Är det något i refrängens melodi som "skaver"?

[Emelie Gabriella]

Hej musikvänner!

Jag har en liten visa som komponerades för flera år sedan. Den skrevs när min helt fantastiska (!) gammelmormor somnade in, 93 år gammal och en av mina allra största idoler. Men det är en ganska ljus visa, trots omständigheterna när den skrevs. Nu är grejen att min mor har börjat fråga om jag skulle kunna spela in den till familjen, för de gillar texten. Jag är personligen ganska nöjd med texten, den är liksom var den behövde vara precis då och det vill jag inte peta för mycket i. Men däremot tycker jag något skaver i refrängen. Kanske är det ackordföljden, kanske att melodin liksom aldrig riktigt lyfter. Jag vill som sagt inte ändra text, men melodi eller ackord kan jag tänka mig göra om - och därför lägger jag ut en enkel inspelning (till och med enklare än vanligt - nu har jag gått till ljudspår på mobilen:D) och ber er om lite råd. Ni brukar vara så kloka 🙂

https://soundcloud.com/user-985087152/nu-har-solen-sankt-sig-over-taken/s-moUNj

Vad säger ni? Känns det som man väntar på något i refrängen liksom?

 

Godnatt nu trots att solen ej har sänkt sig över taken,

trots att sommarn än är vaken

Sov gott och dröm, varmt och ljust

I doften av viol och ros, till tonerna av visor, där finner du din frizon

sov gott och dröm om en sång

Ref:

I drömmens trygghet finner du behövlig vila,

En varm och öm hand mot din kind

Så många minnen och tacksamt sparar jag på mina

Medan sommarn än är vaken

Vers:

Så många som berörts som mötts,

av den ungdomliga glädjen,

tänk så många som bär med den!

Sov gott och dröm om en sång.

Ref

I drömmens trygghet finner du behövlig vila,

En varm och öm hand mot din kind

Så många minnen och tacksamt sparar jag på mina

Medan sommarn än vaken,

Nu har solen sänkt sig över taken

Redigerat 17 maj 2018 av Emelie Gabriella

[JEvaldsson]

Det som jag upplever som "skavande" i refrängen är att det går från C till D med F# i basen och sen tillbaka. Intervallet C till F# är det så kallade djävulsintervallet vilket ofta skapar en skavande känsla. Sen att upprepa denna växling plockar fram det skavande ytterligare. Det kan finnas en poäng att det skaver lite, att det är en intressant krydda, men kanske att det ska användas mer restriktivt?

För att få refrängen att lyfta ytterligare kan du prova ett högre läge för ackorden. Samma sak i melodin, vissa fraser kan passa bra i högre läge, särskilt om det är nåt ställe där det passar med en högre ton än det omfång du använder i versen. Omfångsmässigt ligger vers och refräng väldigt lika, så det kan ge effekt att få dem att skilja sig mer. 

Sen kan det vara övergången till refrängen som är problemet? Hör inte exakt men det låter som att versen slutar på ett C, vilket ju är samma ackord som refrängen börjar på? Blir lite monoton känsla 

[Emelie Gabriella]

1 timme sedan, JEvaldsson säger:

Det som jag upplever som "skavande" i refrängen är att det går från C till D med F# i basen och sen tillbaka. Intervallet C till F# är det så kallade djävulsintervallet vilket ofta skapar en skavande känsla. Sen att upprepa denna växling plockar fram det skavande ytterligare. Det kan finnas en poäng att det skaver lite, att det är en intressant krydda, men kanske att det ska användas mer restriktivt?

För att få refrängen att lyfta ytterligare kan du prova ett högre läge för ackorden. Samma sak i melodin, vissa fraser kan passa bra i högre läge, särskilt om det är nåt ställe där det passar med en högre ton än det omfång du använder i versen. Omfångsmässigt ligger vers och refräng väldigt lika, så det kan ge effekt att få dem att skilja sig mer. 

Sen kan det vara övergången till refrängen som är problemet? Hör inte exakt men det låter som att versen slutar på ett C, vilket ju är samma ackord som refrängen börjar på? Blir lite monoton känsla 

 

Stort tack för att du tog dig tid att lyssna och ge konkreta och bra råd! Jag uppskattar verkligen det! Har aldrig hört uttrycket ’djävulsintervallet’ förut, men det faller verkligen på plats - det är definitivt tongångar som skaver här. Ska vara försiktig med det framöver om jag faktiskt inte är ute efter något som bryter av ordentligt. 

