Rumsligt ljud och akusmatisk ljudkomposition med Lola Ajima

Lola and Yakao Meet.

Lola Ajima är elektroakustisk kompositör utbildad vid Conservatoire de Pantin i Paris. Tillsammans med konstnären Yukao Nagemi driver hon den audiovisuella duon Lola and Yakao Meet där de flätar samman livemålningar med livelooping av cello och röst. Lola är även grundare av det spatiala ljudkollektivet XYZ Sound Collective och jobbar med organisationen Beats by Girlz i Frankrike.

Hur väcktes din fascination för ljud?
– Ljud och musik har alltid varit en viktig del av mitt liv. Min mamma brukade köra mig och min bror till skolan med The Beach Boys i högtalarna på hög volym. Vi sjöng med och alla röster vävdes in i varandra. Så från tidig ålder väcktes ett intresse för ljudtexturer snarare än bara en melodi sjungen av en röst.

– Fascinationen för konkret ljud började när jag hörde Jean Michel Jarres album Concert in China när jag var runt 7-8 år. Jag blev trollbunden av hur han använde inspelade ljud, såsom bordtennis och kameror, för att skapa rytmiska element och det slog mig att musik kan göras med vilka ljudkällor som helst, inte bara traditionella musikinstrument. Senare upptäckte jag Bjørk och hennes ljuduniversum, vilket också var väldigt inspirerande.

– En dag läste jag en intervju med Thomas Knak och såg ett foto på honom där han spelade in ankor med en shotgun-mikrofon. Det ledde till att jag började spela in ljud och integrera dem i min musik. Mitt första stycke som jag gjorde med endast inspelade ljud var för ett dansprojekt av koreografen Lise Lønsmann och det kändes så befriande att endast arbeta med min recorder och dator. Jag visste inte då att sättet jag skapade musik på hade ett namn, Musique Concrete, och det finns en tradition för den, men jag visste att jag hade hittat en oändlig inspirationskälla.

– Senare åkte jag på en festival i Frankrike som heter Presences Electronique där jag såg en konsert med Christine Groult och Beatriz Ferreyra. Den golvade mig totalt - det här var vad jag hade drömt om! Jag tog reda på att Christine Groult undervisade vid Conservatoire de Pantin, gjorde ansökningsprov och hade sådan tur att jag blev utvald till utbildningen.

Lola Ajima. (Foto: Christian Jacquemin).

Kan du berätta lite om din tid på Conservatoire de Pantin i Paris och de viktigaste sakerna du lärde dig under din tid där?
– De tre åren jag tillbringade på Conservatoire de Pantin är några av de mest värdefulla i mitt liv. Mina lärare Christine Groult och Marco Marini var så dedikerade till oss elever och konsten. Vi undervisades i Pierre Schaeffers tradition och ljudsystem Le Solfège de l’Objet Sonore (musikteori av ljudobjektet).  Jag tror det viktigaste jag lärde mig till en början var ett språk för ljud och komposition som inte har sitt ursprung i tonhöjd och rytm, som musik som är skriven med toner, utan i ljudstruktur och dynamik.

– Den upplevelse som väckte mitt intresse för akusmatisk musik var första gången jag stod framför ett acousmonium och framförde mina kompositioner live. Det var en sådan otrolig känsla och stark upplevelse att låta ljudet få en rumslig kropp i konsertlokalen och jag visste direkt att det var något jag ville utforska mer. För de som inte vet vad ett acousmonium är så är det många högtalare placerade runt om i ett rum, ofta på ett symmetriskt sätt i relation till ”tolken” (den som framför och rumsliggör ljudet) och publiken som är placerade i mitten. Detta för att kunna spatialisera ett stereoverk, det finns en vänster- och högersida, till skillnad från flerkanalsverk, där det kanske inte finns en vänster- och högersida.

– Min acousmonium-lärare Jonathan Prager var en fantastisk och mycket analytisk tolk och mitt slutprojekt på skolan ägnade jag åt att skriva om acousmonium. Jag intervjuade olika acousmonium-ensembler i Europa kring deras förståelse av tolkning på acousmonium.

– Även om det är sällan jag har möjlighet att framföra mina verk på acousmonium har jag sedan dess försökt att integrera och utveckla rumsligt ljud i mitt arbete, antingen i mina rent akusmatiska stycken eller när jag live-loopar.

