Från skämtsamt namn till världsarenan: World Studios resa från källare till globala hits

I den kompakta proffsstudion World Studios i Lomma mixar Johan Bejerholm. Foto: Nils Erikson.

Från början var namnet mest en kul ironi: en enkel hemstudio med det storslagna namnet World Studios. Men ryktet och verksamheten växte och idag strömmas låtarna som mixats här i miljarder över hela världen.

– Numera gör studion faktiskt skäl för namnet, skrattar Johan Bejerholm som ensam driver det hela.

I ett ombyggt gästhus i Lomma utanför Lund sitter Johan och producerar, mixar och mastrar låtar som har fått en enorm spridning. Vi fick en pratstund.

Från källarmörker till rampljus
Det började i en källare i Malmö i slutet av 1980-talet med en Atari-dator, några syntar och rullbandaren Fostex R8. Bandet hette Mango Chutney och Johan producerade och mixade.

– Vi behövde ett coolt namn till skivomslaget och “World Studios” var ledigt.

Föga anade Johan att namnet skulle bli mer och mer adekvat med åren. Hans renommé som producent och tekniker tog fart på allvar när han på 90-talet producerade hiphopbandet Treble ’N Bass, som hade flera hitlåtar. Han och olika kollegor hyrde sedan lokaler runt om i Malmö alltmedan ryktet spred sig: Det var Johan Bejerholm som gällde för hiphop, dance (EDM) och modern etno-pop. Kunderna strömmade till och verksamheten växte.

För några år sedan tröttnade Johan både på att pendla och på bristfälliga hyrlokaler. Studion fick flytta in i sidohuset hemma i Lomma. Inte världens största utrymme, men ljust och soligt och mer än tillräckligt väl utrustat för att behålla de internationella kunderna.

– Det är väl ett tiotal större artister som jag jobbar löpande med, de flesta inom EDM (Electronic Dance Music), såsom Arash och flera stjärnor i Kosovo i Albanien, berättar Johan. De arrar i allmänhet låtarna själva och skickar filer till mig att mixa och mastra.
 
– En återkommande utmaning är ”demosjukan”, fortsätter Johan med en suck. Många kunder vill att det ska låta precis som på demon, fast bättre.

Det danska och i Asien enormt populära mjukrockbandet Michael Learns to Rock och deras frontman Jascha Richter brukar också anlita Johan.

– Sedan blir det allt möjligt annat också, till exempel dansk dagispop och låtar till “Minimello” som är barn-tv med hemmapysslade toarullar som ser ut som artister. Det är kul men strömmar inte så mycket.

Den i Sverige kanske mest kände artisten bland World Studios kunder är annars Hasse “Kvinnaböske” Andersson med mellohiten “Guld och gröna skogar”, där Johan Bejerholm är medkompositör, producent och ljudtekniker. Ganska långt från albansk EDM, kan man tycka, men Johan är musikalisk allätare.

– Har studion något särskilt sound som kunderna efterfrågar? undrar vi.

– Vissa tycker nog det, men min ambition är egentligen bara att det ska vara så hög hifi-kvalitet som möjligt, tydligt och klart. Skitigt vintage-sound är inget jag har jobbat med, även om jag förstås gillar att lyssna på sådana produktioner också.

Och det för oss osökt in på studions utrustning.

One monitoranläggning to rule them all
Monitorerna är ett par Trinnov-kalibrerade Genelec 8351B, där all D/A-omvandling sker i högtalarna och där elementen för mellanregister och diskant sitter koaxialt så att man slipper problem med olika lyssningsintryck på olika höjder och minimerar fasfelen. Baselementen sitter halvt dolda bakom panelen. Framför studions pentry står dessutom en rejält tilltagen Genelec 7180 subwoofer.

– Folk fattar inte hur stor den är, skrattar Johan. Inte för att 8351:orna egentligen behöver den, men med tanke på deras placering och akustiken här behövs det något som sprider basfrekvenserna jämnare i rummet. EDM-folket vill gärna ha en riktigt djup bas så att det låter fett i bilen, så det gäller för mig att ha stenkoll på frekvenserna hela vägen ner.

Trinnov-systemet kalibrerar Genelec-monitorerna och Rupert Neve Portico II (på bild) fungerar som masterkompressor till allting. Bild: Nils Erikson.

