Vad är en bra inspelning?

[EngelholmAudio]

Hejsan studiokillar!

Vad tycker ni utmärker en bra inspelning? Är det ett jobb som går enligt planerna och således håller en tidsplan eller finns där ett antal olika tekniska aspekter som är kvantifierbara? Betyder "bra inspelning" att det låter bra i studiomonitorerna eller att det låter bra i "grannens fina hifianläggning"? Hur väl utnyttjas exempelvis alla 16 bitar i cdmediat? Är kompressorn ställd till max räddningen för oskickliga musiker och undermåliga hifianläggningar?

Live, instrument för instrument eller bara samplingar in i datorn?

[Itzhak]

en bra inspelning är när framförandet/kompositionen uppväger bristerna i det tekniska.

[EngelholmAudio]

en bra inspelning är när framförandet/kompositionen uppväger bristerna i det tekniska.

En bra gitarrist kan alltså spela så pass bra - med så pass bra känsla - att den överstyrda signalen eller kompressorutjämnade dynamiken inte spelar nån roll?

[Majken]

en bra inspelning är när framförandet/kompositionen uppväger bristerna i det tekniska.

Det var baske mig den bästa beskrivningen jag nånsin hört. Tack Itzhak 🙂

För är framförandet tillräckligt bra så är den tekniska delen av inspelningen ointressant. En kompis skickade för ett år sedan en låt hon spelat in själv hemma. Hon hade lagt datormikrofonen på pianot och sjungit och spelat in själv. Hela låten fick inte plats p.g.a. windows ljudinspelare och tekniskt sett lät det bedrövligt. Men det spelade ingen roll, för låten och framförandet var så rysligt bra att den gick på repeat om och om igen hemma hos mig. Så är det en "bra inspelning"? Absolut, klart det bästa hon gjort även om hon spelat in låtar i studio med rörmikrofoner, bra mikpreamps och bra efekter. För känsla, framförande och komposition går inte att fuska fram med teknik. 😱

/Majken

[unbornichen]

En bra gitarrist kan alltså spela så pass bra - med så pass bra känsla - att den överstyrda signalen eller kompressorutjämnade dynamiken inte spelar nån roll?

Vissa gitarrister använder t.o.m. "överstyrning" som en effekt för att få det att låta "rockigare" som t.ex. 'Yngve Malmsten' och 'Electric Banana Band'.

[EngelholmAudio]

En bra gitarrist kan alltså spela så pass bra - med så pass bra känsla - att den överstyrda signalen eller kompressorutjämnade dynamiken inte spelar nån roll?

Vissa gitarrister använder t.o.m. "överstyrning" som en effekt för att få det att låta "rockigare" som t.ex. 'Yngve Malmsten' och 'Electric Banana Band'.

Jag insåg risken för övertolkning av nyttjandet av distortion. 🙂

Men vari ligger studioteknikens roll då, om inte tekniken är viktig? Det står ju mellan raderna att tekniken och kvaliten på inspelningen inte är så viktig som själva musiken...

Är studioteknikerns roll mest att kunna koppla ihop grejjerna och trycka på RECORD eller borde rollen kanske bäst beskrivas som psykolog så att musikerna får bästa möjliga framförande med rätt sinneslag och i bästa stämning?

Jag tycker ni gör bort er (sorry) som blandar in musiken i denna fråga. Det är två skillda frågor som bör diskuteras separat. Har ni inte nån åsikt eller uppfattning om vad en BRA INSPELNING är men ändå skall spela in?

[MrPhil (oregistrerad)]

En bra inspelning är det när det som är inspelat förhöjs.

[brojd]

Inspelningsteknikerns uppgift är att se till att inspelningen hamnar på tape/disk samt att se till att inga oönskade missljud uppstår.

Producentens uppgift är att se till att musikerna trivs med inspelningen och presterar bra.

Mixarens uppgift är att få skiten att låta bra i din hemstereo/bilstereo.

