Har vi födda före 75 ett annat "tänk" i dagens digitala ljud-värld?

[Demonproducenten]

Bodde i en sjö? Du på min tid fick man vara glad om man fick bo på botten under sjön.

jahaja

ni hade minsann tak över huvet ni....

[BluesBoy]

jahaja

ni hade minsann tak över huvet ni....

😆 :lol:

[Guitar Nilsson]

Att slippa vinylen är perfekt. Hatade den även när inga altrnativ fanns

[Signia]

Har man varit med länge, även började tidigt i livet med något fackmässigt, då hänger man förstås på bättre senare i livet. Man har mer erfarenhet.

Vår modell att spela in musik är ju till största delen en utveckling av vad som fanns innan. En DAW har ju sitt flerkanalsupplägg för det är en imitation av flerkanalsbandaren t.ex. Har man jobbat analogt innan är det då förstås mycket lättare att förstå vad man använder och hur.

En ny person, ung, förstår inte vad det är man ser, och lär sig genom att känna sig fram utan att förstå hur det är tänkt. Det blir väldigt vildvuxna metoder då. Alla hittar sin egna väg, och berättar stolt hur man gör, medan de äldre som varit med himlar med ögonen i tysthet. 😛

arbetar själv stadigt på olika plattformar och fattar aldrig sånt här dravel 🙂

har man virus i sin studiodator har man ingen riktig och seriös studio

och även macar krånglar

Måste hålla med. Har använt mac tillräckligt mycket för att se detta med.

Det som verkar mer sant, är att "mac-talibaner" är betydligt mer försiktiga med vad dom gör med datorn, vilket ibland är skälet till varför man hamnat på mac. Ofta hör man hur personer har kontakter hos support-företag eller butiker, dit dom ringer så fort det blir nåt problem. Något som vittnar om hur rädd man är för att göra något själv.

Man ser datorn som ömtålig. Man installerar inga custom-specialare, experimenterar inte med systemet eller applikationer, man är oroad för att göra det, för att fucka upp saker.

Använder man datorn så, då blir det inga problem - oavsett vilket operativsystem man kör. Det har inget med just mac att göra. Macar är däremot bra mycket snyggare stilmässigt. 😎

Redigerat 8 oktober 2013 av Signia

[CHAE]

jahaja

ni hade minsann tak över huvet ni....

Ni hade åtminstone huvuden... 😏

[tvåtakt]

Jag är född 1989 och känner igen mej, då jag när jag var liten brukade spela in på 4-kanalig kassettporta. Och det tänket har jag fortfarande kvar (sparar fortfarande ner massa spår när jag tycker det blir för mycket men det beror faktiskt på datorns prestandabegränsningar, precis som kassettportans)

[Signia]

Jag är född 1989 och känner igen mej, då jag när jag var liten brukade spela in på 4-kanalig kassettporta. Och det tänket har jag fortfarande kvar (sparar fortfarande ner massa spår när jag tycker det blir för mycket men det beror faktiskt på datorns prestandabegränsningar, precis som kassettportans)

haha, precis samma här. Hatade när spåren tog slut, ping-pongade till förbannelse. Och nu med dator så ligger man alltid och pressar skiten ur processorn och gnisslar tänder för man till slut måste möblera om 😛

[Burnin Sven (oregistrerad)]

Har man varit med länge, även började tidigt i livet med något fackmässigt, då hänger man förstås på bättre senare i livet. Man har mer erfarenhet.

Vår modell att spela in musik är ju till största delen en utveckling av vad som fanns innan. En DAW har ju sitt flerkanalsupplägg för det är en imitation av flerkanalsbandaren t.ex. Har man jobbat analogt innan är det då förstås mycket lättare att förstå vad man använder och hur.

