Musikterapi med Ann-Sofie Paulander

Ann-Sofie Paulander.

Ann-Sofie Paulander är utbildad musikterapeut, musiklärare, tvärföjtspedagog, operasångerska, handledare och mental tränare (Uneståhl Education). Hon har framträtt som forskare och coach i både TV och radio. Vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm är Ann-Sofie lektor i musikterapi och hennes forskning rör musik i barnsjukvård och musik och smärta. 2012 tilldelades hon Hilding Rosenbergstipendiet, utdelat av Carl XVI Gustaf, för sin doktorsavhandling om musikterapi, Meningen med att gå i musikterapi – en fenomenologisk studie om deltagares upplevelser.

Kan du berätta lite kring din musikaliska bakgrund och vad som väckte ditt intresse för musikterapi?
– Min musikaliska bana är brokig, den inleddes tidigt med studier i sång, tvärflöjt och klassisk gitarr. Utbildning på Kungliga Musikhögskolan till lärare i musik samt tvärflöjtspedagog följdes av studier på operastudio -67. Efter några års arbete som lärare i musik och klassisk/operasång startade jag en musikskola som lockade till sig cirka 500 elever. Musikskolan vände sig till alla åldrar och innehöll babyrytmik och musikalverksamhet i samarbete med en rad skolor samt sång- och instrumentalundervisning enskilt och i grupp. Då jag fann scenisk arbete inspirerande komponerade jag även musik till musikaler och ansvarade för skådespelarnas/sångarnas instudering.

– Med min breda verksamhet följde många personliga möten vilka inspirerade mig till att utbilda mig till musikterapeut, följt av handledarutbildning i samma ämne. Som musikterapeut arbetade jag med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar samt inom psykiatrin med vuxna. Musikterapi som ämne och verksamhetsområde är vetenskapligt baserat och därmed nära knutet till forskning, varför jag även valt att doktorera i ämnet.

Hur en kan musikterapisession kan se ut?
– En session kan innehålla många olika saker; musiklyssning, musicerande, skapande av texter och musik, samtal... Innehållet beror helt på vem det är som är klient eller patient, dennes intressen och ålder, det vill säga vad hen önskar göra för att må bra.

Vad skulle du säga är det som gör musik som terapiform unikt?
– Musik som psykobiologisk kapacitet ligger till grund för all mänsklig kommunikation, och som grund för musik. Musik betraktas idag därför som en universell karakteristika för människans natur. Det betyder att musik dels berör vår inre värld på icke-verbalt sätt, dels att det är en konstnärliga terapiform innehållandes estetiska upplevelser. En teori grundar sig i korthet på, att människan under evolutionens gång utvecklat upprätt gång samt en allt större hjärna. Som en följd av detta föder kvinnor i jämförelse med djur, barn som är prematura och hjälplösa. Lösningen är att kvinnan vid barnets födelse, frigör opioider och hormoner (oxytocin) som säkrar omsorgen om barnet. För att säkra omsorgen och barnets utveckling, kommunicerar mor och barn i musikaliska fraser i tid, och över tid.

– Dessa musikaliska fraser utgörs av melodiska konturer, rytmiska vokaliseringar och kropps-och ansiktsuttryck såväl som expressiva dynamiska kontraster och variationer samt pauseringar. Kommunikationen är multimodal; vokala- ansikts- och kroppsuttryck organiseras temporalt i förhållande till en puls och kan närmast förstås som en förenklad, upprepande, överdriven och utforskande version av vuxen kommunikation i syfte att ge barnet bekräftelse samt hålla det uppmärksamt och stimulerat. Särskilt framträdande drag är puls, kvalitet och narrativ som tillsammans visar relationens art. I samspelsprocessen där parterna tonar in varandra, framträder likartade känslomässiga kvaliteter som i väl utvecklad musik. Denna medfödda musikaliska intersubjektivitet utvecklas i slutet på första levnadsåret. Såväl som i väl utvecklad musik med sin ständiga rörelse från regularitet och förutsägbarhet till något nytt och överraskande, uppskattas kommunikationen inte endast av det lilla barnet utan även av det lite äldre barnet såväl som oss vuxna, genom att den väcker förväntan och förvåning. Denna pågående pendlande rörelse av musikalisk art, erbjuder oss en trygg, stödjande miljö i nuet.