Tror min initiala tanke var att refrängen skulle upplevas som en vaggande, kanske till och med nedsaktad, passage. Men har alltid känt att resultatet blev fel i praktiken. Jag ska fundera på hur jag uppfyller både - ger känsla av en ljus godnattsång men samtidigt bryter mer mot vers.

övergången vers till refräng är ett C med D i basen, där man släpper D och går helt till C när refrängen börjar. Så det blir C/D, C, D/C. Schematiskt snyggt, men inte klockrent i sammanhanget ?

Igen, stort tack! 

[BDBergius]

Fin visa! 

Håller kanske med om att det är något som "fattas" i refrängen, framför allt i början av refrängen.

Tycker inte det känns helt som förminskad kvint ("djävulsintervallet")? Men så har inte jag perfekt gehör heller! 🙂 

Jag skulle se på tredje och fjärde ackordet. Kanske går att byta nåt av dom så att du både behåller vaggvisekänslan och får lite mer lyft i refrängen. 

Tycker ändå absolut att det funkar som det är, känns rofyllt och behagligt.

[Emelie Gabriella]

5 timmar sedan, BDBergius säger:

Fin visa! 

Håller kanske med om att det är något som "fattas" i refrängen, framför allt i början av refrängen.

Tycker inte det känns helt som förminskad kvint ("djävulsintervallet")? Men så har inte jag perfekt gehör heller! 🙂 

Jag skulle se på tredje och fjärde ackordet. Kanske går att byta nåt av dom så att du både behåller vaggvisekänslan och får lite mer lyft i refrängen. 

Tycker ändå absolut att det funkar som det är, känns rofyllt och behagligt.

Jag fick googla djävulsintervallet nu. Förstår jag det hela rätt är det när man tex använder C och Fiss tillsammans, vilket jag uppfyller exakt genom ett D med C i basen (andra ackordet i refrängen just nu). Används tydligen ofta i skräckfilmer, vilket är lite det motsatta jag försökte uppnå i min stillsamma visa ? nu har jag lärt mig något nytt! 

Tror jag fått vad jag behövde för att komma vidare. Ska fila på ackordföljd samt melodi i refrängen och undvika djävulsintervallet. Tusen tack för feedback och råd! 

 

[ostfisk]

Inget direkt djävulsintervall här, snarare lydisk skala. Ackordföljden C till D med C i basen används flitigt i filmmusik och skapar en väldigt skön känsla tycker jag, lite nostalgisk och upplyftande. Ingen skräckfilmskänsla! Tror att det snarare är melodin skaver lite med toner som inte passar in i ackorden. På "hand" sjunger du ett B till ackordet C/D tex.

Sen tror jag att du inte skall gå tillbaka till C igen utan låta D med C i basen leda vidare och lyfta till ett nytt ackord. Upplever att refränger är lite mjäkig just att det tuggar på lite. Så typ C -> D/C -> ?. Och sen när det upprepas (Så många minnen...) att du börjar på ett annat ackord än C. Detta var min upplevelse i alla fall!

Redigerat 19 maj 2018 av ostfisk

[Emelie Gabriella]

35 minuter sedan, ostfisk säger:

Inget direkt djävulsintervall här, snarare lydisk skala. Ackordföljden C till D med C i basen används flitigt i filmmusik och skapar en väldigt skön känsla tycker jag, lite nostalgisk och upplyftande. Ingen skräckfilmskänsla! Tror att det snarare är melodin skaver lite med toner som inte passar in i ackorden. På "hand" sjunger du ett B till ackordet C/D tex.

Sen tror jag att du inte skall gå tillbaka till C igen utan låta D med C i basen leda vidare och lyfta till ett nytt ackord. Upplever att refränger är lite mjäkig just att det tuggar på lite. Så typ C -> D/C -> ?. Och sen när det upprepas (Så många minnen...) att du börjar på ett annat ackord än C. Detta var min upplevelse i alla fall!

Och nu har jag googlat lydisk skala ? alltså, blir så impad över den tekniska nivån här på forumet. Detta är ju drömmen för någon som mig som spelar på gehör/känsla. 

Tack för konkreta handfasta råd! Känner att jag fått mycket kött på benen för att komma vidare.