En ny person, ung, förstår inte vad det är man ser, och lär sig genom att känna sig fram utan att förstå hur det är tänkt. Det blir väldigt vildvuxna metoder då. Alla hittar sin egna väg, och berättar stolt hur man gör, medan de äldre som varit med himlar med ögonen i tysthet. 😛

Måste hålla med. Har använt mac tillräckligt mycket för att se detta med.

Det som verkar mer sant, är att "mac-talibaner" är betydligt mer försiktiga med vad dom gör med datorn, vilket ibland är skälet till varför man hamnat på mac. Ofta hör man hur personer har kontakter hos support-företag eller butiker, dit dom ringer så fort det blir nåt problem. Något som vittnar om hur rädd man är för att göra något själv.

Man ser datorn som ömtålig. Man installerar inga custom-specialare, experimenterar inte med systemet eller applikationer, man är oroad för att göra det, för att fucka upp saker.

Använder man datorn så, då blir det inga problem - oavsett vilket operativsystem man kör. Det har inget med just mac att göra. Macar är däremot bra mycket snyggare stilmässigt. 😎

Jag meckar som fan med mina när det behövs vilket inte är speciellt ofta, snudd på endast vid nyinstallation. Men då skriver jag ett Hack framför mac

[DMM]

Näh, varför ska man mecka med en Mac, den är ju redan komplett och perfekt 😛

[JJRockford]

Har man varit med länge, även började tidigt i livet med något fackmässigt, då hänger man förstås på bättre senare i livet. Man har mer erfarenhet.

Eller så låser man in sig i ett visst sätt att tänka och går inte vidare.

Vår modell att spela in musik är ju till största delen en utveckling av vad som fanns innan. En DAW har ju sitt flerkanalsupplägg för det är en imitation av flerkanalsbandaren t.ex. Har man jobbat analogt innan är det då förstås mycket lättare att förstå vad man använder och hur.

Jo. Men fundera på mycket tid du la på att lära dig och förstå analoga prylar...

En ny person, ung, förstår inte vad det är man ser, och lär sig genom att känna sig fram utan att förstå hur det är tänkt. Det blir väldigt vildvuxna metoder då. Alla hittar sin egna väg, och berättar stolt hur man gör, medan de äldre som varit med himlar med ögonen i tysthet. 😛

Har du någon praktiskt erfarenhet av detta? Eller är det bara som du gissar?

[Burnin Sven (oregistrerad)]

Näh, varför ska man mecka med en Mac, den är ju redan komplett och perfekt 😛

Nä för har man ett gammalt pcikort man vill använda så finns det ingen annan utväg nuförtiden

[Signia]

Eller så låser man in sig i ett visst sätt att tänka och går inte vidare.

Stycket nedanför, i det jag skrev, var lite en fortsättning på det första 🙂; att det sätt vi spelar in musik på idag är ju en imitation/expansion av vad som föregick det. Har man varit med innan och förstår varför nya verktyg utformas som dom gör, så har man betydligt lättare att relatera till varför det är så, och hur det är tänkt.

Har du någon praktiskt erfarenhet av detta? Eller är det bara som du gissar?

Erfarenhet, oja. Det var så man själv upplevde det med Atarin, som jag började med. Den hade inte audio och jag hade ingen porta, men fusk-dubbade med en dubbelkassettbandspelare. Jag hade ingen aning om nånting, förstod ju inte alls arbetsmodellen som datorprogrammen efter-apade, eller ens att det fanns flerkanalbandspelare.

Jag bara trevade mig fram, kände att 'jag skulle behöva göra så det blir nåt sånthär' och lyckades efter nån vecka av malande hitta nån slags kökslösning. Ofta visste jag inte hur jag lyckats, och kunde inte upprepa det. Jag förstod inte vad meny-alternativ var för nåt, eller ens varför det fanns såna. Det var bara massa konstiga namn i menyer och dialogrutor. Klicka man på nåt av dom så hände det nåt skumt eller coolt ibland, ibland inte, och ibland verkade det som det på nåt sätt hängde ihop med nåt annat. Men .. allt var bara en stor dimma, som att treva sig fram i ett mörkt okänt rum. Idag borde det varit ännu mer så, om det inte var för internet. Det tycker jag man ser väldigt tydligt omkring.