– Finns här ingen B-lyssning, alltså något att referenslyssna i? undrar vi försynt.

– Faktiskt inte. Jag har alltid haft det tidigare, men det gav i praktiken inte så mycket. Visst, det låter ju annorlunda, men än sen? Det kommer ju ändå alltid att låta olika beroende på var man lyssnar. Jag litar så pass på mina monitorer att jag inte tycker det behövs någon alternativ lyssning här. Om jag vill veta hur något låter direkt ur mobilen kan jag ju skicka ljudet till min egen.

– Och hörlurar? frågar vi vidare. Folk lyssnar ju mest i lurar numera.

– Samma sak där. Jag kontrollyssnar i mina lurar (Audezee MM-500) ibland, men för det mesta ger det heller inget mervärde. När en mix låter bra i monitorerna så är det så bra det kan bli.

Varken trummor, sångbås eller gitarrförstärkare
World Studios sätter en ära i att ligga i framkant med tekniken vilket också ger konkurrensfördelar. Men på 24 kvadratmeter ryms i stort sett bara ett kontrollrum och pentry, inget trum- eller gitarrum och heller inget sångbås.

– Vi har alltid haft sångbås i tidigare lokaler, berättar Johan, men här inne är akustiken så pass bra att det ofta räcker med en tjock matta under mickstativet, strax bakom mixplats. Man får mycket bättre kontakt med sångaren och slipper strul med att talkback-micken i båset inte är på, eller – ännu värre – att jag missar att stänga av min egen när jag kommenterar något. Sådäär för stämningen … Nu blir dialogen i stället mycket mer naturlig och avspänd.

För akustiska trumljud används huvudsakligen mjukvaran Superior Drummer 3 från Toontrack, men oftare är det mer syntetiska ljud i produktionerna, typ från Vengeance.

– Nog för att det hade gått att klämma in ett halvstort trumset här, säger Johan och sveper med handen över en ledig liten golvyta, men kunderna efterfrågar det inte och vill ogärna betala extra för trummis och merarbetet i mix. Lite synd kan man tycka, men sådan är marknaden.

Men här finns gott om el- och akustiska gitarrer, kanske för att Johan själv är gitarrist från början. Dock är alla gitarrförstärkare bortrationaliserade till förmån för en Kemper Profiling Amplifier Head som innehåller olika profilerade ljudkaraktärer från ett flertal kända gitarrförstäkrare, studior och effekter.

I stället för gitarrförstärkare har studion en Kemper Profiling Amplifier Head, där gitarrljudet processeras genom “samplingar” av karaktären hos olika kända förstärkare, lokaler och effekter. Foto: Nils Erikson.

Johan är i grunden själv gitarrist och har således en nätt samling. Foto: Nils Erikson.

När det gäller syntar har Johan dock insett att det lönar sig att ha hårdvara. 

– Mjukvarusyntarna är ju praktiska att jobba med i förproduktion, men jag försöker alltid byta ut dem mot äkta vara när det väl ska slutmixas. Hårdvarusyntar har faktiskt ett fylligare och rikare ljud även om kunderna inte alltid bryr sig om skillnaden.

Riktiga hårdvarusyntar låter bättre än mjukvara, menar Johan Bejerholm. Och sångmicken står inte i ett sångbås. Foto: Nils Erikson.

Favoriter och bästa pluggar
Förutom monitorerna, deras Trinnov-kalibrator och analogsummeringen från Dangerous Music är favoritprylen en TubeTech CL-1, en kompressor för sång som nog finns i de flesta professionella studior i världen.

TubeTech CL1 har förändrat livet för många. Foto: Nils Erikson.

– Det finns ett liv före och ett efter den, säger Johan lyriskt. Men jag har väldigt många favoriter i mjukvaran också. Studion är ju en hybrid mellan analoga utombordare och Pro Tools.

World Studios är en hybrid mellan den analoga och den digitala världen, mellan hårdvara och mjukvara. Bild: Nils Erikson.

Bland godsakerna i den omfattande samlingen av mjukvara finns många pluggar från svenska Softube, men Johan använder oftare Massenburg/MDW, Plugin Alliance och ett mer okänt märke vid namn Pulsar Modular.

