Annorlunda studio i Stockholm, byggd för inspelningar utan pålägg.... Makalöst bra ljud.

[Guitar Nilsson]

Hittade den här studion på nätet, mkt intressanta ideer Krister Broberg delger.

http://www.porksausagestudios.se/aboutus.php

Det här har jag kopierat från hemsidan, beskriver väldigt bra hur de tänker, bla berörs fördelarna med omni mickar:

Studion vänder sig till musiker som är vana att spela i grupp och som vill bli inspirerade av varandras sound och idéer i ett välljudande rum.

Med omsorgsfull mikrofonplacering fångas instrument, röster och gruppen med avsikt att bevara framförandet så naturligt som möjligt. Möjlighet finns att spela in upp till 24 spår samtidigt. Dock rekommenderas att minimera antalet spår. För en jazzkvartett (blås, piano/gitarr, bas, trummor) kan t.ex. 6 - 8 spår vara lagom.

Inga hörlurar används och musikerna spelar i samma rum med god visuell och akustisk kontakt.

Inget klipp och klistra. Är man inte nöjd med en tagning så tar man en ny.

Punkterna ovan är grunden i studions arbetssätt. Mixning, mastering och layout är moment där vi gärna diskuterar olika varianter med beställaren.

FÖRDELAR

Begränsningarna kan för en skicklig grupp innebära att studiotiden och därmed kostnaden minskar avsevärt. Något som i dagens situation, där många musiker tvingas att själva finansiera sina CD-produktioner, kan vara nog så viktigt.

Feeling och sväng får chansen att överleva i studion. Vi erbjuder också möjlighet att spela in med en mindre publik på plats.

Sist men inte minst: Det låter bättre.

NACKDELAR

Inspelningar som bygger på att lägga ett spår i
taget passar inte för den här studion.

BAKGRUNDEN

För några år sen köpte jag ett RIAA-steg för att digitalisera mina gamla LP-skivor. Det var hardbop, funk och souljazz som stått och dammat i skivskåpet efter att den trogna Lenco L75 skivspelaren givit upp i slutet av 80-talet.

Med hjälp av ett ljudredigeringsprogram och det anspråkslösa men suveräna programmet ClickRepair blev dom svårt slitna spåren som nya. Eftersom jag ägnat mig åt att spela in ljud och musik i åtskilliga år kunde jag inte låta bli att reflektera över kvaliteten hos dessa gamla inspelningar. Särskilt perioden 1957 - 1967 präglades av att det både lät och spelades på ett mycket angenämnt sätt enligt min mening.

Två ljudtekniker har särskilt uppmärksammats från den här tiden, Rudy Van Gelder (Blue Note, Prestige, Impulse och en del Verve) och Roy DuNann (Contemporary). Dom hade liknande arbetssätt, något som till en del berodde på att båda jobbade i lokaler som på intet sätt var idealiska för uppgiften. Van Gelder gjorde inspelningar med Miles Davis, Sonny Rollins, Bud Powell m.fl. i sina föräldrars vardagsrum. Roy DuNann spelade in Chet Baker, Art Pepper m.fl. i ett av skivbolaget Capitol Records lager-rum.

Det var närmickning med de nya kondensatormikrofonerna U47 (Neumann), C12 (AKG) och Schoeps (221

😎 i kombination med användandet av "gobos", d.v.s. ljudskärmar som bl.a. präglade dessa inspelningar. Ofta användes omni-karaktäristik för att kunna micka närmare (ingen proximitetseffekt) och få kvalitet på läcket när musikerna befann sig relativt nära varandra. Hörlurar och bås av olika slag hade ännu inte dykt upp. Inga pålägg var ju möjliga eftersom antalet spår på bandspelarna var högst 2 stycken. Mikrofonerna placerades och kontrollerades för fasriktighet i mono, även efter att stereo blivit allt vanligare i början av 60-talet. Kondensator-mikrofonernas starka utsignal (i förhållande till de tidigare förhärskande bandmikrofonerna) gjorde att man ofta kunde passera mikrofonförstärkarna och gå rakt in i bandspelaren med en mycket ren signal som följd.

