Jump to content
Annons

Elvis recording gear?


Guitar Nilsson

Recommended Posts

Funderar ofta på vad de hade för studiogrejer när Elvis sjöng i studio. Vissa gamla inspelningar har ju ett sångljud som överträffar allt jag hört. Det sitter ju förstås till 90% i Elvis röst, men det vore kul att veta ändå, bara för ljudnörden i mig.

Hittade den här 1.22 minuter korta balladen "In My Way" nyss, har aldrig hört den förr. Blev helt knäckt o grät en skvätt för det är så fint. LPn heter "Elvis For Everyone". Filmmusik?

https://open.spotify.com/track/4tP9ok5fgvS30BZGOG8QQx

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Hittade lite surr om saken:

https://www.gearslutz.com/board/so-much-gear-so-little-time/723793-elvis-presley-vocal-chain.html

Här står det fina grejer, o gamla bilder. Rena pornon

http://www.scottymoore.net/studio_sun.html

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, filmmusik. "Vild In The Country" eller "Vild Ung Man" som den prompt skulle översättas till. Filmen är inspelad runt 1961, en bit efter att Sun sålde Elvis så inspelningen är förmodligen gjord i någon av RCA:s studios om vi ska vara petimäter noga. Men visst är rösten magnifik!

Han kunde sjungit in i en potatis och resultatet hade varit lysande. I låten du visar upp är den dessutom avskalad och i sin nakenhet tillsammans med endast en plinkande gitarr. Inte så många låtar görs så där avskalade längre.

Efter 72-73 började rösten dock gå ner sig kan jag tycka, pga mannens ökande förkärlek till kemiska substanser. Har för mig att han gjorde sin sista studiosväng runt -75 ett par år innan han slutligen tystnade.

Väldans fina bilder från gamla Sun studios! Kul att den trots allt är hyfsat välbevarad än idag (även om original prylarna finns i ett museum idag) då den varit mycket saker efter den såldes en gång i tiden. Barberare, dykarbutik mm.

Vah..? Gamla hårdrocksspjuvern DoL vet lite om Elvis!? Ja, Elvis är en av inspirationskällorna/anledningarna att jag började. Lyssnade bl a mycket på morsans gamla Elvis skivor som liten knott. Sjöng Elvis låtar på någon svärmorsas födelsedag en gång i tiden också ☺️

Ja, djävlar... :rolleyes:

Redigerat av Dark Of Light
Link to comment
Dela på andra sajter

När det knappt fanns några olika g

Ljudgrejer alls att välja på o krångla kunde de lägga allt krut och tankar på arr o framförande. Har läst nånstans att Elvis aldrig sjöng in en enda låt utan att bandet spelade live samtidigt. Inga pålägg...

Link to comment
Dela på andra sajter

 Har läst nånstans att Elvis aldrig sjöng in en enda låt utan att bandet spelade live samtidigt. Inga pålägg...

Här är en länk till en artikel om hur man spelade in Elvis i början på sjuttiotalet där det sägs att han brukade spela in sången ihop med bandet. Jag antar att man måste ha kört en del pålägg vid den tiden dock. Änglakörer och dylikt.

http://www.mixonline.com/news/profiles/classic-track-elvis-presley-burning-love/366396

Link to comment
Dela på andra sajter

En grej är nog att han sjunger rätt tyst = man gainar upp sången och har den hög i volym i mixen.
Preamparna förr i tiden hade lägre ohm ofta, vilket leder till ett närmre och djupare ljud samtidigt. Vet inte varför inte moderna preamps också har det.

Sen har han ju en väldigt rik röst

Redigerat av Casperfren
Link to comment
Dela på andra sajter

Med risk att pissa i dopfunten så måste jag säga jag inte precis tyckte det tekniskt sett lät nåt vidare alls. Väldigt 70-tal med massivt brus & smalt register. Det är inte svårt alls att spela in idag så länge "nära nog" är gott nog - vill man ha alla artefakter som ap-gammal rullbandare, pre-amps, och gravyrer har så blir det till att leta i den dyra lådan - men viktigast här är micken. Jag har sett Neumann-mickar på rätt nivå gå för närmare 100 lapp, men jag kan tänka mig att en vanlig nyproduktion för sketna 20 skulle ge ungefär samma fina resultat genom en såpass muggig signalkedja.

Allt var state of the art på sin tid, men tiden är obarmhärtig.

Det skumma är dock, det här är ifrån 70-talet, och det är väldigt grötigt. Lätt att säga att "sakerna inte var bra på den tiden", men det var de utan tvekan, det var framför allt inspelningsmedierna som sög. Detta till trots, mitt första jobb som masteringtekniker i egen studio var en revyartist som gjorde sitt sista framträdande på gamla Lorensberg här i Göteborg 1956 innan det revs, med Tage Danielsson som ljudtekniker (stod inte Tage på tejparna, det stod nåt i stil med "Plupp" eller "Klupp" eller nåt. Ingen aning om varför han inte signade dem med eget namn). 1999 var dessa tejpar 43 år gamla, och lät grymt! Visst, med samma öron och utrustning som idag så hade jag kanske hittat grejer att gnälla på, men faktum kvarstod att det var klart & tydligt, förvånansvärt brusfritt, och väldigt bra både dynamik och omfång!