Masteringsteknikerns uppgift är att förstöra allt som artist/tekniker/producent och mixare försökt att uppnå. 🙂

Redigerat 30 maj 2005 av brojd

[Bastian]

en bra inspelning är då man kan lyssna på stycket utan att få ont i örona eller huvet... dynamik

[Claes Holmerup]

Det beror ju lite på vad man lägger för betydelse i orden...

Tekniskt sett är det en bra inspelning när man har spelat in så optimalt som möjligt, med bra utstyrning utan oönskad dist, med bruset på en låg nivå.

Konstnärligt sett är det en bra inspelning när rätt känsla infinner sig hos artisten och det helt enkelt låter "perfekt" för låten. Här är det lite svårt med definitionen, eftersom olika individer lägger olika vikt vid perfekt känsla resp. perfekt intonation, frasering etc...

En perfekt inspelning blir det när alla ovanstående omständigheter faller in samtidigt.

Det är nog egentligen väldigt svårt att komma överens om någon sorts specifikation som visar att en inspelning kan anses vara "bra" eller "dålig".

Ska man sedan gå vidare på mixning och mastering, så blir det ännu svårare att hitta en lämplig definition för vad alla kan enas om är "bra"...

[Lindeberg]

Det står ju mellan raderna att tekniken och kvaliten på inspelningen inte är så viktig som själva musiken...

Just så, och ärligt talat fattar jag inte hur man kan tycka annorlunda?

[Pazo]

En bra inspelning är när de låter bra. Å alla tycker ju olika inom den frågan.

[Jocke]

En bra gitarrist kan alltså spela så pass bra - med så pass bra känsla - att den överstyrda signalen eller kompressorutjämnade dynamiken inte spelar nån roll?

Vissa gitarrister använder t.o.m. "överstyrning" som en effekt för att få det att låta "rockigare" som t.ex. 'Yngve Malmsten' och 'Electric Banana Band'.

Ursäkta OT, men jag måste få garva lite.

😉🙂

[Majken]

Din fråga var:

Vad tycker ni utmärker en bra inspelning?

Och alltså inte:

Vad tycker ni utmärker en bra inspelning tekniskt sett?

Vilket jag tycker är något helt annat. Men tittar man bara på det tekniska så tyckte jag att Claes sammanfattade det hela på ett bra sätt. Endera handlar det om låg brusnivå, låg distortion, rak frekvensgång, bra mikrofonteknik och dylikt. Eller så handlar det om konstnärligt frihet där man skruvar till ljud så att de låter bra men kanske inte som man är van att höra dem.

---

Electric Banana Band.. hahaha 😉

/Majken

Redigerat 30 maj 2005 av Majken

[illvaesen]

En bra inspelning är när de låter bra. Å alla tycker ju olika inom den frågan.

En bra inspelning är när det låter bra, och alla är överens om det skulle jag säga då 😏

Håller med Majken och Dumb Dan fullt ut! Tekniken ska alltid vara en hjälpreda. Om man någonsin upptäcker att en bra mickplacering är allt man behöver så ska det också vara allt. Behöver inte sången komprimeras fast man "ska" göra så, gör inte det då. Enkelt, men svårt att ta till sig märker man allt för ofta.

Edit: Kvalitén.. ehm.. det finns nog inget så obetydligt och överskattat som kvalité, tekniskt sett.. men det kan ju vara behagligt ibland?

/David

Redigerat 30 maj 2005 av illvaesen

[Jocke]

En bra inspelning är när de låter bra. Å alla tycker ju olika inom den frågan.

En bra inspelning är när det låter bra, och alla är överens om det skulle jag säga då 😏

Lycka till! 😉

[maxmaxmax (oregistrerad)]

Edit: Kvalitén.. ehm.. det finns nog inget så obetydligt och överskattat som kvalité

vi ska se om svenska hi-fi-sällskapet och engelholmsaudio håller med dig 😳

Jag blir glad när jag läser den här tråden. Riktigt glad! 😉

[Henrik Andersson Vogel]

Glider in lite sent med mitt bidrag … men en bra inspelning tycker jag ska smickra och stå i samklang med den musik som ska spelas in. Ibland innebär det att man gör en väldigt "ren" och närmast dokumentär inspelning, där man så naturtroget som möjligt fångar musiken. Ibland kan det innebära att man gör inspelningen på en skräpig diktafon. I det senare fallet blir alltså teknikern delaktig i det kreativa arbetet, och gör kreativa val som hon/han anser framhäver och förstärker musikens/textens budskap. I det förra fallet anser sig teknikern inte ha något att tillägga på det kreativa planet.

