Stem mastering – vad, hur, varför?

Gemensamt för nästan all typ av mastring är dock fokus på frekvensmässig balans, det vill säga att musiken ska låta så bra som möjligt i så många olika ljudsystem som möjligt – utan att tappa ursprungskänslan. En av många metoder kallas stem mastering vilket innebär ett lite annorlunda sätt att mastra på.

Mastring består vanligtvis av fler delar än enbart fokus på ljudet, såsom låtordning, in- och utfejdningar, volymjustering, helhetskänsla, anpassning till streamingtjänster, distribution och så vidare – något som dagens artikel inte går in på.

Ett klassisk exempel på hur stem mastering kan se ut där samtliga kanaler behandlas individuellt om så behövs, för att sen exporteras till en färdig master.

Stem mastering (stemmastring) kan ses som en slags en blandning mellan mix och master och går i korthet ut på att den som mastrar jobbar med instrumentgrupper istället för ett enskilt stereospår.

En stem mastering kan se ut så här:

1. Trummor
2. Bas
3. Gitarrer
4. Klaviatur och stråk
5. Sång

När dessa filer spelas upp tillsammans ska de represterna slutmixen precis så som den är tänkt att låta. Dessa kanaler/stems behandlas individuellt likt en vanlig mixningssession, för att sedan mynna ut i en färdig stereomaster. Fördelen med att mastra stems, istället för ett enskilt stereospår, är att det är lättare att påverka individuella instrument både volym och frekvensmässigt, istället för att brottas med hela ljudbilden på en och samma gång. De flesta viktiga elelement i mixen är alltså tillgängliga separat om än i mindre omfattning än traditionell mixning.

Ett klassisk exempel är en mix med för mycket eller för lite bas eller med problematisk sång. Om du jobbar med en stereofil, det vill säga det traditionella sättet att mastra, påverkas hela mixen om du höjer eller sänker exempelvis 80 Hz. Detta behöver inte vara en nackdel, men kan innebära att baskaggen helt plötsligt blir för stark, eller att sången känns grumlig. Vi leker vidare med tanken att detta måste kompenseras genom att sänka 40-60 Hz och gröpa ur 200-300 Hz, vilket i sin tur gör att gitarrerna plötsligt blir mer framträdande och innan du vet ordet av så har du målat in dig i ett hörn och vet varken ut eller in. Detta är naturligtvis ett skräckexempel, men ett inte allt för ovanligt sådant, speciellt om mixen dras med problem redan från början. Då är det bättre att gå tillbaka till mixstadiet, eller om möjligheten finns att jobba med stems där du individuellt kan leka med både volym och equalizer.

Även i stem mastering finns det anledning att behandla masterkanalen där alla gruppspåren möts för en sista gemensam finputsning. Många bäckar små...

I den bästa av världar skulle stem mastering inte existera. Samtidigt skulle mastring egentligen inte behövas alls om alla kunde mixa ”perfekt”. Men så ser verkligheten inte ut och då är det tur att alternativ finns. En fara med stem mastering är att den ursprungliga visionen och känslan kan gå förlorad, speciellt om det handlar om ett band som mixat tillsammans. Här gäller det att ha en tydlig dialog gällande för- och nackdelar innan eventuella beslutas tas. Det kan absolut finnas en poäng i att stemmastra sin egen musik, inte minst för att ge mixen ett nytt perspektiv, både visuellt och ljudmässigt - något som många gånger är direkt nödvändigt om du producerar själv.

Slutsats
När är det relevant att använda stem mastering?

• Om den som mixar inte har möjlighet att rätta till mixen på egen hand efter mastringsteknikerns önskemål. Detta kan bero på felaktig lyssning, brist på erfarenhet eller problem med hörseln.
• Om den som mixar hör problemet men inte har rätt utrustning att rätta till detta. Det kan handla om att komprimera basen korrekt eller att använda rätt mängd och rätt sorts de-esser på sången.
• När den som mixar föredrar stem mastering för att denne vill att mastringsteknikern ska sätta sin egen prägel på mixen och förbättra den så långt det är möjligt.

Stem mastering innebär en värld av möjligheter, på gott och ont. Det ger den som mastrar större kontroll och ibland är det precis vad som behövs, andra gånger löses problemet bättre i mixstadiet. Det är en betydligt mer tidskrävande process än traditionell mastring och kostar såldes också därefter. I slutändan är det musiken som får avgöra. Klart står i alla fall att stem mastering är ett utmärkt alternativ till vanlig mastring, oavsett om du mastrar själv eller lämnar över jobbet till någon annan.

Lycka till!

Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.