Jag fattar inte hur en artist som Elvis, någon som ligger på en nivå inte ens Karl Gerhard kunnat drömma om & dessutom i studio no less, har ett sound som inspelat genom ett SoundBlaster 1-kort idag....

Link to comment
Dela på andra sajter

Här är en länk till en artikel om hur man spelade in Elvis i början på sjuttiotalet där det sägs att han brukade spela in sången ihop med bandet. Jag antar att man måste ha kört en del pålägg vid den tiden dock. Änglakörer och dylikt.

http://www.mixonline.com/news/profiles/classic-track-elvis-presley-burning-love/366396

Awesome! Förklarar en del :-)

Link to comment
Dela på andra sajter

Awesome! Förklarar en del :-)

Ja! Så jäkla kul att läsa. Att han aldrig satt med när det var dags att mixa! Elvis var nog märklig. Men det kanske var fler stjärnor som gjorde lika? De flesta ville nog ha med sina åsikter. Produktionsbolagen borde ha insett att eftersom Elvis var en så grym sångare och musiker, borde hans kunnande varit en stor hjälp som sidekick vid mixandet.

Men han var väl knepig på flera vis; det första lilla bandet med Scotty Moore och vad de nu hette, de blev ju plötsligt bara bortkopplade av managern Parker, att Elvis fann sig i det?

Elvis hatade knark, och hade av nån av USAs presidenter fått en sheriffstjärna för att på nåt vis medverka i kampen mot knark. Att han själv knarkade sönder sig till döds fattade han nog inte. Där finns det väl liknelser med Michael Jackson. Så sorgligt onödigt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hittade den här artikeln om hur det kom sig att man spelade in "From Elvis in Memphis", producerad av Chips Moman 1969. Den handlar inte om studioutrustning, utan mer om hur man tänkte när det gällde att göra plattan, och att välja låtar mm, men också om Presleys insatser i studion.

Det är lite märkligt att den här skivan som av många ses som Elvis Presleys återkomst från film- och gospelträsket, och en av hans bästa, inte kom högre än plats 13 på Billboardlistan.

http://www.elvis.com.au/presley/reinventing-elvis-memphis-1969.shtml

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, Elvis var en märklig man på sitt sätt. Verkade så ointresserad av det tekniska efterspelet. Men sett från drogperspektivet vad det nog inte så konstigt. Han hade hållit på med piller sedan han blev känd, dels för att orka med turnéerna dels för att varva ner. Han identifierade sig aldrig som smutsig knarkare, de höll ju på med sprutor. Något som Elvis inte använde förrän en bit in i 70-talet.

Det finns otaliga historier på nätet just om Elvis besök hos Nixon i Vita Huset och bilderna finns ju kvar. Det ironiska att han var hyfsat påtänd vid besöket. Han samlade på sheriff stjärnor, hade deputy/vice sheriff status i många stater som någon slags heders polis med alla rättigheter.

Översten hade kommersiell kontroll över Elvis, något som Elvis fann sig i. Mest för att slippa tråkiga business deals som han sällan förstod sig på. Då fanns ju tid till annat, som att jaga kjoltyg, droga och busa runt... eller sjunga för den delen. Att då bli ombedd att göra sig av sina gamla komp-kompisar för att kunna sälja mer och bredda karriären mot större turnéer och filmer var nog inte så svårt. Money talks...

Comebacken -69 blev en succé. Skivan From Elvis in Memphis sålde märkligt nog inte så stora volymer just då (platinum ska man väl inte förakta?). Men vi ska komma ihåg att vid denna tid var Elvis allmänt en föredetting i allmänhetens ögon. En relik från det förgångna som höll sig krampaktigt aktuell med strandfilmerna. Det tog lite tid innan rockkungen var tillbaka kan man tänka sig.

Just rock´n rolleriet höll inte så länge heller då Elvis började dra åt det sentimentala hållet i sina låt val i takt med att formen gick ner sig. De gamla rock samt filmlåtarna spelades snabbt som pliktskyldigast förbi i live seten som höll samma format och i stort sett samma låtar hela -70 talet genom.

Redigerat av Dark Of Light
Link to comment
Dela på andra sajter

Han " fjantade" sig lite igenom vidsa låtar live. Synd.

Men mycket han gjorde är ju bättre än allt. Världens bästa låt och inspelning för mig är Are you lonesome tonight, orginalet. När han påtänd skrattar sig igenom.låten live är hemsktbeklämmande. Tyvärr tycker väl de flesta puckon att den är bäst.

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

När han påtänd skrattar sig igenom.låten live är hemsktbeklämmande. Tyvärr tycker väl de flesta puckon att den är bäst.

Ja de älskar den. Fattar inte att man kan gilla när man sabbar hela låten på det viset. Sen fattar väldigt få att han var påtänd också.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 9 månader senare...

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.