Sju vanliga problem med equalizern

När jag nu lyssnar på resultatet 23 år senare slås jag av att det faktiskt låter ganska bra. Hur kommer detta sig?

Svaret är naturligtvis mångbottnat, men i grunden handlar det om att jag då lyssnade mer än jag tittade. Jag visste inte riktigt vad jag höll på med och tvingades därför att använda mina öron istället för mina ögon. Med anledning av detta går vi därför idag till botten med det mest fundamentala, nämligen equalizern och sju vanliga problem vi förmodligen alla stöter på då och då.

Se men inte höra
Eller som Chris från Airwindows säger ”In mix, no-one can hear your screen”. Vad detta i praktiken innebär att du inte ska lita på hur exempelvis equalizerinställningarna ser ut, utan på hur det faktiskt låter. Att skruva ljud har ingenting med hur det ser ut att göra. I dagens digitaliserade värld är det oerhört lätt att bli distraherad, vilket är viktigt att vara medveten om. Du blir attackerad från alla håll och kanter med tjusiga gränssnitt och dansande mätare. Det visuella kan (och kommer) att lura dig gång på gång, vare sig du vill eller inte.

Ett användbart knep som dock kan underlätta i sammanhanget är att du rattar precis som vanligt, för att sedan klicka av och på bypass-knappen samtidigt som du blundar. Låter det verkligen bättre? Eller ser det kanske bara bättre ut? Med detta sagt finns det naturligtvis även fördelar med det visuella. Speciellt om du vill råda bot på hög- eller lågfrekvent material som du annars inte skulle höra, men som äter upp onödig energi.

Bara för att
Med detta sagt behöver inte alla kanaler equalizer. Du behöver inte ratta på samtliga kanaler ”bara för att du kan”. Equalizern behövs bara om du vill förändra ljudet, inte annars. Men… Alla spår kan väl alltid låta lite bättre, kanske du tänker? Nja, detta är en sanning med modifikation. Fråga dig då hellre: Måste den här kanalen verkligen justeras? Ibland räcker det gott med att bara sänka eller höja volymen. Kom ihåg att 80-90% av en mix bara är volym och panorering, resten är grädde på moset.

Filter hit och filter dit
Du är långt ifrån ensam om att lägga högpass-filter på samtliga kanaler, eller low-cut/ high-pass som det också smått förvirrande kallas. Detta är en god tanke eftersom mycket energi samlas i botten och mixen lätt låter otydlig och ofokuserad av för mycket sub/bas. Men det finns en fara med detta tillvägagångssätt, eftersom mixen då lätt förvandlas från luddig till steril och tunn.

”Skär bort det som ändå inte hörs” är ett argument som ofta dyker upp. Nej, det kanske inte hörs, det är helt riktigt, men det kanske känns? Och det är precis detta musik handlar om, att det ska kännas. Självklart ska du använda högpass-filter på kanaler där det behövs, men verkligen inte på allt. Ju fler instrument du har att jobba med ju viktigare är det att du håller koll på dina filter. För mycket, eller för lite av det goda är sällan gott.

Läs gärna fredagstipset Passa dig för högpass- och lågpassfilter.

Summan av kardemumman
Målet mixning är att få samtliga kanaler att låta bra tillsammans, en välljudande helhet, varken mer eller mindre. Problemet är bara att allt för många inte tänker på detta sätt. Allt för många rattar för mycket equalizer i solo-läge, vilket osökt leder oss in på visdomsordet (som gång på gång tåls att upprepas likt en gammal skiva): Det spelar ingen roll hur bra ett instrument låter ensamt, om det inte fungerar i mixen. I sololäget går det inte att höra hur ett instrument passar ihop med ett annat, eller tjugo till för den delen. Och faktum är att det många gånger faktiskt låter sämre om du uteslutande jobbar på detta vis. Det ska dock understrykas att sololäget är en oumbärlig hjälpreda, för att inte säga en direkt nödvändighet, när du ska leta upp och råda bot på problemfrekvenser.

Problem att lösa rätt problem
Det är inte ovanligt att rattande på equalizern löser ett eller flera problem, men samtidigt skapar ett annat. Det är då fel verktyg för uppgiften. Den traditionella equalizern är bra på att lösa problem som är bestående genom hela mixen. Som exempelvis för mycket sub-bas på en gitarrkanal, eller väsande och diskantrika cymbaler. Men så fort det handlar om problem som kommer och går, blir verkligheten en annan. Den dynamiska equalizern är då ett betydligt bättre val, eller varför inte gammal hederlig multibandskompression?

Mellanregister eller mellanmjölk?
En mix utan ett välbalanserat mellanregister är ungefär lika roligt att lyssna på som det är att dricka mellanmjölk… Hmm, detta må vara en av de sämsta liknelserna genom tiderna, men faktum kvarstår: Mellanregistret är direkt avgörande för hur en mix upplevs. Det är här som våra öron är som mest känsliga och det är också här som flest instrument slåss om utrymmet. Och slutligen är det den del av frekvensspektrumet som är mest konsekvent bland olika högtalare. Mellanregistret är musikens hjärta och själ, att ignorera detta är att ignorera musiken överhuvudtaget.

Volym
Det är allt för vanligt att gemene hen sträcker sig efter equalizern och boostar hej vilt för att ett instrumentet ska höras mer i mixen. Men det finns en betydligt enklare lösning. Nämligen… Volymreglagen på mixern. Många problem kan faktiskt lösas genom att dra lite i reglarna, så varför krångla till det?

Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.