Hälsningar

/Henrik

[saverman]

Ett bra grundljud skulle jag säga. Dels så att man har något att jobba med, eller dels för att man inte behöver göra speciellt mycket för att det ska återge den instrumentets rätta ljudbild.

[EngelholmAudio]

Tack för alla svar! 🙂 Många svar sympatiserar jag med. Andra inte.

Din fråga var:

Vad tycker ni utmärker en bra inspelning?

Och alltså inte:

Vad tycker ni utmärker en bra inspelning tekniskt sett?

Vilket jag tycker är något helt annat. Men tittar man bara på det tekniska så tyckte jag att Claes sammanfattade det hela på ett bra sätt. Endera handlar det om låg brusnivå, låg distortion, rak frekvensgång, bra mikrofonteknik och dylikt. Eller så handlar det om konstnärligt frihet där man skruvar till ljud så att de låter bra men kanske inte som man är van att höra dem.

Electric Banana Band.. hahaha

/Majken

Sannt - jag gav en viss frihetsgrad för tolkning! Det är ändå intressant att notera när "tekniken" kommer in som parameter, när den anses som viktig, så att säga.

Jag håller inte helt med dig i "rak frekvensgång". Här ger iaf jag frihet för konstnärlig talang, i större utsträckning än vid användandet av kompressor/limiter eller brus.

Det beror ju lite på vad man lägger för betydelse i orden...

Tekniskt sett är det en bra inspelning när man har spelat in så optimalt som möjligt, med bra utstyrning utan oönskad dist, med bruset på en låg nivå.

Konstnärligt sett är det en bra inspelning när rätt känsla infinner sig hos artisten och det helt enkelt låter "perfekt" för låten. Här är det lite svårt med definitionen, eftersom olika individer lägger olika vikt vid perfekt känsla resp. perfekt intonation, frasering etc...

En perfekt inspelning blir det när alla ovanstående omständigheter faller in samtidigt.

Det är nog egentligen väldigt svårt att komma överens om någon sorts specifikation som visar att en inspelning kan anses vara "bra" eller "dålig".

Ska man sedan gå vidare på mixning och mastering, så blir det ännu svårare att hitta en lämplig definition för vad alla kan enas om är "bra"...

I mina ögon det bästa inlägget hittills. 🙂

Inspelningsteknikerns uppgift är att se till att inspelningen hamnar på tape/disk samt att se till att inga oönskade missljud uppstår.

Producentens uppgift är att se till att musikerna trivs med inspelningen och presterar bra.

Mixarens uppgift är att få skiten att låta bra i din hemstereo/bilstereo.

Masteringsteknikerns uppgift är att förstöra allt som artist/tekniker/producent och mixare försökt att uppnå.  😉

...utan att lägga nån värdering i Masterteknikerns jobb, va?!? 😉

Borde det inte vara samma kille/tjej/gubbe hela vägen?

En bra inspelning är när de låter bra. Å alla tycker ju olika inom den frågan.

En bra inspelning är när det låter bra, och alla är överens om det skulle jag säga då 😉

Håller med Majken och Dumb Dan fullt ut! Tekniken ska alltid vara en hjälpreda. Om man någonsin upptäcker att en bra mickplacering är allt man behöver så ska det också vara allt. Behöver inte sången komprimeras fast man "ska" göra så, gör inte det då. Enkelt, men svårt att ta till sig märker man allt för ofta.

Edit: Kvalitén.. ehm.. det finns nog inget så obetydligt och överskattat som kvalité, tekniskt sett.. men det kan ju vara behagligt ibland?