När du komponerar och producerar musik, hur brukar processen se ut?
– Det varierar mycket beroende på om jag komponerar akusmatisk musik, eller om jag komponerar för Lola och Yukao Meet.

– För akusmatisk musik väljer jag först ett tema. Till exempel för mitt stycke ((.....)) var temat intrasslandet av minnen. Jag ville arbeta med olika typer av rum så det skulle bli intressant att tolka det på acousmonium. Jag samlade ihop fältinspelningar jag gjort på olika platser jag bott för att skapa ett ljudbibliotek. Sedan ägnade jag mycket tid åt att lyssna igenom inspelningarna för att hitta ljud som inspirerade mig.  Jag började sedan klippa ut dessa platser för att göra ett mindre bibliotek av ljud som jag la in i min DAW ( REAPER eller Ableton) och började komponera med ljuden. Här var det lätt eftersom jag hade allt mitt ljudmaterial redo.

– Andra gånger spenderar jag timmar på att skapa ljudmaterial. Jag spelar in ljud som har kvaliteter jag är intresserad av, det kan vara ljudets attack, grain, tonhöjd eller variation av tonhöjd och så vidare. Sedan kör jag dem genom olika effekter i min DAW som jag sedan spelar in, lyssnar på, klipper ut igen och lägger in i mitt ljudbibliotek. Det är ett sätt för mig att skapa Schaefferien-ljudobjekt som jag sedan kan använda för att komponera med.

– När jag komponerar för Lola och Yukao Meet är det en annan process på grund av musikens olika karaktär. Vi improviserar mycket och spelar in det. Jag liveloopar cello och röst och loopern är ett underbart verktyg för att komponera i stunden. Jag börjar med en enkel melodi som jag spelar in och sedan konstruerar jag långsamt de andra lagren av looping genom att prova andra melodier ovanpå den första loopen många, många gånger tills jag hittar den rätta. Sedan spelar jag in det lagret och så fortsätter jag på samma sätt tills jag har så många lager av melodier som jag önskar. Mitt senaste konstnärliga utforskande som jag har arbetat med de senaste två åren är hur jag kan spatialisera mina loopar och skapa ljudtexturer med dem.

Lola Ajima (Foto: Jonna Ericson).

Hur skulle du säga att produktion av elektroakustisk musik skiljer sig från till exempel popmusik?
– Akusmatisk musik skapas främst med inspelade ljud som kompositörerna själva spelar in.  Inom popmusik producerad på datorn finns det så många bra syntesljud att jag antar att producenter främst arbetar med dem. När det kommer till akusmatisk musik läggs inte heller vikt vid melodi, tonhöjd eller rytm och det finns inga texter, så de två genrerna skiljer sig så mycket åt att det är svårt att jämföra dem. Jag skulle snarare säga att det som gör dem lika är intresset för hur musiken kan ha dynamik. Som hur versen leder fram till refrängen i popmusik, och hur akusmatisk musik arbetar med olika delar av texturen som ger kontrast till andra delar, hur tysta partier och högljudda, mer kompakta partier kan aktivera varandras kvaliteter.

Vad har du för dig i höst?
– Åh, mycket! Jag har äntligen flyttat till Frankrike! Min man och jag har köpt ett stort hus i Bourgogne som vi håller på att renovera där vi vill skapa en bas för konstnärliga residens. Så planen är att köpa massor av högtalare! Med Lola and Yukao Meet har vi precis gjort ett konstnärsresidens där vi jobbat tillsammans med en cirkusartist, ett samarbete vi gärna vill fördjupa, och vi kommer framföra två av våra projekt i Grenoble och Dijon i höst.

– Jag har några workshops inplanerade med Beats by Girlz i Frankrike och så skriver jag ansökningar för att få in bidrag till XYZ Sound collective för att genomföra en ljudkonstupplevelse på cykel i Frederiksberg i Danmark maj 2023.

– I november åker jag till Dijon och Lissabon för att uppträda med ett projekt som heter Kuriositeter/Curiousities tillsammans med Tine Louise Kortermand och just nu håller jag på att komponera ett akusmatiskt stycke som Natasha Barrett kommer att tolka på deras PULS-sessioner i december.Länkar:

Acousmatic pices på SoundCloud:

Lola and Yukao Meet

Kuriositeter

Sociala medier:

Facebook

Instagram

Mer om acousmonium (Youtube):