– En kille i Turkiet gör dem, berättar Johan. Lite dyra kanske, men otroligt bra. Sedan vill jag även tipsa om Techivation, Sonible och gamla hederliga Zynaptiq. Fina tyska pluggar.

– Mastrar du allting här eller skickar du i väg dina mixar till extern mastering?

– Jag mastrar numera allting själv här, och delar faktiskt inte ens upp det i olika Pro Tools-sessioner heller. Det är mer praktiskt att ha allt integrerat om jag till exempel behöver justera sångljudet lite efter en provmastring. Många pluggar på masterbussen kan det bli, innan det går vidare ut till de analoga enheterna.

De sistnämnda får ofta stå som de är, i ett slags “set-and-forget”-uppställning med endast små justeringar vid behov. En avgörande favorit där är Rupert Neve’s Portico II Master Buss Processor.

– Den är också helt magisk, säger Johan. Allting låter liksom bara bättre i den, varje gång.

Branschen, glädjen och AI
– Hur har skivbranschen förändrats under dina många år bakom spakarna? undrar vi.

– Det har överlag blivit svårare att tjäna pengar. De stora bolagen lägger gärna stora summor på video och PR, medan själva musikproduktionen ofta får stå tillbaka. Det ska gå fort och det ska vara billigt. Men med tanke på att många låtar bara är populära ett par veckor för att sedan ersättas av andra, är det kanske inte så konstigt. Det gör också att jag inte kan lägga ner min själ i allting. Men jag jobbar alltid snabbt och inte sällan med löjligt kort varsel. Det har blivit lite av min grej.

Vi frågar hur Johan håller i gång sin arbetsglädje när det är stressigt och branschen blir allt snålare.

– Kärleken till musiken finns där fortfarande och jag lyssnar mycket både på nya och gamla produktioner. Men visst kan det ibland bli mer rutinmässigt arbete och numera behöver jag ju inte lägga så mycket tid på att typ leta efter den perfekta kicken i trumpluggen eller det ultimata gitarrsoundet när jag jobbar som producent. Den kreativa processen har blivit effektivare.

– Finns det något du drömmer om? Någon artist du skulle vilja jobba med?

Johan tvekar en stund och tittar ut mot trädgården genom de stora glasdörrarna.

– Nja, egentligen har jag allt jag behöver i livet. Men det hade ju så klart varit kul att få mixa några gamla idoler, som Simple Minds. Ett av deras senaste album lät helt okej, men jag tror jag hade kunnat mixa det bättre. Kanske borde jag kontakta dem …

Sedan glider samtalet in på framtiden och den högaktuella frågan om hur artificiell intelligens kommer att påverka musikbranschen.

– Redan nu går det ju att få helautomatisk mastering online, men det kommer säkert att bli mycket mer av den varan framöver. Men jag hoppas och tror att folk gillar att ha med levande människor att göra, att den personliga kontakten och relationen med kunden ändå ska betyda något. Kanske är det mest “bruksmusik” som tas över av AI, typ bakgrundsmattor i restauranger och generiska reklamlåtar och liknande. De som jobbar i sådana nischer bör nog se om sitt hus.

Den uppmaningen får avsluta vår pratstund. Med en kombination av tur, hårt arbete och yrkesskicklighet har Johan Bejerholm gradvis etablerat sin kompakta hybridstudio i den alltmer decentraliserade kommersiella musikvärlden. Man behöver uppenbarligen inte sitta i London, LA eller New York. Lomma räcker gott.

Johans bästa tips

• Lägg mycket resurser på lyssningen, alltså på ett akustiskt sett vettigt rum, fina högtalare och förstärkare och faktiskt också kablar av hög kvalitet. De gör större skillnad än man skulle kunna tro och det gäller digitala anslutningar i lika hög grad. Blev glatt förvånad när jag bytte upp mig för ett tag sedan. Som att tvätta ett fönster!
   
• När det gäller limiter, kompressor och eq: använd hellre flera enheter tillsammans där var och en gör en liten skillnad, snarare än en enda som gör allt. Många bäckar små. Visst, risken att man tappar bort sig och inte vet vilken låda som gör vad, men risken för fasfel och oönskade artefakter blir mycket mindre. Jag jobbar alltid så.

Läs mer: worldstudios.se >