Med analoga prylar så fanns inte alla dom alternativen, så jag tyckte det var betydligt lättare än det digitala. Alla saker var tydligt definierade och avgränsade. Man kunde inte göra så mycket mer med saker än hur det var tänkt, och man kunde se och förstå alla processer med ögat. Inget var automatiskt eller dolt under ytan liksom.

Om man inte hörde nåt ljud, så kunde man följa sladden från A till B och sen kolla om volymratten var uppvriden. Lät inget ändå, så visste man att det var kabelbrott. Det kunde inte vara nåt annat liksom.

Med datorn finns det 100 alternativ till varför nåt inte låter, och 90% av dom ligger dolda i processer under ytan, så man fattar bara inte och vet inte ens var man ska börja leta efter lösningen. Man fattar inte ens varför man inte fattar, och det tycker jag man märker tydligt på dom tekniska hjälp-frågorna på forumet med.

Redigerat 8 oktober 2013 av Signia

[Die Hard (oregistrerad)]

Att slippa vinylen är perfekt. Hatade den även när inga altrnativ fanns

Inte var det roligare med kassettband heller. Hatade skiten. Band som svajade. Hålla på och spola fram och tillbaka eller förbi någon dålig låt. Eller när de trasslade och man satt där med en massa band som man försökte få tillbaka in i kassetten igen. SUCK!!! 😏 Det var inte bättre förr.

[Claes Holmerup]

Inte var det roligare med kassettband heller. Hatade skiten. Band som svajade. Hålla på och spola fram och tillbaka eller förbi någon dålig låt. Eller när de trasslade och man satt där med en massa band som man försökte få tillbaka in i kassetten igen. SUCK!!! 😏 Det var inte bättre förr.

De bästa kassettbanden hade omkring 60dB dynamik - något som motsvarar 10 bits - och i bästa fall en frekvensgång upp till 15-16kHz. Saker som kan vara ganska spännande i den allmänna förvirringen när folk raljerar över att det var bättre innan allt blev digitalt... 😉

[JohnRick]

Sedan undrade jag ju alltid om man skulle spela in med eller utan Dolby B/C.

[Signia]

.. och detta !#&)%(#¤!! brus, när man dubbade. Hatade det sooo bad. Köpte alla modeller tom-kassettband skivbutiken hade, och satt hemma och jämförde vilka band som la till minst brus och skorrljud och sånt. Var en hel del skillnad faktiskt.

Redigerat 8 oktober 2013 av Signia

[JJRockford]

En ny person, ung, förstår inte vad det är man ser, och lär sig genom att känna sig fram utan att förstå hur det är tänkt. Det blir väldigt vildvuxna metoder då. Alla hittar sin egna väg, och berättar stolt hur man gör, medan de äldre som varit med himlar med ögonen i tysthet. 😛

Erfarenhet, oja. Det var så man själv upplevde det med Atarin, som jag började med.

Dina tidiga erfarenheter med Atarin kanske inte helt helt relevant för hur snabbt eller ingående folk idag lär sig att använda t ex Garageband på en iPad? 🙂

Stycket nedanför, i det jag skrev, var lite en fortsättning på det första 🙂; att det sätt vi spelar in musik på idag är ju en imitation/expansion av vad som föregick det. Har man varit med innan och förstår varför nya verktyg utformas som dom gör, så har man betydligt lättare att relatera till varför det är så, och hur det är tänkt.

Absolut, och det är ju lite fascinerande på något sätt. Att mjukvaru-tillverkarna är såpass låsta till den analoga världen att man t ex fortfarande låter många kontroller i programmen bestå av "knobs", trots att dom ju sannerligen inte är så smidiga att ratta med tangentbord eller mus 🙂

Men det hänger kanske ihop med att det fortfarande är många som har bakgrund just i den analoga världen, så att dom känner igen sig.

