Akustikern tipsar om hur du ska tänka vid studiobygge

Johan Andersson, akustiker och delägare på Artifon i Göteborg

I det första mötet med en ny kund sätter akustikern Johan Andersson ihop vad han kallar för en behovsanalys. Det handlar om att förstå de visioner och förväntningar kunden har med studion, om han eller hon planerar att köra själv eller om studion ska anpassas för olika arbetssätt. Kommer man att spela in flera instrument samtidigt eller handlar det primärt om att göra ett pålägg i taget? Finns det grannar som kan störas av verksamheten, och kommer man kunna arbeta ostört i studion? Vilken typ av musikproduktion kunden riktar in sig på är också viktigt.

Om det förekommer mycket akustiska instrument, till exempel stråkkvartetter, vill man troligtvis inte ha ett alltför dämpat rum. Handlar det å andra sidan om rockproduktioner med närmickade sång- och instrument­pålägg vill man ha möjlighet att begränsa rumsklangens inverkan på soundet. 

Johan Andersson samlar också in information om själva lokalen. Han mäter upp ljudisolering och stomljud för att ta reda på hur lokalen lämpar sig för studioverksamhet, dokumenterar vilka ytskikt det finns (tak, väggar, golv, fönster, etcetera) och studerar eventuella ritningar/skisser samt ser efter vilken typ av ventilation som finns installerad.

Utifrån detta projekterar han sedan studion i samarbete med kunden. Det innebär ett detaljförslag på vilken typ av åtgärder som krävs för isolering, akustikbehanding och ventilation. Vid större projekt, framför allt nybyggnation, samarbetar han vid projekteringen med bland annat arkitekter, elektriker och vvs-konsulter. 

Men en akustiker behöver inte vara med från början av ett byggprojekt. Johan berättar att det är vanligt att man som konsult engageras för en begränsad del av ett projekt. Det kan gälla mätning och analys inför ett eventuellt bygge, konsultation om lösningar under pågående bygge som till exempel flytande golv eller ventilation. Eller efter avslutat bygge, för att reda ut vad som gått snett.

Johan tar som exempel ett uppdrag där han kom in i ett sent skede för att utreda ett ljudläckage. Kunden hade byggt själv och varit noggrann med både akustikbehandling och ljudisolation, men missat en detalj. Det visade sig att ventilationen delades med kontoret ovanför. Johan förklarar:

– Överhörning via ventilationssystemet kan punktera en i övrigt välkonstruerad ljudisolering. Ett sätt att komma runt problemet generellt är att placera utrustning med hög värmeutveckling i ett separat teknikutrymme där ljudisolering inte är lika kritisk. Då krävs det mindre kylning och ventilation i kontrollrummet. Dessutom stör inte surret från till exempel chassifläktar arbetet i samma utsträckning.

I ovanstående exempel var bygget i princip redan klart och man beslöt att lösa problemet genom att installera ljuddämpare i ventilationssystemet samt undvika att arbeta med starka ljudnivåer under kontorstid. Det är ofta just ventilation eller små springor och glipor som orsakar oväntat hög överhörning eller läckage.

– Det finns en poäng med att konsultera en akustiker redan i planeringsfasen eftersom man får ett bollplank med goda teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter, säger Johan. Det är ofta dyrare att rätta till sådana saker i efterhand.

På det sättet kan man se akustikkonsultation inför ett studiobygge som en försäkring mot den här typen av överraskningar. I många fall medför ett mindre konstruktionsfel eller planeringsmiss att man får bygga om helt eller delvis. 

Johan arbetar i CATT Acoustics. Här visar programmet beräkningar av tidiga reflexer i ett inspelningsrum.

När det kommer till akustikbehandling använder sig Johan av ett program som heter CATT Acoustics där rummen modelleras i 3d och varje ytas absorptions- och diffusionsförmåga kan definieras. Utifrån informationen kan programmet sedan skapa en auralisering, spela upp ljud som visar hur akustikbehandlingen påverkar rumsklangen.

Johan poängterar att rummets volym i hög grad påverkar förutsättningarna för att få till bra akustik. Har man begränsat med utrymme bör man överväga att satsa på att bygga ett rum med möjlighet till både lyssning och inspelning för att dra nytta av den större volym det ger. Den enda akustiska fördelen med lösningar av typen sångbås är möjligheten att separera två akustiskt klingande ljudkällor. Johan förklarar:

– Mycket kan man kompensera för med noggrann akustikbehandling, men är utrymmet för litet brukar jag föreslå att man fokuserar på att bygga ett bra lyssningsrum, som ju också kan användas som ett enklare inspelningsrum. Sedan kan man hyra in sig på ett större ställe när det är dags för mer krävande inspelningar. 

När det gäller lyssning rekommenderar Johan att laborera med lyssningsposition och högtalarnas placering. Det går även att undvika dippar i frekvensgången genom att bygga in högtalarna i väggen. Han utesluter heller inte möjligheten att kompensera dalar i frekvensspektrumet med hjälp av rumskompenseringsprocessorer, exempelvis Ergo. Detta gör man när lämplig akustikbehandling har genomförts.

Felsökning

• Det är svårt att under spelningen lokalisera och åtgärda problem med brum och emi. Förebyggande arbete är som sagt a och o. Förhoppningsvis visar sig annars problemen innan själva spelningen startar.
• Om allt redan är ihopkopplat kan du prova att först stänga av alla kanaler och sedan slå på dem en och en. Då hör du lätt vilken kanal som ger störningar och vet att felet ligger mellan mixerbordet och det som är anslutet till den aktuella kanalen.
• Brummar det trots att alla kanaler är avstängda ligger felet mellan mixerbord och slutsteg. Koppla förbi eventuell utrustning däremellan. Om det slutar brumma finns problemet i den externa utrustningen.
• När du väl hittar källan till brummandet blir nästa steg att ta reda på varför det låter som det gör.
• Finns det någon utrustning i kedjan, eller dess kablar, som har nära till potentiella störningskällor? Flytta i så fall utrustning och separera kablar längre från varandra.
• Har du använt högtalarkabel till ljudanslutningar före slutstegen? Byt i så fall till skärmad kabel.
• Sitter utrustningen i skilda vägguttag? Se till att all ljudutrustning får ström från samma eluttag. Ibland kan det till och med hjälpa att vända på kontakten i uttaget.
• Kan en jordloop ha uppstått? Bryt signaljorden eller använd någon form av galvanisk avskiljning.

Om Johan Andersson
Johan är civilingenjör i ljud och vibrationer. Han är akustiker på Artifon i Göteborg och är tidigare publicerad i Studio med artiklarna ”Studiobygge på distans” (nummer 4-2009) och ”Akustikskolan – så funkar absorbenter” (nummer 6-2009). Han har tidigare arbetat som ljudtekniker vid musikproduktion och spelar själv violin och piano.

I serien

• Så bygger du din studio från grunden
• En studiobyggares erfarenheter
• Akustikern tipsar om hur du ska tänka vid studiobygge (denna del)

Serien publicerades ursprungligen i Studio 5-2010 och uppdaterades 29 mars 2023