/David

Precis! Jag upplever och tror att vissa "grepp" görs mest för att "jag har alltid gjort så", trots att det inte alltid behövs. 🙂

Edit: Kvalitén.. ehm.. det finns nog inget så obetydligt och överskattat som kvalité

vi ska se om svenska hi-fi-sällskapet och engelholmsaudio håller med dig 😄

Jag blir glad när jag läser den här tråden. Riktigt glad! 🙂

Håller inte med, så klart. 😉 Brist på kvalite i ljud och musik har delvis bidragit till att musik konsumeras likte tuggumi - man har det samtidigt som man gör något annat, men man tänker inte på det...man bara konsumerar. Kanske därför så få är villiga att betala för tuggu...jag menar musiken? 😱

Glider in lite sent med mitt bidrag … men en bra inspelning tycker jag ska smickra och stå i samklang med den musik som ska spelas in. Ibland innebär det att man gör en väldigt "ren" och närmast dokumentär inspelning, där man så naturtroget som möjligt fångar musiken. Ibland kan det innebära att man gör inspelningen på en skräpig diktafon. I det senare fallet blir alltså teknikern delaktig i det kreativa arbetet, och gör kreativa val som hon/han anser framhäver och förstärker musikens/textens budskap. I det förra fallet anser sig teknikern inte ha något att tillägga på det kreativa planet.

Hälsningar

/Henrik

[HeHå]

Itzhak har rätt, det är rätt så vanligt att man tycker så. Inget unikt direkt.

Själv anser jag tiden och "lyssningstrött" är viktigare. Att inte inspelningen avslöjar för mycket tidens tand. Kan jag lyssna på det igen om 10 år utan att tycka att något borde göras om eller "remastras"? Har de använt för mycket av dåtidens "effect of the day"?

Det kan man t ex bara avgöra om sisådär 10 år.

Ta t ex vilken inspelning som helst ifrån skivbolaget ECM.

Som specialiserade på lite akustisk jazz med elektriska inslag, av det mer intima slaget. Nu är ju jazz inte allas bag, men när man sätter på en platta ifrån skivoblaget ECM ifrån sent 70-tal tidigt 80-tal tror folk att det var inspelat igår.

Enligt kännare lär det vara det enda skivbolaget som aldrig behöver släppa några "remasters" - lite väl kaxigt uttalande tycker jag - och att norrmannen Jan-Erik Kongshaug räknas som ljudteknikernas ljudtekniker. Men jag tycker mer han har en smak som sätter rummet främst. Akustiken håller honom sällskap. Väldigt skicklig att inte spela in för mycket fasfel i t ex trummickar. Han gör det rätt direkt, och använder olika mickar som en slags EQ teknik istället för att fixa i efterhand.

Inte allas grej dock, men det mesta låter mycket vacker och behagligt utan att vara insmickrande. Även efter 10 år.

/He Ha

[EngelholmAudio]

Itzhak har rätt, det är rätt så vanligt att man tycker så. Inget unikt direkt.

Själv anser jag tiden och "lyssningstrött" är viktigare. Att inte inspelningen avslöjar för mycket tidens tand. Kan jag lyssna på det igen om 10 år utan att tycka att något borde göras om eller "remastras"? Har de använt för mycket av dåtidens "effect of the day"?

/He Ha

Precis - att inte använda The Flavour of the Month är en integritet som man nog bör ha som inspelningstekniker.

[brojd]

Inspelningsteknikerns uppgift är att se till att inspelningen hamnar på tape/disk samt att se till att inga oönskade missljud uppstår.

Producentens uppgift är att se till att musikerna trivs med inspelningen och presterar bra.

Mixarens uppgift är att få skiten att låta bra i din hemstereo/bilstereo.

Masteringsteknikerns uppgift är att förstöra allt som artist/tekniker/producent och mixare försökt att uppnå.  😄

...utan att lägga nån värdering i Masterteknikerns jobb, va?!? 🙁

Borde det inte vara samma kille/tjej/gubbe hela vägen?