Även om jag inte har något eget förslag på lösning så är jag övertygad om att det skulle gå att få till ett betydligt bättre arbetsflöde i en DAW om man tänkte helt nytt från början istället.

[Signia]

Dina tidiga erfarenheter med Atarin kanske inte helt helt relevant för hur snabbt eller ingående folk idag lär sig att använda t ex Garageband på en iPad? 🙂

Jag tror det. Det är ju lite samma sak där: har man ingen erfarenhet av- eller förståelse för tekniken som är förebild för dom program man använder, så famlar man ju rätt mycket i blindo, hittar på egna kökslösningar för procedurer vars praxis är rätt självklar för de som varit med innan. Och då blir det lite att man blir stolt över vad man fått till, 'improviserat fram', medan vissa äldre - som varit med - kanske himlar med ögonen i tysthet. (lite spetsigt skrivet här, men .. ja .. 🙂)

Absolut, och det är ju lite fascinerande på något sätt. Att mjukvaru-tillverkarna är såpass låsta till den analoga världen att man t ex fortfarande låter många kontroller i programmen bestå av "knobs", trots att dom ju sannerligen inte är så smidiga att ratta med tangentbord eller mus 🙂

Men det hänger kanske ihop med att det fortfarande är många som har bakgrund just i den analoga världen, så att dom känner igen sig.

Även om jag inte har något eget förslag på lösning så är jag övertygad om att det skulle gå att få till ett betydligt bättre arbetsflöde i en DAW om man tänkte helt nytt från början istället.

Tycker inte heller om rattar. Dom är gjorda för fingrar. Vertikala skjutreglage är mycket bättre för mus.

Men om verktyg görs så dom ser ut som analoga förebilder, så upplevs dom tydligen som häftigare och säljer bättre. Kanske känns ”dyrare”, tyngre, flådigare, rejälare, mer seriöst.

Vet inte säkert, men jag skulle gissa att även de som är för unga - för att ha erfarit den analoga världen - upplever det så. Lite som skillnaden mellan att ha- och köra en bil på skärmen i GTA, mot att göra det i verkligheten .. kanske.

Även i dom fall som de inte säljer bättre så .. funkar vi människor ju lite så. Vi imiterar mer än skapar helt nytt. Hästen -> motorcykeln. Vagnen -> bilen. Fågeln -> flygplanet. Hjärnan -> Datorn osv. Skulle gissa det är en blandning av bekvämlighet och rädsla att skrämma bort potentiella kunder, plus att helt nyskapande lösningar är betydligt svårare att övertyga en företag-styrelse att gå med på.

Redigerat 8 oktober 2013 av Signia

[adrumdrum]

att mixa i DAW program med mus o t-bord är som att mixa analog bord med en blijad kö....

[VHS (oregistrerad)]

Började med inbyggda micken i en bandare i mono sen 2 mickar till kassettdäck vidare mot att shoppa fostex 4trax. Efter ett par år började jag med att pingponga till en pc från portan och sedan tillbaka till kassett. Pcn klarade bara mono och hade uppgraderat till 16mb ram från 8 som det var ifrån början. I den kunde man klppa och klistra lite i spåret + nån effekt innan man skickade tillbaka till tejp.

Sen pentium 166 med saw+ och eller cool edit.