– På biologisk nivå, rör det sig om emotioner som reflekterar vår mänskliga kapacitet att tolka och använda ljud som källa till information i syfte att vägleda våra framtida beteenden. Våra musikaliskt medfödda kapaciteter och förmågor; att uttrycka oss, kommunicera, multimodalt och simultant på musikaliska sätt, utgör således grunden till att vi musicerar och ”svarar” på musik och det är också detta som leder oss vidare till kulturellt konditionerad mening. Musikaliska ceremonier och ritualer, ger oss möjlighet att uppleva kontroll både i nuet och över tid, vilket i sin tur kan sänka vår ångest och inneha positiv inverkan på hälsa och åldrande. Upplevelserna utvecklas efterhand med hjälp av individuella och gemensamma minnen, preferenser, motivation, intressen i kombination med våra personligheter.

– Det finns teorier som hävdar att våra musikaliska kapaciteter har sitt enda ursprung i sexuellt urval av vikt för vår överlevnad, men detta kan motsägas av att musik på ett sådant tydligt sätt, utgör en viktig faktor för gemenskap och skapande av sammanhållna och fungerande samhällen och kulturer. Dock, menar jag själv, att de olika teorierna inte nödvändigtvis motsäger varandra. I den förstnämnda teorin beskrivs ju hur barn och föräldrar uppvaktar varandra i ett kärleksfullt ömsesidigt samspel.

– Sund sexuell uppvaktning grundas ju också på kärleksfullt ömsesidigt samspel, frågan är här vad som är hönan och vad som är ägget… Men, i detta kärleksfulla samspel, såväl som i samspelet med oss själva och med andra då vi musicerar, befinner vi oss i temporalt samordnad, synkronisering, i en slags ”flytande intentionalitet”. Det rör sig om ett intersubjektivt varande i förändrade medvetandetillstånd där vi även kan erfara ”flow”, ”peak experiences” och trance, tillstånd då våra tids- och rumsliga upplevelser påverkas, upplevelser som är av vikt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Juslin föreslår till och med, att maximerade hälsoeffekter uppnås när dessa upplevelser inte endast är av emotionell art, utan även djupt estetiska… Då det idag finns evidens gällande musikens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande, förordar Socialstyrelsen musikterapi som behandling vid en rad diagnoser. En svensk myndighet med stränga krav på evidens har således bedömt, att musikterapi som konstnärlig terapiformuttryck, är av vikt för många människor…

I samspelsprocessen där parterna tonar in varandra, framträder likartade känslomässiga kvaliteter som i väl utvecklad musik.

Till vilka riktar sig musikterapi?
– Musikterapi riktar sig till alla som är intresserade. Ingen förkunskap om musik, sång eller instrument krävs.

Finns det några terapisessioner eller behandlingar du varit med om som sticker ut ur mängden som du vill berätta om?
– Jag har varit med om att personer, som har befunnit sig i kontemplativa tillstånd, så att säga vaknat upp och blivit kommunicerbara. I lite längre perspektiv har jag haft förmånen att få arbeta med patienter under lång tid, vilket har bidragit till att de kunnat bli mer självständiga och så att säga, återgå till ett relativt ”normalt” liv.

Du jobbar som lektor i musikterapi på KMH, kan du berätta lite om ditt arbete där?
– Som lektor på KMH i musikterapi finns jag på institutionen för Musik, pedagogik och samhälle där jag undervisar i musikterapi och på lärarutbildningen. Jag är programansvarig för programmen i musikterapi och jag ansvarar även för de fristående kurserna i Musik, hälsa och välbefinnande samt Musik och medicin. Mina forskningsintressen rör musik i barnsjukvård och området musik och smärta. Inom området med musik och smärta har jag skapat en metod, PC-Music (Personcentrerad musik), tillsammans med lektor Louise Eulau på Sophiahemmets högskola.

För någon som vill önskar jobba som musikterapeut, vilka egenskaper eller färdigheter skulle du säga är viktigast?
– Det är viktigt att ha en bred musikalisk kompetens som känns förankrad och trygg. Det är också värdefullt med en öppen och lyhörd inställning till musik, till människor och till olika situationer.Länkar:

Kandidatprogram Musikteraput >

Sveriges Akademiska Musikterapeuter >

Ann-Sofie Paulander Facebook >

Kungliga Musikhögskolan Facebook >

Måndagsintervjun är en serie av @Lotta Fahlén där intressanta personer från musikbranschens alla hörn delar med sig av sin expertis. Artister och musikproducenter till PR-snillen och ljudtekniker ger en inblick i sina skapandeprocesser, arbetsmetoder och delar med sig av värdefulla tips och erfarenheter de samlat på sig längst vägen. Här hittar du tidigare artiklar i serien Måndagsintervjun >