Hur kan ens kreativitet komma till nytta?

[Lill-Gurkan]

Jag utvecklade i samband med fyra års musikstudier en väldigt stark social musikidentitet. Jag har dock sedan jag avslutade mina musikstudier kommit bort från musiklivet, då jag inte har uthålligheten att aktivt marknadsföra mig och söka spelningar. För tillfället musicerar jag bara hemma. Dels så spelar jag in en skiva i min hemstudio och dels så kommer det en basist hem till mig och repar med mig på söndagar. De "riktiga" musikerna, det vill säga de som är ute och giggar är jag inte på samma nivå som längre, det vill säga de har kommit upp sig i gigghierarkin och medverkar inte längre på mina inspelningar i egenskap av medmusiker utan i egenskap av hyrmusiker.

Jag har release för min skiva i september och funderar på om det ska bli det sista jag ger ut. För känslan som hela tiden infinner sig när jag försöker ta tag i marknadsföringen, är att det är destruktivt. Destruktivt eftersom konkurrensen gör att bekräftelsen för det mesta uteblir. Vad är meningen i att pracka på andra något som de inte behöver liksom? Jag vet ju hur trög jag själv är med att upptäcka ny musik. "Du måste lyssna på artisten X, hen är jättebra" är en mening som sällan funkar på mig. Jag kan bara ta till mig ny musik när jag själv är redo för det, och då sker det oftast genom att jag råkar höra någonting av en slump.

Kreativitet föder två behov för mig: Att få skapa och att få vara behövd för det man skapat. Jag funderar på om jag ska försöka hitta ett annat sätt än genom musiken för att få utlopp för det sistnämnda behovet, och om jag efter min release i höst i fortsättningen bara ska skapa musik för min egen njutnings skull. Att få följa en låt från första idé till färdigarrangerad, färdiginspelad, färdigmixad och färdigmastrad är någonting som får mig att känna mig väldigt levande.

"Så du ska alltså göra inspelningar där du betalar för pålägg, mix och mastering av låtar som du ändå inte ska ge ut?" säger du då.

"Ja. Ungefär som att vissa unnar sig en charter eller en massage", svarar jag då.

Men hur ska jag då få utlopp för det där andra behovet, att få vara behövd för min kreativitet? Jag har funderat på tre olika vägar:

* Bli duktig på att sy. Musik är någonting så abstrakt, subjektivt och personligt. Kläder är någonting konkret som man kan bära. Jag tänker att detta på något vis kan ge mig en ny identitet som kan fylla saknaden av den musikidentitet jag förlorat.

* Satsa på att bli arkitekt. Då får jag skapa någonting som andra behöver i form av hus. Problemet är att jag inte har så mycket CSN kvar och att arkitektutbildningen är femårig. Jag har räknat ut ett sätt att klara det: Extrajobba en helg i månaden. Ta ut en kandidat efter tre år och sedan jobba tre år på arkitektkontor som assistent, 3D- visualiserade eller CAD- ritare i tre år och spara för att sedan kunna läsa mastern. Det kommer alltså ta mig sammantaget tio år att bli arkitekt, och fram tills dess kommer jag att ha 8-9000 i månaden att leva på. =)

* Gå med i någon kör. Detta för att få tillbaka känslan av att vara del i en musikgemenskap som får komma ut och spela utan att jag själv behöver ansvara för det, och utan att riskera att bli bortvald för att jag inte lyckas fixa betalda spelningar åt de andra gruppen.

Jag vet inte vad jag ville med detta inlägg annat än att få skriva av mig. =)

[everlastingrecords]

Kan skriva mer sen men ville bara säga att du inte bör utgå från dig själv när du gör dig en bild av potentiella köpare av din musik. Har själv gjort det misstaget. Jag är en usel konsument av musik och därför inte alls målgruppen för min egen musik. Därför kan det vara värt att köpa in promotion av den anledningen. De vet var din målgrupp finns.

[Lill-Gurkan]

Intressant! Jag själv har fått uppfattningen att man bara kan köpa promotiontjänster om man redan har en viss framgång. Annars är man en (potentiell) förlustaffär. När jag har kollat runt på egen hand har jag bara hittat ett bolag som jobbar med okända artister. Men jag fick inte så seriöst intryck av dem. De var nästan omöjliga att få tag på över telefon och mail. Sedan ursäktade de sig, sa att det berott på sjukdom och tackade mig för att jag ändå ville ge dem en chans och sa att de tyckte att min musik "lät jättebra". Sen försvann de igen. :0

[AnthonyS]

Kreativitet uppfyller ett behov hos mig - att få skapa. Jag har aldrig förknippat det med bekräftelse. För mig är det två helt skilda delar av min existens.

Kan du hitta bekräftelsen du söker på andra sätt, och låta kreativiteten vara källan till ren skaparglädje?

[Dark Of Light]

Håller med ovanstående talare. Kreativiteten är viktigt för behovet av skapandet. Bekräftelsegrejen har jag liksom vuxit ifrån. Visst är det kul om någon händelsevis skulle tycka om det jag gjort/gör men jag går vidare i skapandet efter jag är klar med något och då känns bekräftelsen i efterhand för gamla grejer inte mer än småtrevlig.

Har också haft svårt för att göra musik eller sjunga för annat än för min egen skull. Det kommer med territoriet att man blir bedömd men det har aldrig varit drivkraften. Gillar man mig inte, fine. Gillar man mig, fine.

Depressioner har satt stopp för skapandet och det har varit en lång väg tillbaka (och är ännu). Det har varit en udda känsla att inte känna sig kreativ. Man har lagt energin på lagandet av själen istället. Kreativiteten kan dock vara en del av det också.

Annars är det ju en klassiker det där. Det som först är en kul hobby med kompisar byter skepnad till något en aning allvarligare för att sedan förvandlas till en kommersiell apparat fyllt med kontrakt och allvar. Att behålla den ursprungliga glädjen där är inte alltid lätt.

[Neosus]

Lill-Gurkan!! Har du nån musik man kan lyssna på? Man blir ju lite nyfiken.

[Lill-Gurkan]

Bandet är dock splittrat nu och nästa release kommer att ske under endast mitt soloartistnamn. 

AnthonyS och DarkOfLight: Jag instämmer med er båda.

Redigerat 12 juli 2023 av Lill-Gurkan

[Neosus]

Jäkla synd att bandet är splittrat! Det där låter riktigt bra! 🙂

[Lill-Gurkan]

Basisten har jag fortsatt att spela med i alla fall. 🙂