I vissa fall är det bara en och samma hela vägen.

Men det vanligaste misstänker jag är att Tekniker/Producent och ev mixare är en och samma person.

Men så var det den där Masteringsteknikern igen.... 😉

[Henrik Andersson Vogel]

Itzhak har rätt, det är rätt så vanligt att man tycker så. Inget unikt direkt.

Själv anser jag tiden och "lyssningstrött" är viktigare. Att inte inspelningen avslöjar för mycket tidens tand. Kan jag lyssna på det igen om 10 år utan att tycka att något borde göras om eller "remastras"? Har de använt för mycket av dåtidens "effect of the day"?

/He Ha

Precis - att inte använda The Flavour of the Month är en integritet som man nog bör ha som inspelningstekniker.

Det där är lite både-och, tycker jag. På ett sätt tycker jag inte att det definitionsmässigt är fel om musik låter daterad. Sådär lät det då, såhär låter det nu. Samhället ändras, vi ändras och det är inte konstigt om musiken speglar detta. Jag har liksom inte lust att sitta och försöka oroa mig för vad jag ska tycka om 20 år eller ens i nästa vecka. Frågan är om det ens är möjligt att göra något som inte är daterat.

En annan fråga är om inte själva den idén att man bör göra något bestående är daterad?! 😄

Hälsningar

/Henrik

[brojd]

En annan fråga är om inte själva den idén att man bör göra något bestående är daterad?! 😛

😲

[HeHå]

Itzhak har rätt, det är rätt så vanligt att man tycker så. Inget unikt direkt.

Själv anser jag tiden och "lyssningstrött" är viktigare. Att inte inspelningen avslöjar för mycket tidens tand. Kan jag lyssna på det igen om 10 år utan att tycka att något borde göras om eller "remastras"? Har de använt för mycket av dåtidens "effect of the day"?

/He Ha

Precis - att inte använda The Flavour of the Month är en integritet som man nog bör ha som inspelningstekniker.

Det där är lite både-och, tycker jag. På ett sätt tycker jag inte att det definitionsmässigt är fel om musik låter daterad. Sådär lät det då, såhär låter det nu. Samhället ändras, vi ändras och det är inte konstigt om musiken speglar detta. Jag har liksom inte lust att sitta och försöka oroa mig för vad jag ska tycka om 20 år eller ens i nästa vecka. Frågan är om det ens är möjligt att göra något som inte är daterat.

En annan fråga är om inte själva den idén att man bör göra något bestående är daterad?! 🙁

Hälsningar

/Henrik

Nej men man kanske undrar stilla varför man inte - kan med - viss musik ifrån 80-talet idag som man skulle DÖTT för då? Du vet inte varför, låten och artisten är bra, men har det inte blivit lite väl överproducerat? Chorus som man blir sjösjuk av? Något annat som tidens tand har naggat lite väl mycket i?

Alltså, man kan bara avgöra vad som är bra inspelning efter ett bra tag. Det som du inte tröttnar på. Glöm inte att duktiga singer songwriters som har gjort världens bästa låtar, kan bli ack så förstörda utav klåfingriga tekniker/producenter. Oavsett hur mycket känsla och engagemang och inlevelse det kommer ifrån artisten.

Idag tror jag "maximising" effekten kommer att bära tidens tand. Folk kommer i framtiden att hata det eftersom de blir "lyssningströtta" väldigt fort. Jag själv intresserar mig väldigt mycket idag för s.k. transienter och fasfel. Det gjorde jag inte förr. Det var mer djup och tredimensionell ljudbild jag var ute efter. Men idag är det att mycket är inspelat bra direkt ifrån början. Transienter är t ex alldeles i början av en ton, eller slag på cymbal eller ett s eller konsonant i en sång. Att sådana grejor sticker ut, och inte drunknar i mixen. Vissa dränker sånt i chorus och reverb. Typ så här: oavsett hur långt fram eller bak i mixen något instrument eller röst är, så skall det höras, eller åtminstone skall man lägga märke till det.