Allt var frid och fröjd med kalasbra resultat ända till slutet av 1960-talet då åttakanalsbandspelarna började användas i professionella studios i England och USA. Nu kunde man spela in på fler spår, göra om solon, spela in stämmor i efterhand. Men för att göra detta fordrades att instrumenten isolerades från varandra, vilket ledde till att alla måste lyssna genom hörlurar. Snart var man uppe i 16, 24, 48 och numera obegränsat antal spår och med de digitala formaten kan inspelningarna redigeras på alla upptänkliga sätt med några musklick.

Efter 40 år är det kanske dags att fråga sig om alla möjligheter som den nya tekniken fört med sig också innebär att det skapas och spelas in bättre musik?

Skrivet i maj 2010 av Krille

Inspelning av samtliga musiker i samma rum, inga hörlurar... Diverse ljudklipp här, det låter förjävla bra

http://www.porksausagestudios.se/listen.php

Här kan man lyssna till ett längre stycke jazz inspelat i studion:

http://www.fredriklindborg.com

Vilket enormt rent o stort sound, makalösa trummor, han spelar tydligen in trummorna enbart med två exklusiva rörmickar. Den som gillar det här kan nog finna mkt fin jazz med liknade inspelningstekniker i Accu radios jazzavdelning

http://www.accuradio.com/#!/home/accujazz/

Klicka på AccuJazz Brazilian. Gillar man inte en låt kan man klicka förbi den. Hur man på de flesta av de här inspelningarna får kontrabasen att låta impar stort på mig. "Klipp o klistra-musik" låter ganska andefattigt när man jämför med såna här inspelningar. Ett väl repat rockband kan säkert spela in på samma sätt med de fördelar det innebär.

Att denne Krille med Pork Sausage Studion och sjömansbagaren "Frasse" i "Tårtan"-serien är en och samma person gör det hela ännu bättre för en Tårtan-fanatiker som mig. 😛

tartan_655_792057c.jpg

[pxm]

Perfekt för jazz/fusion/improvisationer....!!!!

Spännande !!!

mvh

[Guitar Nilsson]

Ett välrepat rockband kan nog spela in jäkligt bra i en sån studio, inte enbart jazzlirare.

Det går säkert att kompromissa lite grann o lägga på sången efteråt eller att reparera ett gitarrsolo om man ber snällt. Skapliga mickar mm han samlat på sig...

[Casperfren]

Jomen livetagningar är mycket roligare för alla inblandade tycker jag! Man får ju direkt en bild på hur allt kommer att låta i slutändan och man kan ändra lite mickar och positioner med mycket bättre helhetsvision. Det går också snabbare. Det kan ge lite skönt djup och lim också när det läcker lite skönt, tex over head fångar lite gitarrförstärkare 7-8 meter bort, och bandet kan spela som de brukar.

[Guitar Nilsson]

Att alla lirade samtidigt på 50 o halva 60-talet är nog anledningen till att det då på vissa sätt lät bra på ett vis vi inte kan få till idag. Och omni är kanske mkt mer användbart än många tänker på. Måste utforskas mer.

Redigerat 14 juli 2013 av Guitar Nilsson

[Burnin Sven (oregistrerad)]

Det är väl klart att det är så det ska vara det trodde jag inte man behövde prata om ens det tog jag för självklart

[Casperfren]

Al Smith använder ju nästan bara omni mickar har han sagt. Tycker inte man ska försöka få för mycket kontroll på ljudet, utan bara få det att låta bra.

[Guitar Nilsson]

Det är väl klart att det är så det ska vara det trodde jag inte man behövde prata om ens det tog jag för självklart

Jo visst är det självklart. Ändå håller vi på o petar med pålägg i det oändliga. Tom jag.