annars finns det ju ingen mening med att diskutera detta överhuvudtaget. Om en musiker eller producent aldrig har hört ett instrument tidigare, hur ska de då veta att det de hör är äkta eller förvrängt? Det är som att säga att det är ett piano som spelar när det i själva verket är en gitarr, om de inte hört något av instrumenten förr.

[Per_Sonlig (oregistrerad)]

Om Engelholmaudio kan höra en hundvisselpipa men inte vi andra, varför skall då vi skaffa oss en sådan?

Så skall han berätta för oss döva vad vi skall tycka och tänka om inspelningar, och vilka apparater vi skall ha.

Och vad var det nu vi sa om att lämna handikappade utanför diskussionen?  😄 //

Skulle vilja ge hur mycket som helst för en videoinspelning, typ dolda kameran där du går i clinch med t ex Jablonski eller Keith Jarrett om detta. Du kan snacka dig

blå i huvudet men till sist, blir det nog som artisten tycker, oavsett om du fick hur mycket beröm som helst av Esbjörn Svensson senast du spelade in hans flygel och spel.

Men tänk om artisten är döv (som ex Beethoven) eller allmänt kockobäng (som hmmmånga!) och tror att hans stråkorkester / elektriska gitarr låter som ett godståg?

Ska vi enligt dig då ändra inspelningen uti en datorplugg så att det låter som ett godståg? Tycker du att inlägg som ex detta och det ovanför tillför debatten något 🙂?

Jag retar mig enormt när jag läser en post som börjar med "Sorry för mitt Off Topic, men....

Jag säger: Näh, så fan i heller ! Det är bara att tänka sig för innan man trycker på send knappen!

Tänk "Bidrager mitt svar verkligen till det vad tråden handlade om ifrån början?"

- Innan nästa inlägg tänker jag verkligen tänka efter! Tänker du? Menar "snacka sig blå i huvudet" kan många medan att tänka måhända är mer esoteriskt? Vem vet?

Redigerat 27 juni 2005 av Per_Sonlig