I alla andra sammanhang kallas detta för "välartikulerat". Om ni har ekonomiska resurser eller ett helt tjog med mickar till förfogande, ta t ex och spela in exakt samma grejor med dynamiska mikrofoner, och sedan gör om samma sak med kondensatormickar så får ni höra skillnaden ... 😲 Bara ett exempel!

Men till syvende og sist är det en smaksak detta också. Jag själv använder så lite efterhands EQ som möjligt. Ni får använda vad ni vill, slutresultatet är det som är viktigast.

Om du tar Itzahks tidigare inlägg, och du kan fortfarande lyssna på inspelningen idag efter 10-20 år - dvs att inspelningen inte är i vägen för din upplevelse

- då är det en bra inspelning. Om du börjar tänka på eller fundera på inspelningen överhuvudtaget, när du hör en låt, har någon gjort något galet under processens gång.... 😛 Oavsett hur ny eller gammal låten är.

[EngelholmAudio]

Idag tror jag "maximising" effekten kommer att bära tidens tand. Folk kommer i framtiden att hata det eftersom de blir "lyssningströtta" väldigt fort. Jag själv intresserar mig väldigt mycket idag för s.k. transienter och fasfel. Det gjorde jag inte förr. Det var mer djup och tredimensionell ljudbild jag var ute efter. Men idag är det att mycket är inspelat bra direkt ifrån början. Transienter är t ex alldeles i början av en ton, eller slag på cymbal eller ett s eller konsonant i en sång. Att sådana grejor sticker ut, och inte drunknar i mixen. Vissa dränker sånt i chorus och reverb. Typ så här: oavsett hur långt fram eller bak i mixen något instrument eller röst är, så skall det höras, eller åtminstone skall man lägga märke till det.

I alla andra sammanhang kallas detta för "välartikulerat". Om ni har ekonomiska resurser eller ett helt tjog med mickar till förfogande, ta t ex och spela in exakt samma grejor med dynamiska mikrofoner, och sedan gör om samma sak med kondensatormickar så får ni höra skillnaden ... 😲 Bara ett exempel!

Bra inlägg med synpunkter som sammanfaller med mina.

Jag upplever det som en osäkerhetsgrej att man skall "få fram alla instrument" istället för att ta ett beslut och ställning till att *såhär skall det vara*. I verkligheten har ju inte alla instrument samma framträdande roll. Och visst f-n hör man bakomliggande instrument redan med en vettig anläggning.

[HeHå]

Idag tror jag "maximising" effekten kommer att bära tidens tand. Folk kommer i framtiden att hata det eftersom de blir "lyssningströtta" väldigt fort. Jag själv intresserar mig väldigt mycket idag för s.k. transienter och fasfel. Det gjorde jag inte förr. Det var mer djup och tredimensionell ljudbild jag var ute efter. Men idag är det att mycket är inspelat bra direkt ifrån början. Transienter är t ex alldeles i början av en ton, eller slag på cymbal eller ett s eller konsonant i en sång. Att sådana grejor sticker ut, och inte drunknar i mixen. Vissa dränker sånt i chorus och reverb. Typ så här: oavsett hur långt fram eller bak i mixen något instrument eller röst är, så skall det höras, eller åtminstone skall man lägga märke till det.

I alla andra sammanhang kallas detta för "välartikulerat". Om ni har ekonomiska resurser eller ett helt tjog med mickar till förfogande, ta t ex och spela in exakt samma grejor med dynamiska mikrofoner, och sedan gör om samma sak med kondensatormickar så får ni höra skillnaden ... 😛 Bara ett exempel!

Bra inlägg med synpunkter som sammanfaller med mina.

Jag upplever det som en osäkerhetsgrej att man skall "få fram alla instrument" istället för att ta ett beslut och ställning till att *såhär skall det vara*. I verkligheten har ju inte alla instrument samma framträdande roll. Och visst f-n hör man bakomliggande instrument redan med en vettig anläggning.

