Jump to content
Annons
  • Fasen. Vad bra den låter.

    FREDAGSTIPSET: Det finns en liten, ofta förbisedd, knapp i ditt inspelningsprogram vars uppgift är mycket enkel men viktig.

    Jon Rinneby

    huvudbild_phase.jpg.22223b803293a85077d2c980dc7c1a45.jpg.54a6f4734d0056f62bb9d0614aa0dad3.jpg
     

    Knappen jag pratar om är fasvändning som många gånger kan förändra din mix långt mycket mer än någon equalizer eller kompressor någonsin kan göra.

    Om du upplever att din musik saknar botten, värme och separation eller att mixen inte riktigt sitter ihop, har det många gånger med fasen att göra. Så kallat fasfel mellan olika kanaler ger nämligen ofta en (icke önskvärd) förändrad stereobild. Det finns därför all anledning att experimentera med fasvändning när du mixar, men på ett lite annorlunda sätt än du kanske lärt dig. Låt mig utveckla.


    invert_phase.jpg.4bdbb6b137c7fdeb5a8646c22e483c1d.jpg

    Den magiska knappen (fasvändning)

    Det finns en allmän uppfattning om att fasfel enbart uppstår vid inspelning av ett instrument med flera mikrofoner samtidigt. Något jag inte riktigt håller med om (och strax kommer in på). Trummor är ett klassiskt exempel, gitarrförstärkare ett annat. Detta eftersom det tar olika lång tid för ljudet att färdas till de olika mikrofonerna, vilket då kan resultera i en försvagning eller i värsta fall utsläckning av ljudet när alla kanalerna spelas upp samtidigt. Genom att fasvända de olika kanalerna i tur och ordning, exempelvis baskagge i förhållande till virvel eller höger respektive vänster kanal i överhänget, kan den ljudmässiga balansen återställas. Så långt inget nytt under solen.

    Ett annat perspektiv
    Vad som är mer intressant är att fasfel (om än på ett lite annorlunda sätt) även kan uppstå mellan olika instrument i en mix, helt oberoende av varandra och hur de spelats in. Anledningen till detta är att maskering (försvagning) också uppstår när frekvenser staplas på varandra. Med anledning av detta kan alltså en enkel fasvändning på valfri kanal reducera den frekvensmässiga uppbyggnaden och på så vis skapa mer djup, tydlighet och värme och så vidare, helt utan equalizers eller annat hokuspokus.

    Förslagsvis kan du börja med att fokusera på förhållandet mellan baskagge och bas. Spela upp båda kanalerna samtidigt och lyssna. Vänd fasen på basen och spetsa öronen. Hör du tydligare botten? Mer värme? Bättre tryck? Detta enkla trick kan ibland öka separationen mellan olika instrument eftersom tidsförhållandet i vågformerna förändras. Likväl råder jag att testa detta på hela instrumentgrupper. Vänd fasen på gitarrpaketet och se vad som händer. Värt att notera är att ett fasvänt ljud faktiskt kan upplevas annorlunda i sig själv, utan hänsyn till kontexten, vilket är väldigt intressant.

    Sagt och gjort så behöver du verkligen inte viga ditt liv åt, eller ens förstå teorin bakom, fasvändning för att uppnå en bra mix. Det är en liten del i ett större pussel. Flippa fasen och hör vad som händer: Om du upplever bättre separation, mer tydlighet, tydligare botten, mer värme – om det helt enkelt låter ”bättre”, så är du på rätt spår.

    BONUSTIPS: Att medvetet låta saker vara ur fas kan också vara ett stilistiskt grepp, med risk för att mixen tappar fokus i mono.

    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
     

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

     


    Användarrespons

    Recommended Comments

    Tomas E

    Postat (redigerat)

    Det jag har fått lära mig vad gäller fasfel handlar om när man konstruerar ett syntljud. Om man inte snedstämmer stämmorna låter det på något sätt ihåligt. Men där handlar det som jag förstått det om att syntarnas ljud - dvs om man t ex har samma stråkljud och dubblerar det - är exakt likadana och det har jag fått lära mig är fasfel. Hur förhåller det sig med det egentligen?