[VHS (oregistrerad)]

Sen cubasis 1 och sen ableton live 3 eller 4. Nu kör jag version 7 på en 1kärnig P4 har inte lagt av med pingpong brukar försöka pinpong tills jag max har 8 spår kvar, gärna färre då jag tycker det blir så rörigt med många spår. + datorn segar sig vid förmånga såklart 😄

Redigerat 9 oktober 2013 av VHS

[Valle]

fast inte så jävla kul när man råkade radera ett intro med den perfekta trumtagningen.... 😱

Heh ... 😄 Känner igen det där! Eller när man skulle "puncha in" på ett "lånat" spår (på grund av spår-/utrymmesbrist), med svetten pärlad mot pannan, och så "punchar" man ut typ 300 ms försent, vilket var katastrofalt nog ...

tror du överlag har en stor poäng där

Bah! Tycker det låter mer som "det är så lätt för alla nuförtiden" ... som om det skulle vara något mindre seriöst med det. En gång i tiden nöjde man sig med att spela in trummor med OH och inget annat, ibland bara med en (1) mick. Det är inte helt orimligt att dessa Good Old Teknikers tyckte att ni snorungar födda 196x sabbade det "naturliga" med ert fåniga närmickande ...

[Soundprocessingstudio]

att mixa i DAW program med mus o t-bord är som att mixa analog bord med en blijad kö....

+1

[VHS (oregistrerad)]

Är född 77 dock men verkar ha påverkats ändå, har även gjort tracker musik på amiga 500 vilket nog påverkat att jag inte bryr mig så mycket om dyra hifi vst pluggar utan blandar lågbudget hårvara med sämre vst pluggar, kör en kassettporta som mixer till datorn.

Har dock ett hyfsat ljudkort och ganska bra preamp till micken.

[VHS (oregistrerad)]

Försöker dock polera upp skiten sen så det låter hifi med kompressorer eq exiter och sånt 😄 nån som gör som jag? ;D

Redigerat 9 oktober 2013 av VHS

[Soundprocessingstudio]

Bah! Tycker det låter mer som "det är så lätt för alla nuförtiden" ... som om det skulle vara något mindre seriöst med det. En gång i tiden nöjde man sig med att spela in trummor med OH och inget annat, ibland bara med en (1) mick. Det är inte helt orimligt att dessa Good Old Teknikers tyckte att ni snorungar födda 196x sabbade det "naturliga" med ert fåniga närmickande ...

Valle då har du missförstått det. Jag vill även säga att jag är född på senare delen av 70talet.

[Valle]

Valle då har du missförstått det. Jag vill även säga att jag är född på senare delen av 70talet.

Jag kanske missförstod.

Att du är född på senare hälften av 70-talet gör nog ingen skillnad. Förutom att ni 70-talister dessvärre hamnade i en sorts gråzon när ni närmade er era tjugo, och där den gamla och den nya tekniken flätades in i vartannat. Ni slets mellan vad som var "rätt" (gubbigt) och vad som var revolutionerande (DAW).

[DMM]

Vi äldre med mer erfarenhet av de äldre teknikerna, äldre grunderna, saknar inte kunskaper i samma utsträckning som yngre när det gamla återkommer, för visst kommer mycket tillbaka som rör, "outboards" och mic-teknik t.ex.

Nu när det digitala har tagit över så börjar folk motarbeta det digitala i vissa fall, t.ex. genom att köra via externa analoga källor som bandare, kompressorer, externa summerare osv.

Det är helt klart inte dåligt att sitta med kunskaper/erfarenhet av "den gamla skolan" då mycket av det äldre kommer tillbaka i ny tappning.

Se här t.ex. från 17:00 och framåt (eller kolla på hela, ett bra avsnitt):

Fairfax recordings hemsida:

http://fairfaxrecordings.com

[drloop (oregistrerad)]

att mixa i DAW program med mus o t-bord är som att mixa analog bord med en blijad kö....

Visst skönt med ett riktigt bord. Men utan automation, nej tack. Tillbaka till TBV´s inspelningsstudio 1983... usch. Total recall omöjligt utan en tapeop som sätter upp mixern och outboards i timmar innan man skall göra om mixen igen. 😉

[Soundprocessingstudio]

Jag har då aldrig slitits mellan någonting, jag har alltid vetat va jag gillat och inte.