Nja, få fram alla instrument... eller inte. Osäkerhetsgrej?! 😲

Så här då menade jag:

Den engelska tidningen Digital Music Maker hade för ett tag sedan ett stort mix/mastringsnummer, med medföljande CD, och utmärkta tutorials.

De tog bl a fram vikten av att istället för att lägga till en massa Eq för att få t ex gitarrerna att höras, så använde de borttagande av EQ på gitarren för att inte störa med andra instruments frekvenser. När man hörde på ensam gitarr på solotracket, lät den för jävligt, den var tunn o s v.

När man hörde på bara trumtracket, så lät det också lite skumt. lite fattigt här och där, men tillsammans med gitarr och allt annat så "kickade tracksen ass!". trummorna lät bättre. gitarren likaså. Men jag tror alla här på forumet är medvetna om detta, inget nytt direkt.

Men de menade att skär man bara bort frekvenser ifrån de instrument som ligger och stör varandra, får man fram en mer välartikulerad ljudbild där vart och en av instrumenten hörs tydligare, utan att ha "mixat fram" dem med volymkontrollen, för att de skall höras. Man gör ofta misstaget att höja volym för att man inte hör något enstaka - Everything louder than everything else principen - Man tror att man skall spela in varenda kanal med så bred frekvensgång som möjligt - lite brus som möjligt bla bla bla - och senare i mixen ha alla frekvenser med, på alla instrument.

Deras motto var att hellre skära än lägga till. Men men men, detta är teknikaliteter.

Jag menar fortfarande - att om man överhuvudtaget börjar fundera på inspelningen vare sig positivt eller negativt - så är inspelningstekniken i vägen för själva upplevelsen av låten. En bra inspelning skall inte få dig att tänka på annat än låten ... man skall inte bry sig liksom.

Har ni någonsin varit på bio och undrat "va fan va kasst filmat den här filmen var?"

Eller "Fan va bra filmat..."

Ni tycker nog antingen filmen var bra eller dålig. Eller mittemellan. Basta. Sedan skiter ni nog i fullständigt om de använt Panavision 40 gigapixelkamera, och 100 st 1000w Xenonlampor 4-5 km bort. Eller hur?

Själv skulle jag ha väldigt svårt för en person som sa "Sagan om ringen" trilogin var kass, för att de inte filmade med - insert you favorite technique here.

Han skulle inte vara trovärdig helt enkelt.

[unbornichen]

Har ni någonsin varit på bio och undrat "va fan va kasst filmat den här filmen var?"

Eller "Fan va bra filmat..."

Ni tycker nog antingen filmen var bra eller dålig. Eller mittemellan. Basta. Sedan skiter ni nog i fullständigt om de använt Panavision 40 gigapixelkamera, och 100 st 1000w Xenonlampor 4-5 km bort. Eller hur?

Jo.

Jag är ungefär lika facinerad av foto som musik, så jag brukar fundera väldigt mycket över hur kasst/bra filmat det är.

[EngelholmAudio]

Har ni någonsin varit på bio och undrat "va fan va kasst filmat den här filmen var?"

Eller "Fan va bra filmat..."

Ni tycker nog antingen filmen var bra eller dålig. Eller mittemellan. Basta. Sedan skiter ni nog i fullständigt om de använt Panavision 40 gigapixelkamera, och 100 st 1000w Xenonlampor 4-5 km bort. Eller hur?

Själv skulle jag ha väldigt svårt för en person som sa "Sagan om ringen" trilogin var kass, för att de inte filmade med - insert you favorite technique here.

Han skulle inte vara trovärdig helt enkelt.

Njäe, men generellt sett håller bilden på biografen mycket hög kvalite, medan ljudet på allas våra cdskivor i det närmsta blir sämre och sämre.

Det du skall jämföra med är inte bio utan istället en bra respektive dålig bildkvalite, sunkig VCD mot fullödig högupplöst blablabla-bildformat.

Idag kommer ljudkvaliten ivägen för musiken. Vad görs fel? Vet vi vad en "bra inspelning" ens är?