    Vad gäller fasfel vid inspelning med mikrofoner: Om man ska spela in i stereo, är det alltså bättre då att inte ha ett matchat par mikrofoner, som då inte tar upp ljudet på exakt samma sätt? Det borde vara på det sättet om man ser till hur exakt likadana syntljud låter om man inte snedstämmer dem.

    Redigerat av e-snobben
    Oscar Fogelström

    Postat

    1 timme sedan, e-snobben said:

    Det jag har fått lära mig vad gäller fasfel handlar om när man konstruerar ett syntljud. Om man inte snedstämmer stämmorna låter det på något sätt ihåligt. Men där handlar det som jag förstått det om att syntarnas ljud - dvs om man t ex har samma stråkljud och dubblerar det - är exakt likadana och det har jag fått lära mig är fasfel. Hur förhåller det sig med det egentligen?

    Vad gäller fasfel vid inspelning med mikrofoner: Om man ska spela in i stereo, är det alltså bättre då att inte ha ett matchat par mikrofoner, som då inte tar upp ljudet på exakt samma sätt? Det borde vara på det sättet om man ser till hur exakt likadana syntljud låter om man inte snedstämmer dem.

    Du kan aldrig få två mikrofoner att ta upp ett ljud på exakt samma sätt, så det finns ingen vinst i INTE ha två matchade mikrofoner.
    Mvh//Oscar

    • Gilla 1
    Jon Rinneby

    Postat (redigerat)

    Matchade stereopar är som regel att rekommendera om du ska spela in i stereo, just av anledningen att minska risken för fasfel. Men det handlar naturligtvis mycket om mikrofonplacering också, därav uppkomsten av särskilda stereohållare. 

    Gällande känslan av ihålighet så är det också definitionen av fasfel - eller snarare ett "hål i ljudet". Säg att du rattar två identiska syntljud och spelar upp dessa samtidigt. Då kommer det inte att låta som två olika syntar, utan enbart en fördubbling av amplituden, 6 dB starkare för att vara korrekt. Om du fasvänder det ena ljudet och spelar upp igen, blir det helt tyst. Total utsläckning. Med anledning av detta finns det därför all anledning att ratta fram ljud som kompletterar varandra, inte enbart ur ett produktionsmässigt perspektiv. Ju fler fasfel/problem du dras med i en mix, desto större sannolikhet att din mix kollapsar i olika lyssningssystem.

    /J

    Redigerat av Jon Rinneby
    • Gilla 1
    Tomas E

    Postat

    On 2019-12-14 at 11:01, Jon Rinneby said:

    Gällande känslan av ihålighet så är det också definitionen av fasfel - eller snarare ett "hål i ljudet". Säg att du rattar två identiska syntljud och spelar upp dessa samtidigt. Då kommer det inte att låta som två olika syntar, utan enbart en fördubbling av amplituden, 6 dB starkare för att vara korrekt. Om du fasvänder det ena ljudet och spelar upp igen, blir det helt tyst. Total utsläckning. Med anledning av detta finns det därför all anledning att ratta fram ljud som kompletterar varandra, inte enbart ur ett produktionsmässigt perspektiv. Ju fler fasfel/problem du dras med i en mix, desto större sannolikhet att din mix kollapsar i olika lyssningssystem.

    /J

    Då mindes jag rätt. Dvs där blir effekten av fasvändning den helt motsatta till det som beskrivs i artikeln, och som man normalt vill uppnå genom just fasvändning.

    Lite förvirrande men samtidigt intressant, och kan vara värt att ha i minnet. :) 



    Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

    Du behöver vara medlem för att delta i communityn

    Bli medlem (kostnadsfritt)

    Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

    Bli medlem nu (kostnadsfritt)

    Logga in

    Har du redan en inloggning?
    Logga in här.

    Logga in nu

  • Studio nb_2_2.jpg

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat några kakor på din enhet för att du ska bättre ska kunna använda den här sajten. Läs vår kakpolicy och om hur du kan ändra inställningar. Annars utgår vi från att du är bekväm med att fortsätta.