Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2018 (alias Längstah)


CHAE

Recommended Posts

Annons
8 minuter sedan, slejnard säger:

Eldar å solen skiner 

 

BD8A346D-50C2-457B-AA5D-E19DA1A7D6D1.png

Kommer att tänka på Dan Andersson:

"Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst, vik, bekymmer ur snöhöljda bo!"                                                                                                                 

Redigerat av Vesuvius
Link to comment
Dela på andra sajter

5 timmar sedan, Algotezza säger:

Om det bara vore  visuellt. Ska ju gå att äta också.

 

Varför inte en ljudtårta fylld med örongodis?

bomullspinnar-300st-topz.jpg?

1 timme sedan, Neosus säger:

Har skottat bort en halvbesvärlig praktikant. NU får det vara slutsnöat! 

 

Jåh! 

😳

1 timme sedan, ewroL säger:

148ismb.jpg

Det finns sprickor och skuggor på vita väggar och snart skall där finnas
fler sprickor och fler skuggor och slutligen finns inga vita väggar.
Det är ålderdomen. Den flyter i mina ådror som vatten korsat av jämmer.

Alla frågor skall upphöra. En sen sol tynger mina orörliga händer
och till min stillhet når mjukt och samtidigt, som ett enda ämne, tänkandet och dess försvinnande.

Förlusterna glöder, Antonio Ganomeda 2003

Link to comment
Dela på andra sajter

Apropå text...

Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst,
vik, bekymmer ur snöhöljda bo!
Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst,
här är helg, djupt i skogarnas ro!

Sjung, Björnbergs-Jon ur din fullaste hals
om kärlek och rosor och vår!
Stäm fiolen, Brogren, och spela vals
för spökblåa, månlysta snår!

Under stjärnornas glans flyger nattens dis
som ett sus över barkhöljt tak,
och det tjuter i Lammeloms sprickande is,
där det stöper från öppen vak.

Det är mil efter mil till lador och hus
där frosten går tjurig vid grind,
här är lustigt i stockeldens gula ljus,
som darrar i nattens vind.

Du är fager, Brogren, i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol,
för mat och för brännvin du glömt all nöd,
och din panna är ljus som en sol.

Och Jon, där du sitter vid grytan din,
en baron i din mollskinnsskrud,
se fast åren ha garvat ditt sega skinn,
i ditt sot är du ung som en gud!

Och Vargfors-Fredrik, du skrattande man,
som vill alla uslingar väl -
kom, sjung om din ungdoms synd, om du kan,
och en skål för din gossesjäl!

Och när morgonens stjärnor blekna och dö
och när ångorna stelna till is,
och när dagningen skälver på myr och sjö
vi sova på doftande ris.

Då sova vi alla på granris tungt
och drömma om bleka mör
och snarka och vända oss manligt och lugnt,
medan elden falnar och dör.

-Dan Andersson

Link to comment
Dela på andra sajter

1 timme sedan, Neosus säger:

Apropå text...

Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst,

Ja, den var det ju.

Förstod mig inte på det där med sotiga bröst när jag var grabb. Undrade varför dom inte tvättade av sig. Samtidigt fick hela vår familj åka till dispensären en gång om året för lungröntgen eftersom farsan hade haft TBC.

Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.